KB prisas för öppnat arkiv under pandemin
30 okt 2020 • 4 min
Tankesmedjan Humtank delar ut sitt årliga pris till Kungliga biblioteket. ”Fantastiskt roligt”, säger riksbibliotekarie Karin Grönvall.

När KB under pandemin i våras öppnade det digitala tidningsarkivet för allmänheten var det ett sätt att staka ut vägen till framtiden, enligt tankesmedjan som alltså ger årets Humtankpris till KB.
Humtank är en tankesmedja som jobbar för att sprida humanistiska kunskaper i samhället. Ett årligt pris delas ut till institutioner eller akademiker som bidrar med viktiga humanioraperspektiv.
”I en samtid präglad av upphovsrättsliga och kommersiella tunnelseenden gav KB alla möjligheten att utforska nästan 400 år av svensk nyhetsrapportering och historia”, lyder en del av motiveringen.
– Det är fantastiskt roligt som en uppmuntran, säger riksbibliotekarie Karin Grönvall.
– Det är det här vi jobbar väldigt mycket med, att förbättra tillgången till kulturarvet i en digital tid.
I samband med att pandemin stärkte sitt grepp om samhället öppnade KB de digitala tidningsarkiven för allmänheten tillfälligt under april och maj månad, en händelse Biblioteksbladet har berättat om tidigare. Nu syns återigen en ökad smittspridning och i samband med de skärpta allmänna råd som gäller i bland annat Stockholm har KB återigen endast öppet för bokade besök.
Kommer ni att öppna de digitala tidningsarkiven igen?
– Vi jobbar med frågan på många sätt, men vi jobbar långsiktigt. Vi skulle vilja öppna upp igen, men det är ganska många steg på vägen, säger Karin Grönvall.

