KB prisas för öppnat arkiv under pandemin
30 okt 2020 • 4 min
Tankesmedjan Humtank delar ut sitt årliga pris till Kungliga biblioteket. ”Fantastiskt roligt”, säger riksbibliotekarie Karin Grönvall.

När KB under pandemin i våras öppnade det digitala tidningsarkivet för allmänheten var det ett sätt att staka ut vägen till framtiden, enligt tankesmedjan som alltså ger årets Humtankpris till KB.
Humtank är en tankesmedja som jobbar för att sprida humanistiska kunskaper i samhället. Ett årligt pris delas ut till institutioner eller akademiker som bidrar med viktiga humanioraperspektiv.
”I en samtid präglad av upphovsrättsliga och kommersiella tunnelseenden gav KB alla möjligheten att utforska nästan 400 år av svensk nyhetsrapportering och historia”, lyder en del av motiveringen.
– Det är fantastiskt roligt som en uppmuntran, säger riksbibliotekarie Karin Grönvall.
– Det är det här vi jobbar väldigt mycket med, att förbättra tillgången till kulturarvet i en digital tid.
I samband med att pandemin stärkte sitt grepp om samhället öppnade KB de digitala tidningsarkiven för allmänheten tillfälligt under april och maj månad, en händelse Biblioteksbladet har berättat om tidigare. Nu syns återigen en ökad smittspridning och i samband med de skärpta allmänna råd som gäller i bland annat Stockholm har KB återigen endast öppet för bokade besök.
Kommer ni att öppna de digitala tidningsarkiven igen?
– Vi jobbar med frågan på många sätt, men vi jobbar långsiktigt. Vi skulle vilja öppna upp igen, men det är ganska många steg på vägen, säger Karin Grönvall.

