Forskar om hur kulturkriget påverkar biblioteken

Forskaren Hanna Carlsson, som ofta har fokus på bibliotekspolitik och politisk styrning, efterlyser en mer aktiv bibliotekssektor som vågar hänvisa till vetenskapligt baserad forskning. "Dags att våga säga att det finns information som är bättre än annan."

Det är nymålat i korridoren på Institutionen för kulturvetenskaper på Linnéuniversitetet i Växjö. Fortfarande står många lådor kvar längs väggarna. Därför är Hanna Carlssons kontor, där hon i och för sig bara är någon gång i veckan, lite kalare än vanligt.

Hon är docent i biblioteks- och informationsvetenskap och även programansvarig för masterprogrammet och rör sig som forskare i gränssnittet mellan tre forskningsområden. Det handlar om folkbibliotekets roller, utveckling och utmaningar, kulturpolitik, bibliotekspolitik och kulturpolitisk styrning, och även om medie- och informationskunnighet i digitala kulturer.

I höstas avslutades ett forskningsprojekt om folkbibliotekens roll i demokratin, utgångspunkten var att titta på formell politisk påverkan och Hanna Carlsson konstaterar att projektet visar hur kultur och kulturpolitik, och därigenom också biblioteken och bibliotekens verksamhet, görs till en spelplan i det som brukar kallas för kulturkriget.

– Biblioteken jobbar för pluralism och mångfald, enligt bibliotekslagen och vi har prioriterade grupper som man ska jobba mot och det ses som en del av den progressiva rörelsen i kultur och kulturutveckling. Kulturkriget blir väldigt mycket en polemik mellan progressiva och konservativa krafter när det gäller kulturutvecklingen, säger Hanna Carlsson och tänker på det hon benämner den nya auktoritära rörelsen med Trump i spetsen, den som forsar fram i USA, men som också växer i Sverige och övriga Europa.

Kulturkriget blir väldigt mycket en polemik mellan progressiva och konservativa krafter när det gäller kulturutvecklingen.

På sin mjuka småländska flikar hon in att andra forskare pratar om cultural backlash, som även det handlar om att många i den neokonservativa rörelsen vänder sig emot den progressiva kraften i bibliotekens verksamhet. Det får konsekvenser på olika sätt, men rent konkret kan det få konsekvenser för bibliotekarier i deras yrkesvardag, att de utsätts för hat och hot, för att de till exempel anordnar ett arrangemang som görs enligt det lagstadgade uppdraget.

Frågan Hanna och de andra forskarna ville ha svar på var: Hur upprätthålls armlängds avstånd? Kan man jobba mot bibliotekslagens skrivningar utan att den lokala politiken på något vis kommer i konflikt med nationell politik?

– Vi såg att det finns motsättningar och spänningar, men det vi inte riktigt kunde komma åt i vår studie var allmänhetens påverkan och det är det forskarspåret vi vill gå vidare med nu.

Ytterhögerns hat och hot mot biblioteken

Frågan är bara hur. Är det användarna som ska undersökas, vilka användare då i så fall? Visst är biblioteken till för allmänheten, men alla använder inte bibliotek och det är specifikt en del av allmänheten som är intressant för Hanna Carlsson att titta närmare på. Det handlar om ytterhögern, det som på engelska heter far right, och deras hat och hot mot bibliotek och mot museer och andra kulturinstitutioner som är indragna i konflikten.

Även forskarvärlden är drabbad, till exempel forskare på Linnéuniversitetet. De hoten har dock snarare handlat mer om Gaza och Israel-Palestina-konflikten än om kulturkriget. Men det har också varit andra händelser på universitetet där Koranen har vandaliserats, för muslimska studenter.

– Det finns många pågående motsättningar mellan olika grupper i samhället men det som sker i USA, det är ju extremt på ett sätt som vi inte ser i Sverige ännu. Det pratas om forskningsbidrag som dras tillbaka för att forskningen anses vara anti-amerikansk.

Några minuter tidigare, när vi småpratade i entrén där studenterna lunchvirvlade runt med matlådor, nämnde hon att hon haft kontakt med amerikanska kollegor som har uttryckt oro för att till exempel internationella samarbeten ska skrotas. Hon poängterar att det har blivit hårdare krav kring det även i Sverige och att det rent säkerhetspolitiskt innebär att man som forskare behöver motivera mycket tydligare om man vill ha forskningssamarbete med exempelvis ryska eller kinesiska forskare.