Hon vill inte säga hur lång tid det kan ta, men konstaterar att mycket arbete kvarstår. Dels med upphovsrättsinnehavarna, och dels med både juridiska och tekniska frågor som måste lösas.
Det brukar sägas att Sverige ligger efter andra länder i digitaliseringen av kulturarvet. Exempelvis Norge ligger långt fram med bland annat 2,8 miljoner digitaliserade tidningar och en halv miljon böcker. Men riktigt så enkelt är det inte, tycker Karin Grönvall.
– Det behöver tittas på i olika perspektiv och det beror på i vilket syfte man digitaliserar. Är det för lästjänster eller för forskningstjänster? Och vad är det som ska digitaliseras? Urvalsfrågan är viktig. På KB finns enorma mängder material, säger hon.
Men visst, medger hon, det borde gå fortare.
– Visst, vi vill öka takten och öka tillgången på digitalt material.
För att lyckas måste hela bibliotekssfären och kulturarvssfären samlas, tror Karin Grönvall.
– Vi har inte varit så bra på det här i Sverige, vi behöver samla våra krafter och jobba framåt mer tillsammans och ha en aktiv dialog med upphovsrättsinnehavarna.
Hela motiveringen till Humtankpriset
Andra länder före i digitalisering av kunskapsarvet
Flera länder har hunnit längre än Sverige i digitaliseringen av kulturarvet.
1. Nederländerna: 123 miljoner sidor i den digitala samlingen
Delpher | delpher.nl
◆ Ett samarbete mellan det nederländska nationalbiblioteket Koninklijke bibliotheek och universitetsvärlden. Nederländerna saknar pliktlagstiftning och samlingen är istället byggd genom samverkan, avtal och donationer. Delpher, som är koncentrerat kring det skrivna ordet, rymmer cirka 18 miljoner tidningssidor, 650 000 böcker, 10,5 miljoner tidskriftssidor och mer än 900 000 böcker.
En procent av beståndet är av rättighetsskäl endast tillgängligt på plats i bibliotekets lokaler i Haag. Totalt innehåller arkivet nästan 123 miljoner sidor.
2. Finland: 17 miljoner poster i den digitala samlingen
Finna | finna.fi
◆ Nationalbiblioteket utvecklar och förvaltar det nationella digitala biblioteket Finna.fi som fungerar som en paraplytjänst för hela arkiv-, bibliotek- och museisektorn. Varje halvtimme hämtar tjänsten metadata och webbadresser hos de 11 arkiv, 73 bibliotek och 60 museer som är anslutna.
Målet är att Finna.fi ska ersätta de enskilda kulturarvsinstitutionernas gränssnitt mot sina användare. Databasen innehåller närmare 17 miljoner poster varav cirka 2,2 miljoner är tillgängliga online.
3. Frankrike: 4,4 miljoner tidningar i den digitala samlingen
Gallica | gallica.bnf.fr
◆ Bibliothèque Nationale de France har en digital strategi som går ut på att skapa nya vägar till kulturupplevelser för alla. Det digitala nationalbiblioteket Gallica, som etablerades redan 1997, omfattar bland annat cirka 700 000 böcker, 4,4 miljoner tidningar och 1,5 miljoner bilder. Totalt är närmare
7 miljoner dokument tillgängliga online.
4. USA: 40 miljoner digitaliserade bilder, texter, video- och ljudupptagningar och andra medier från fler än 4 000 bibliotek och kulturarvsinstitutioner
Digital Public Library of America | dp.la
◆ Lanserades 2013 och ger idag tillgång till mer än 40 miljoner bilder, texter, video- och ljudupptagningar och andra medier från fler än 4 000 bibliotek och kulturarvsinstitutioner. Den parallella e-boksportalen Open Bookshelf erbjuder fri tillgång till drygt 7 000 e-böcker – vid slutet av det här året beräknas antalet ha stigit till cirka 10 000 titlar. DPLA producerar även eget material och har publicerat e-bokversioner av Mueller-rapporten och underlaget för riksrättsprocessen mot president Donald Trump.
5. Norge: 60 000 tidskrifter i den digitala samlingen
Nettbiblioteket | nb.no
◆ Ledande i Skandinavien inom digitalt tillgängliggörande. Om fem-tio år har det norska nationalbibliotekets hela samling skannats in och gjorts tillgänglig via webbplatsen nb.no, enligt nationalbibliotekarie Aslak Sira Myhre – se intervju på nästa uppslag. Så gott som alla böcker
i samlingen är digitaliserade och tillgängliga via nätet tack vare en licens som slutits genom det så kallade bokhylla-avtalet. Bara i år har en halv miljon bilder lagts upp i databasen, antalet tidskrifter som förra sommaren uppgick till 10 000 är nu uppe
i drygt 60 000 och landets insamlade film- och tv-material kommer att vara tillgängligt om något år eller två. Vid nationalbibliotekets digitaliseringscenter i Mo i Rana jobbar närmare 150 personer varav 70 tjänster är nytillsatta.
6. Sverige: 27 miljoner tidningssidor är digitaliserade
◆ Cirka 27 av cirka 130 miljoner tidningssidor är digitaliserade. I Svensk mediedatabas finns över tio miljoner timmar audiovisuellt material, som av rättighetsskäl dock bara är tillgängligt på plats i Humlegården i Stockholm. När det gäller böcker, broschyrer, tidskrifter, reklamblad, menyer, bildsamlingar, personarkiv, audiovisuellt osv är det mesta ogjort. I början av året undertecknade KB och universitetsbiblioteken i Göteborg, Lund, Stockholm och Umeå en avsiktsförklaring om att göra hela den svenska tryckproduktionen från 1400-talet fram till i dag digitalt tillgänglig.
Text: Annika Clemens och Thord Eriksson
2 kommentarer
Senaste nytt

Lämnar Iflas styrelse i protest
Halo Locher lämnar Iflas styrelse med omedelbar verkan. Anledningen är förfarandet när organisationen ska rekrytera ny generalsekreterare. ”Inte förenligt med mitt samvete.”
29 mar 2023 • < 1 min

Ministermöten om skolbibliotek och armlängds avstånd
Samtalen om armlängds avstånd fortsätter i dag, onsdag. Nu med kulturminister Parisa Liljestrand. Dessutom träffar Svensk biblioteksförening både kulturministern och skolminister Lotta Edholm för prata läsning och skolbibliotek.
29 mar 2023 • < 1 min

