Hur ska frågan om öppen vetenskap lösas? Frågan är inte bara svår, den har dessutom lagts i händerna på den aktör i den akademiska världen med absolut minst makt, säger Chris Bourg från MIT i USA.

– Det är bara att inse, sade Chris Bourg under en föreläsning om öppen vetenskap på konferensens andra dag.

Hon är bibliotekschef på Massachusetts Institute of Technology (MIT) och en av talarna på Liber-konferensen i Budapest.

– Vi är den svagaste aktören och uppdraget att lösa frågan om öppen vetenskap har landat på oss. Och vi ska förhandla med den mäktigaste aktören, nämligen förläggarna. It’s a heck of a burden.

Det är inte lätt, konstaterade hon, men sade också att biblioteksvärlden kan vara nöjd med att ha kommit så pass långt ändå med att ge fler tillgång till vetenskapliga artiklar, med tanke på förutsättningarna.

Själv har hon en bakgrund i militären (”det finansierade mina universitetsstudier”) och kanske är det det som behövs för att nå framgång i förhandlingarna?

– Jag vet inte om det hjälper, men det kan ju inte skada i alla fall, haha.

Hon poängterade att en förhandling inte är en förhandling om man inte är beredd att lämna förhandlingsbordet.

– I så fall är det en dialog.

Även om de inte har hela lösningen på MIT kunde hon ge en del tips till andra bibliotek. Exempelvis sade de 2020 upp avtalet med Elsevier. I dag betalar de per vetenskaplig artikel i stället för prenumerationer, något som gör att kostnaden bara är 10 procent av vad den var tidigare. Hon berättade också om ”MIT framwork” med riktlinjer för hur de ska förhålla sig till vetenskapliga publiceringar.

Hon uppmanade alla att också tänka igenom vad bibliotekssektorn faktiskt skulle göra – om den var mäktigare och om pengarna fanns.

Och piratbibliotek, eller skuggbibliotek, där vetenskapliga artiklar läggs upp för vem som helst att läsa utan kostnad, ser hon snarast som en uppmaning till bibliotekssektorn att lösa problemet.

– Civil olydnad är ett sätt att uppmana andra att se till att skapa ett system där det inte är nödvändigt. Det är en signal att systemet är trasigt. Jag tycker att det är inspirerar att hitta ett system där de inte behövs. Tillgång till kunskap borde vara en mänsklig rättighet.

En av dem som lyssnade på Chris Bourgs föredrag var Lars Burman, överbibliotekarie vid Uppsala universitetsbibliotek och dessutom ledamot i Libers styrelse.

– Hon visade verkligen ledarskap i de frågorna, det säger något om behovet av att de stora spelarna tar ansvar för en förändring.

Angående modellen att betala för enstaka artiklar vill Lars Burman inte spekulera i om det är något för Sverige.

– Men vi måste hitta modeller så att vi har framtidssäkrade publiceringssätt, och det finns nog väldigt mycket att göra, säger han.

– Det är stora och svåra frågor som berör forskningen så fundamentalt. Och så hamnade det hos biblioteken, den svagaste aktören i akademiska sektorn, det är alldeles sant som hon sa.

Linda Vidlund från SLU, Emma Nolin och Sara Kjellberg från Malmö universitetsbibliotek uppskattade också Chris Bourgs föreläsning och lyfter bland annat frågan om jämlik tillgång till forskning.

– Om man har en modell där man betalar för publicering blir det lika ojämlikt som en modell där man betalar för prenumerationer, säger Sara Kjellberg.