– Där tänker jag att det finns legitima skäl för att det måste motiveras, men det som sker i USA är något annat. Förutsättningarna och spelreglerna ändras snabbt för forskare och det handlar oftast om frågor som har med progressiva kulturfrågor att göra, som hbtqi-frågor och normkritik.

I Sverige handlar det mer om, menar Hanna Carlsson, att det utbildningspolitiskt görs andra prioriteringar. Det ska satsas mer och mer på STEM-ämnena, naturvetenskap, teknik och matematik och hon betonar att hon inte har tolkat det som att inriktningen beror på att humaniora och samhällsvetenskap inte är önskvärt för att de står för progressiva kulturvärden.

– I vilket fall som helst har humaniora och samhällsvetenskap det svårare nu och det finns samtidigt ett fokus på att man politiskt inte vill ha fristående kurser och distansutbildningar, säger Hanna Carlsson.

Som hon ser det påverkas möjligheten till livslångt lärande, bred bildning, av vissa utbildningspolitiska- och forskningspolitiska beslut. Hon syftar till exempel på just synen på distansutbildningar. Det innebär konsekvenser för människor som vill skola om sig senare i livet. Hon håller själv i distansutbildningar för bibliotekarier och påpekar att utbildningarna är extremt populära och att personalbehovet i sektorn är stort.

– Jag tycker att man motverkar sektorns behov när man fattar den typen av beslut. Men det finns ingen uttalad ideologisk grund för besluten utan de motiveras fortfarande med budget och ekonomi.

Vill undersöka kopplingar mellan konspirationsteorier i USA och Sverige

Hon återkommer till forskningsprojektet som ännu är i sin linda, där de vill titta närmare på dynamiken mellan det som sker internationellt på nätet och de lokala uttrycken för samma sak. Retoriken och konspirationsteorierna som ytterhögern i Sverige använder sig av är i mångt och mycket importerade från alt-right-rörelsen i USA, men de har olika ideologiska rötter. Å andra sidan har alt-right-rörelsen och Maga-rörelsen närmat sig just de ideologiska rötterna. Till exempel har deep state-konspirationsteorin inte varit så framträdande i en svensk kontext, men den blir mer och mer vanlig i Sverige. Men enligt den svenska teorin är det i stället Socialdemokraterna som har infiltrerat hela samhället.

– Det intressanta är hur berättelserna rör sig, hur de omformas och anpassas till en svensk kontext. Det får reella konsekvenser för till exempel biblioteken som ses som en socialdemokratisk elitprodukt, och för hur bibliotekarien som tjänsteperson beskrivs.

När hon var ung, säg femton år, var Hanna en plugghäst med palestinasjal. Hon var intresserad av politik, mänskliga rättigheter, rättvisa och demokratifrågor, och hon tyckte om att skriva och drömde om att bli journalist. När hon väl bestämde sig, efter några sidospår, för att läsa till bibliotekarie var det en viktig del att samhällsengagemanget så att säga var inbakat i professionen och i den professionella rollen.

Det får reella konsekvenser för till exempel biblioteken som ses som en socialdemokratisk elitprodukt.

Nyfiken har hon alltid varit. Hon vill få svar på sina frågor, vill fördjupa sig, men säger nu att hon nog inte hade tillräckligt med skinn på näsan för att bli journalist. Hon var, i alla fall då, inte tillräckligt framåt och gåpåig. Men hon har ett stillsamt, nästan försiktigt sätt att förmedla sin kunskap på, även när det handlar om åsikter, som gör att hon framstår som mer tillbakadragen än hon egentligen är. Hon vet vad hon gör och hon vet vad hon vill.

Men Hanna ser likheter mellan yrkena, mellan forskaren och journalisten. Inte minst har hon på sistone funderat mycket på källor. Vad är tillförlitliga källor egentligen och vad är kunskap? Hur kan vi skapa tilltro till vetenskaplig kunskap och kvalitetsjournalistik?

– Det finns ju en likhet i det metodiska arbetet och förhållningssättet till att ta fram kunskap och nyheter och det finns en tanke, en metod, en systematik i hur man jobbar som på något vis borgar för kvalitet även om vi kanske förmedlar olika typer av kunskap, säger Hanna Carlsson.

Hon understryker att det är möjligt att granska både journalistiken och forskningen, för att det finns en inbyggd transparens och en systematik, och processerna och det metodiska arbetet, skapar tilltro och tillförlitlighet.