Startar bibliotek för social rättvisa
Organisationen Helamalmö startar sitt andra bibliotek. Ambitionen är samarbeta med universitetsbibliotek runtom i landet. ”När nya rapporter kommer så ska man kunna läsa dem hos oss”, säger verksamhetsledaren Nicolas Lunabba.
28 mar 2023 • 2 min

Bibliotekarier med särskilt fokus på regnbågsfrågor
Västerås är det första folkbiblioteket i Sverige med så kallade regnbågsbibliotekarier. De tre är specialiserade på hbtq-frågor och hbtq-relaterad litteratur.
28 mar 2023 • 3 min

Behövs folkbibliotekens eget museum?
Trots uppmärksamhet och uppskattning är framtiden för Biblioteksmuseet i Borås oviss. Det behövs bidrag till drift och fler engagerade individer – "och det brådskar", skriver Biblioteksmuseiföreningens ordförande Tommy Olsson.
27 mar 2023 • 3 min

Biblioteket som vägrade brinna: 90 år av demokrati och frihetskamp
Den tyska utrotningen började med ett angrepp mot ett bibliotek. "Där var vi 1933 och dit tycks vi återvända 2023. Vad kan vi göra?", skriver Niklas Ferdinand Carlsson.
24 mar 2023 • 5 min

Ovanligt med politisk inblandning – men oron finns
Björn Orring, Ulf Dernevik och Anna Troberg är nöjda med svaren de fick från regeringsföreträdarna om armlängds avstånd. Och en undersökning som Biblioteksbladet har gjort visar att det, än så länge, är ovanligt att politiker blandar sig i biblioteksverksamheten. Men oro finns för framtiden.
23 mar 2023 • 2 min

Fortsatt brist på bibliotekarier
Det finns gott om jobb för bibliotekarier och utsikterna ser lika goda ut för den som kommer ut på arbetsmarknaden om fem år, enligt en rapport från Saco.
21 mar 2023 • < 1 min

Ukrainska bibliotekarier kämpar för att rädda kulturarvet
276 ukrainska bibliotek har skadats i kriget. 47 har förstörts helt och 42 bibliotek har förlorat alla sina samlingar. Och det är siffror som förändras varje dag, poängterar Tetiana Chorna, universitetsbibliotekarie på Kiev-Mohyla-akademin, på besök i Uppsala.
20 mar 2023 • 3 min

Ansökte om tillträdesförbud – åklagaren sa nej
Stockholms stadsbiblioteks ansökan om tillträdesförbud för en besökare nekades av Västerorts åklagarkammare. Anledningen är att Tensta bibliotek delar lokaler med ett medborgarkontor.
20 mar 2023 • 2 min

Digitalt landskap kräver debatt och samverkan
Bibliotekens närvaro på Tiktok blottar en konflikt mellan tillgänglighet och skydd av människors integritet. Hur ska detta hanteras? Svaret ligger inte alltid i att göra mer av samma, utan det måste också vara möjligt att göra nytt, skriver digitaliseringsexperten Carl Heath.
17 mar 2023 • 2 min

Axiells vd: Andra bolag är bättre än vi på mediemarknaden
Försäljningen av Axiell media innebär inte att Axiell group vill skala ner. Försäljningen var smärtsam, men nödvändig och Axiell vill fortsätta växa på andra sätt, berättar koncernchef Joel Sommerfeldt för Biblioteksbladet.
16 mar 2023 • 2 min
Hoppas att det går att öppna upp tidningsarkivet igen om covid19 inte minskar. På grund av pandemin avstår jag de besök jag annars tänkt göra på biblioteket. Ur miljösynpunkt är det ju också optimalt att jobba hemma och inte ta t.ex. bil till KB eller annat bibliotek.
Jag tycker att KB ska lämna tillbaka priset (oavsett vad det bestod av) så länge dom inte öppnar upp igen och låter det vara öppet.