Ukraina: Bibliotek ger känsla av normalitet trots kriget

I staden Trostyanets i östra Ukraina finns det konkret erfarenhet av bibliotekens roll i totalförsvaret. Efter att staden varit ockuperad av Ryssland var biblioteket den första offentliga institutionen som öppnade. Max och Amanda Valentin har varit där och installerat en ny dataserver.

Sverige har genom åren haft ett utbyte med Trostyanets nära Sumy i östra Ukraina. En bit in i kriget hörde Max Valentin och hans fru, Amanda Valentin, av sig till borgmästaren i staden. De hade haft en dialog före kriget och borgmästaren konstaterade att staden var ockuperad under en period men att de nu var befriade. När paret Valentin undrade hur de skulle kunna hjälpa till blev de hänvisade till bibliotekschefen. Hon skrev att en av de stora utmaningarna var att ryssarna stal bibliotekets server när de ockuperade staden, vilket innebar att biblioteket inte kunde ha vanlig utlåningsverksamhet utan fick gå tillbaka till det gamla lånekortssystemet.

– Då bestämde vi oss för att samla ihop pengar till en ny server och så åker vi och installerar den. Det gjorde vi under påskveckan. Det var ett väldigt gulligt, mycket välskött stadsbibliotek med ett par filialer i några byar runt omkring staden. Vi spelade ett demokratispel med några ungdomar och intervjuade folk om bibliotekens roll under kriget, säger Max Valentin som bland annat är frilansande producent i kultur- och utbildningssektorerna.

Han förklarar att han apropå den svenska debatten om bibliotekens roll i totalförsvaret var och är nyfiken på ukrainarnas konkreta erfarenheter av just det.

– Biblioteket i Trostyanets var den första offentliga institutionen som öppnade efter att staden blivit befriad. Bara tre dagar efter att ockupationsmakten var utkastad öppnade de verksamheten igen, förklarar Max Valentin.

Sedan ryssarna tvingades lämna Trostyanets har biblioteket fungerat som en mötesplats och som ett medborgarhus där folk har fått hjälp med IT-stöd för att i nästa steg kunna få pengar till återuppbyggnaden av sina hus. Politiker har också bjudits in för att minska avståndet mellan politiken och medborgarna. Samtidigt har den lokala bibliotekschefen varit tydlig med att det inte ska stå några höjdare där och diktera villkoren. Information däremot, det vill medborgarna ha.

– Det var ett skönt sätt att konkret beskriva armlängds avstånd på, utan att krångla till det, säger Max Valentin.

Amanda Valentin jobbade tidigare på Silc, Svenskt internationellt liberalt center. Det var den vägen hon knöt kontakter med Ukraina på olika sätt. Men Max Valentin påpekar att de gjorde insamlingen som privatpersoner.

Under vistelsen i Ukraina träffade de också Oksana Brui, ordförande i den ukrainska biblioteksföreningen. Hon är dessutom bibliotekschef på det tekniska universitetsbiblioteket i Kiev. Enligt henne har 500 av 11 000 bibliotek blivit skadade i kriget, varav ett 50-tal har blivit helt demolerade.

Oksana Brui berättade även att det sedan krigsutbrottet har givits ut mycket ukrainsk litteratur och utländsk litteratur på ukrainska. Det är den största förändringen, att vardagslitteratur som exempelvis Stephen King nu finns även på ukrainska och inte bara på ryska.

När det handlar om vad biblioteken behöver var Oksana Brui inte så specifik, däremot var hon tydlig med att de har uppskattat när exempelvis Svensk biblioteksförening har lånat ut sitt Instagram-konto. Det stödet värdesätter de, understryker Max Valentin.

Ett annat möte under vistelsen i Ukraina var det med Veronika Selega som arbetar med biblioteksutvecklingsfrågor. Hon menar att biblioteken i Ukraina i mångt och mycket lever kvar i sovjetiska bojor. Enligt henne kan bibliotekarierna i landet två saker: sortera och låna ut böcker och genomföra kampanjer som firar olika poeter. Hon efterlyste i stället bibliotek som fungerar som mötesplatser där dialoger förs. Veronika Selega, grundare av projektet Future Library, menar att det finns en handfull sådana i Ukraina och att det lilla biblioteket i Trostyanets är ett av dem.

Oksana Brui var också inne på hur hon ser på bibliotekets roll i samhället, eller snarare de tre rollerna som ett bibliotek har. Det första är att vara en mötesplats där man hanterar och löser gemensamma problem. Det andra är att vara en plats där all nödvändig infrastruktur finns för att kunna hantera vardagen. Då kan det röra sig om exempelvis myndighetskontakt. Den tredje rollen handlar om att bana väg för den individuella bildningsresan, om att ge förutsättningar för att medborgarna ska kunna lära och utforska världen. Bibliotekschefen i Trostyanets hade liknande tankar om bibliotekets uppdrag.

– Själv imponerades jag av att biblioteket där är en så levande plats i staden. Det gav en känsla av normalitet. Trots att det är krig, säger Max Valentin.

Läs också ›› Tetiana Chorna kämpar för att rädda kulturarvet undan ryska missiler