Men kritikerna, de som ifrågasätter de båda yrkeskårerna får vatten på sina kvarnar när så mycket fokuseras på Paolo Macchiarini eller på enskilda journalister som har gjort misstag.

En önskan om att göra gott i samhället

Det var i Lund hon läste till bibliotekarie, hon såg det som ett sätt att göra gott i samhället. Men redan på antagningsintervjun sa hon att hon var intresserad av forskarutbildningen.

– Jag älskar att lära mig nya saker, jag tycker om analytiskt tänkande, reflektion och att skriva akademiska texter och sånt.

Efter utbildningen jobbade Hanna Carlsson som bibliotekarie, både i större och i mindre verksamheter. Men ganska snart började hon sakna universitetet. Hon kände sig en smula begränsad av att alltför mycket handlade om konkreta saker som inköp och fjärrlån, om att se till att verksamheten rullade på. Det kreativa utrymmet var för litet.

Hon fick ett erbjudande om att göra en utredning för ett nätverk som heter ABM-Skåne (Arkiv, bibliotek och museer i Skåne i Samverkan) och efter det blev hon uppmuntrad att söka till forskarutbildningen på sin tidigare institution. Hon ville undersöka saker, hon ville utvecklas.

– Det är sådant som betyder mycket under en karriär, att det finns personer som stöttar och vägleder. Det har jag haft turen att ha.

Hanna Carlsson säger att hon är på rätt plats, att hon inte har ångrat att hon sökte sig tillbaka till akademin. Men när hon har sagt det, lägger hon till att vi människor är olika och det är tur att det är så, olika uppgifter passar oss olika bra. Det finns en stor kreativitet i bibliotekssektorn och många jobbar väldigt mycket med verksamhetsutveckling.

– Jag tror också att det finns många som trivs med att ha sina rutiner, som kan vila i det, i sin arbetsvardag. Det de gör är väldigt viktigt.

Åter till Hanna Carlsson och hennes forskning. Hon har precis fått en fråga om vad det gör med henne som forskare och som människa, det som sker i världen just nu, med Donald Trump som är den som styr händelseutvecklingen. Hon funderar en stund, sneglar mot fönstret och säger sedan att det finns olika dimensioner. Alldeles nyss på lunchen satt hon och kollegorna och diskuterade världsläget.

Tempot på det som sker gör mig orolig och rädd, liksom att konsekvenserna är oöverblickbara.

– Tempot på det som sker gör mig orolig och rädd, liksom att konsekvenserna är oöverblickbara. Som att det amerikanska utbildningsdepartementet läggs ner. Som att en rad olika internationella engagemang avslutas av den här stormakten. Det handlar förstås om Ukraina och relationen till Putin, men jag tänker också på alla de små utvecklingsprojekten som USA lägger ner i globala syd, säger Hanna Carlsson.

Samtidigt erkänner hon att det blir intressant att som forskare följa utvecklingen. att försöka förstå och begripliggöra. Hon vänder tillbaka till det forskningsprojekt hon vill ägna sig åt framöver, som hon och kollegorna söker medel för. Det handlar om att synliggöra levda erfarenheter av ytterhögerns hat och hot.

– Att prata med bibliotekarier och museianställda, som har varit utsatta, och försöka förstå vilka konsekvenser det får för deras möjlighet att arbeta för sitt demokratiska uppdrag. Hur upplever man det, hur förhåller man sig till det, hur hanterar man det?

Efterlyser tydlighet på biblioteken

Hanna Carlsson konstaterar att det är intressant för henne som forskare men att det samtidigt finns en stor samhällsrelevans.

Hon pratar om källkritik, om sociala medier och om bibliotekens och bibliotekariens roll. Hon menar att det kanske är dags för biblioteken att spela en nygammal roll, att agera gatekeeper men på ett positivt sätt. Hon efterlyser ”lite mer kurerade samlingar” och att det är hög tid att vara tydlig, att vetenskapligt baserad kunskap ska lyftas och att den har ett annat värde än en konspirationsteori som florerar på nätet.

– Jag förstår att det kan låta kontroversiellt men det handlar om att hitta en samtida form av kurering som passar för det samhälle vi lever i nu, där man har en roll att spela för att bidra till att skapa en tilltro till samhällets institutioner.

Hanna Carlsson ser bestämd ut när hon poängterar att biblioteken har ett stort förtroendekapital och att det måste användas. Det är viktigt att till exempel stå upp för att klimatförändringar faktiskt sker.

– Det är dags att våga säga att det faktiskt finns information som är bättre än annan information.