276 ukrainska bibliotek har skadats i kriget. 47 har förstörts helt och 42 bibliotek har förlorat alla sina samlingar. Och det är siffror som förändras varje dag, poängterar Tetiana Chorna, universitetsbibliotekarie på Kiev-Mohyla-akademin, på besök i Uppsala.

Morgonen den 24 februari förra året vaknade Tetiana Chorna av att en kollega ringde. ”Hör du vad som händer?” Hon hade inte märkt något än, men när hon öppnade fönstren hörde hon ljudet av bombningarna över Kiev.

Hon hade ingen bil och kunde inte ta sig ut ur Kiev utan fick bo med sin då åttaåriga dotter i skyddsrum under kyrkan i tre veckor. När hon emellanåt gick upp på gatuplan och tittade ut såg hon en tom stad med endast militärposteringar, inga andra människor.

– Det var hemskt, säger hon när hon tänker tillbaka.

Men, lägger hon till, det är inte det hon har kommit till Uppsala för att prata om.

– Allt det här är mycket viktigare, säger hon och lyfter upp sina papper med anteckningar.

Hon är på besök för att berätta om bibliotekens roll för att rädda det ukrainska kulturarvet som håller på att förstöras i Rysslands försök att utplåna den ukrainska identiteten. Hon deltar i ett seminarium om kulturarv och krig, arrangerat av Uppsala universitet, Ifla och CERL (Consortium of European research libraries) och berättar om hur ryssarna i ockuperade delar av Ukraina rensar ut ukrainsk litteratur från biblioteken och för bort den. Troligtvis för att bränna dem. Hon visar bilder på högar av utrensade böcker på gatorna, likt krigsbilder från andra världskriget.

– Ryssarna arbetar systematiskt för att förstöra den ukrainska identiteten.

I en paus visar hon appen i sin telefon som markerar var flyganfall pågår i Ukraina. Och som larmar inför flygbombningarna i Kiev där dottern är kvar och bor med sin mormor medan Tetiana Chorna är på Sverigebesök.

Hon reflekterar över vad som är värst, att leva med flyglarm och missiler över sig, eller att leva i ockuperat område där alla tvingas ha ryska pass för att ens kunna jobba, hämta medicin eller över huvud taget leva ett vanligt liv. Det ukrainska ska suddas ut, som att det aldrig har funnits som land, berättar hon.

När kriget var ett faktum ställde biblioteken i Ukraina om. Många fortsatte med online-service i möjligaste mån. Men biblioteken har också gjorts till vad de kallar ”unbreakable points”. Här finns elgeneratorer och när elen och vattnet är borta under bombningarna kan folk vända sig till biblioteket för att ladda telefonen, värma sig, laga mat och till och med sova. Bibliotek har fungerat som skyddsrum och här erbjuds även psykologiskt stöd för traumatiserade. De fungerar också som sambandscentraler för att hitta försvunna personer. Och här pågår förberedelser för att, när kriget är över, kunna återuppbygga Ukraina.

Ryssarna arbetar systematiskt för att förstöra den ukrainska identiteten.

Inne på biblioteket har de jobbat aktivt med att rädda samlingarna. De mest värdefulla samlingarna har förts till en hemlig plats, inte ens Tetiana Chorna vet var.

Parallellt pågår arbetet med att digitalisering. Det påbörjades redan för tio år sedan, men har skyndats på sedan ryska invasionen.

– Vi vet att om en missil träffar det säkra stället försvinner all information, även om vad som fanns i samlingarna.

Liknande arbete pågår på flera håll runt om i Ukraina, många gånger med hjälp från utlandet. Det finns uppgifter om 42 bibliotek som har förlorat alla sina samlingar. 178 bibliotek har förlorat delar av sina samlingar, men det finns också samlingar som har räddats och förts i säkerhet. Och till de 276 folkbibliotek som behöver repareras, 158 i behov av stora reparationer och 47 som är helt förstörda kan läggas alla skolbibliotek som har försvunnit i sönderbombade skolor.

En interaktiv karta visar var kulturarv har förstörts av den ryska militären. Den uppdateras löpande och siffrorna ändras hela tiden.

Men Tetiana Chorna har långtifrån gett upp.

– Nu väntar vi på seger.