Hon vill inte säga hur lång tid det kan ta, men konstaterar att mycket arbete kvarstår. Dels med upphovsrättsinnehavarna, och dels med både juridiska och tekniska frågor som måste lösas.
Det brukar sägas att Sverige ligger efter andra länder i digitaliseringen av kulturarvet. Exempelvis Norge ligger långt fram med bland annat 2,8 miljoner digitaliserade tidningar och en halv miljon böcker. Men riktigt så enkelt är det inte, tycker Karin Grönvall.
– Det behöver tittas på i olika perspektiv och det beror på i vilket syfte man digitaliserar. Är det för lästjänster eller för forskningstjänster? Och vad är det som ska digitaliseras? Urvalsfrågan är viktig. På KB finns enorma mängder material, säger hon.
Men visst, medger hon, det borde gå fortare.
– Visst, vi vill öka takten och öka tillgången på digitalt material.
För att lyckas måste hela bibliotekssfären och kulturarvssfären samlas, tror Karin Grönvall.
– Vi har inte varit så bra på det här i Sverige, vi behöver samla våra krafter och jobba framåt mer tillsammans och ha en aktiv dialog med upphovsrättsinnehavarna.
Hela motiveringen till Humtankpriset
Andra länder före i digitalisering av kunskapsarvet
Flera länder har hunnit längre än Sverige i digitaliseringen av kulturarvet.
1. Nederländerna: 123 miljoner sidor i den digitala samlingen
Delpher | delpher.nl
◆ Ett samarbete mellan det nederländska nationalbiblioteket Koninklijke bibliotheek och universitetsvärlden. Nederländerna saknar pliktlagstiftning och samlingen är istället byggd genom samverkan, avtal och donationer. Delpher, som är koncentrerat kring det skrivna ordet, rymmer cirka 18 miljoner tidningssidor, 650 000 böcker, 10,5 miljoner tidskriftssidor och mer än 900 000 böcker.
En procent av beståndet är av rättighetsskäl endast tillgängligt på plats i bibliotekets lokaler i Haag. Totalt innehåller arkivet nästan 123 miljoner sidor.
2. Finland: 17 miljoner poster i den digitala samlingen
Finna | finna.fi
◆ Nationalbiblioteket utvecklar och förvaltar det nationella digitala biblioteket Finna.fi som fungerar som en paraplytjänst för hela arkiv-, bibliotek- och museisektorn. Varje halvtimme hämtar tjänsten metadata och webbadresser hos de 11 arkiv, 73 bibliotek och 60 museer som är anslutna.
Målet är att Finna.fi ska ersätta de enskilda kulturarvsinstitutionernas gränssnitt mot sina användare. Databasen innehåller närmare 17 miljoner poster varav cirka 2,2 miljoner är tillgängliga online.
3. Frankrike: 4,4 miljoner tidningar i den digitala samlingen
Gallica | gallica.bnf.fr
◆ Bibliothèque Nationale de France har en digital strategi som går ut på att skapa nya vägar till kulturupplevelser för alla. Det digitala nationalbiblioteket Gallica, som etablerades redan 1997, omfattar bland annat cirka 700 000 böcker, 4,4 miljoner tidningar och 1,5 miljoner bilder. Totalt är närmare
7 miljoner dokument tillgängliga online.
4. USA: 40 miljoner digitaliserade bilder, texter, video- och ljudupptagningar och andra medier från fler än 4 000 bibliotek och kulturarvsinstitutioner
Digital Public Library of America | dp.la
◆ Lanserades 2013 och ger idag tillgång till mer än 40 miljoner bilder, texter, video- och ljudupptagningar och andra medier från fler än 4 000 bibliotek och kulturarvsinstitutioner. Den parallella e-boksportalen Open Bookshelf erbjuder fri tillgång till drygt 7 000 e-böcker – vid slutet av det här året beräknas antalet ha stigit till cirka 10 000 titlar. DPLA producerar även eget material och har publicerat e-bokversioner av Mueller-rapporten och underlaget för riksrättsprocessen mot president Donald Trump.
5. Norge: 60 000 tidskrifter i den digitala samlingen
Nettbiblioteket | nb.no
◆ Ledande i Skandinavien inom digitalt tillgängliggörande. Om fem-tio år har det norska nationalbibliotekets hela samling skannats in och gjorts tillgänglig via webbplatsen nb.no, enligt nationalbibliotekarie Aslak Sira Myhre – se intervju på nästa uppslag. Så gott som alla böcker
i samlingen är digitaliserade och tillgängliga via nätet tack vare en licens som slutits genom det så kallade bokhylla-avtalet. Bara i år har en halv miljon bilder lagts upp i databasen, antalet tidskrifter som förra sommaren uppgick till 10 000 är nu uppe
i drygt 60 000 och landets insamlade film- och tv-material kommer att vara tillgängligt om något år eller två. Vid nationalbibliotekets digitaliseringscenter i Mo i Rana jobbar närmare 150 personer varav 70 tjänster är nytillsatta.
6. Sverige: 27 miljoner tidningssidor är digitaliserade
◆ Cirka 27 av cirka 130 miljoner tidningssidor är digitaliserade. I Svensk mediedatabas finns över tio miljoner timmar audiovisuellt material, som av rättighetsskäl dock bara är tillgängligt på plats i Humlegården i Stockholm. När det gäller böcker, broschyrer, tidskrifter, reklamblad, menyer, bildsamlingar, personarkiv, audiovisuellt osv är det mesta ogjort. I början av året undertecknade KB och universitetsbiblioteken i Göteborg, Lund, Stockholm och Umeå en avsiktsförklaring om att göra hela den svenska tryckproduktionen från 1400-talet fram till i dag digitalt tillgänglig.
Text: Annika Clemens och Thord Eriksson
2 kommentarer
Senaste nytt

Dik: Varför är ministern så tyst?
Mer än hälften av Sveriges elever saknar tillgång till skolbibliotekarier, enligt en färsk rapport. Nu vill Anna Troberg, förbundsordförande på Dik, ha svar: När får alla elever tillgång till bemannade bibliotek?
28 jun 2022 • 2 min

Inga svar om bemannade skolbibliotek – än
Inga utfästelser, men gärna samma debatt i riksdagens kammare efter höstens val. Det var skolminister Lina Axelsson Kihlbloms svar på Annika Hirvonens fråga om bemannade skolbibliotek.
27 jun 2022 • 2 min

Personal kräver utökade öppettider – för säkerheten
Utökade öppettider på bibliotek i Philadelphia skulle skapa ett säkrare samhälle, anser bibliotekspersonal som protesterar mot underbemanningen.
27 jun 2022 • < 1 min

Kritik mot utebliven satsning på digitalisering
Företrädare för sex akademier är kritiska till bristen på handling och medel för en storskalig satsning på digitalisering av kulturarvet. ”Om inte Sverige ska hamna alldeles efter krävs digitalisering i en helt annan skala.”
23 jun 2022 • < 1 min
Digital programscen lanseras på biblioteket
Stockholms stadsbibliotek lanserar nu Biblioteket Play, en digital programscen. Planen är att nästa år bredda plattformen för samarbete med andra bibliotek runt om i landet.
23 jun 2022 • < 1 min

Internet archive till rättegång i oktober
Internet archive, det digitala nödlägesbiblioteket som erbjöd fri tillgång till miljoner böcker under pandemin, fick fyra stora amerikanska förlag att inleda en stämningsprocess. I oktober avgörs fallet i en federal domstol i New York.
22 jun 2022 • < 1 min

Avtalen som hotar öppen vetenskap
De transformativa avtalen är ytterst problematiska. De äventyrar inte bara forskningens kommunikation utan även dess innehåll, skriver Isto Huvila och Lisa Börjesson, Institutionen för ABM vid Uppsala universitet.
21 jun 2022 • 5 min

KB ska ta fram nationell policy för öppen vetenskap
Regeringen ger Kungliga biblioteket ett nytt uppdrag i arbetet med att göra vetenskapen mer tillgänglig. Nästa höst ska en nationell policy presenteras för regeringen.
17 jun 2022 • < 1 min

Stort intresse för stärkt läsfrämjande
Många deltog när Kulturrådet presenterade Läsfrämjandelyftet. ”Det ska bidra till långsiktig hållbarhet i tillgången till läsutvecklingsmöjligheter”, förklarade projektledaren Ann Catrine Eriksson.
17 jun 2022 • 2 min

Kunskapen bör styra biblioteksverksamheten
Regering och riksdag håller sig på avstånd. Men lämnar kommunpolitikerna folkbiblioteken i fred? Svårt att veta, skriver Anders Frenander och rekommenderar att kunskap, inte politiska idéer, ska styra verksamheter.
17 jun 2022 • 7 min

Förslag: ökad möjlighet till digital forskning vid biblioteken
Regeringens förslag på ändringar i upphovsrätten är ett steg i rätt riktning, enligt Svensk biblioteksförening. ”En möjlighet för alla som vill forska på digitaliserat material.”
16 jun 2022 • 2 min

Skolbibliotekarie får pris av Svenska Akademien
Cilla Dalén får Svenska Akademiens bibliotekariepris 2022. Hon arbetar på Enbacksskolan i Tensta och får priset för sitt ”engagerade arbete kring litteratur och läsning och sin förmåga att inspirera och sprida kunskap till såväl elever som kollegor”.
15 jun 2022 • 2 min
Hoppas att det går att öppna upp tidningsarkivet igen om covid19 inte minskar. På grund av pandemin avstår jag de besök jag annars tänkt göra på biblioteket. Ur miljösynpunkt är det ju också optimalt att jobba hemma och inte ta t.ex. bil till KB eller annat bibliotek.
Jag tycker att KB ska lämna tillbaka priset (oavsett vad det bestod av) så länge dom inte öppnar upp igen och låter det vara öppet.