KB prisas för öppnat arkiv under pandemin
30 okt 2020 • 4 min
Tankesmedjan Humtank delar ut sitt årliga pris till Kungliga biblioteket. ”Fantastiskt roligt”, säger riksbibliotekarie Karin Grönvall.
När KB under pandemin i våras öppnade det digitala tidningsarkivet för allmänheten var det ett sätt att staka ut vägen till framtiden, enligt tankesmedjan som alltså ger årets Humtankpris till KB.
Humtank är en tankesmedja som jobbar för att sprida humanistiska kunskaper i samhället. Ett årligt pris delas ut till institutioner eller akademiker som bidrar med viktiga humanioraperspektiv.
”I en samtid präglad av upphovsrättsliga och kommersiella tunnelseenden gav KB alla möjligheten att utforska nästan 400 år av svensk nyhetsrapportering och historia”, lyder en del av motiveringen.
– Det är fantastiskt roligt som en uppmuntran, säger riksbibliotekarie Karin Grönvall.
– Det är det här vi jobbar väldigt mycket med, att förbättra tillgången till kulturarvet i en digital tid.
I samband med att pandemin stärkte sitt grepp om samhället öppnade KB de digitala tidningsarkiven för allmänheten tillfälligt under april och maj månad, en händelse Biblioteksbladet har berättat om tidigare. Nu syns återigen en ökad smittspridning och i samband med de skärpta allmänna råd som gäller i bland annat Stockholm har KB återigen endast öppet för bokade besök.
Kommer ni att öppna de digitala tidningsarkiven igen?
– Vi jobbar med frågan på många sätt, men vi jobbar långsiktigt. Vi skulle vilja öppna upp igen, men det är ganska många steg på vägen, säger Karin Grönvall.

Hon vill inte säga hur lång tid det kan ta, men konstaterar att mycket arbete kvarstår. Dels med upphovsrättsinnehavarna, och dels med både juridiska och tekniska frågor som måste lösas.
Det brukar sägas att Sverige ligger efter andra länder i digitaliseringen av kulturarvet. Exempelvis Norge ligger långt fram med bland annat 2,8 miljoner digitaliserade tidningar och en halv miljon böcker. Men riktigt så enkelt är det inte, tycker Karin Grönvall.
– Det behöver tittas på i olika perspektiv och det beror på i vilket syfte man digitaliserar. Är det för lästjänster eller för forskningstjänster? Och vad är det som ska digitaliseras? Urvalsfrågan är viktig. På KB finns enorma mängder material, säger hon.
Men visst, medger hon, det borde gå fortare.
– Visst, vi vill öka takten och öka tillgången på digitalt material.
För att lyckas måste hela bibliotekssfären och kulturarvssfären samlas, tror Karin Grönvall.
– Vi har inte varit så bra på det här i Sverige, vi behöver samla våra krafter och jobba framåt mer tillsammans och ha en aktiv dialog med upphovsrättsinnehavarna.
Hela motiveringen till Humtankpriset
Andra länder före i digitalisering av kunskapsarvet
Flera länder har hunnit längre än Sverige i digitaliseringen av kulturarvet.
1. Nederländerna: 123 miljoner sidor i den digitala samlingen
Delpher | delpher.nl
◆ Ett samarbete mellan det nederländska nationalbiblioteket Koninklijke bibliotheek och universitetsvärlden. Nederländerna saknar pliktlagstiftning och samlingen är istället byggd genom samverkan, avtal och donationer. Delpher, som är koncentrerat kring det skrivna ordet, rymmer cirka 18 miljoner tidningssidor, 650 000 böcker, 10,5 miljoner tidskriftssidor och mer än 900 000 böcker.
En procent av beståndet är av rättighetsskäl endast tillgängligt på plats i bibliotekets lokaler i Haag. Totalt innehåller arkivet nästan 123 miljoner sidor.
2. Finland: 17 miljoner poster i den digitala samlingen
Finna | finna.fi
◆ Nationalbiblioteket utvecklar och förvaltar det nationella digitala biblioteket Finna.fi som fungerar som en paraplytjänst för hela arkiv-, bibliotek- och museisektorn. Varje halvtimme hämtar tjänsten metadata och webbadresser hos de 11 arkiv, 73 bibliotek och 60 museer som är anslutna.
Målet är att Finna.fi ska ersätta de enskilda kulturarvsinstitutionernas gränssnitt mot sina användare. Databasen innehåller närmare 17 miljoner poster varav cirka 2,2 miljoner är tillgängliga online.
3. Frankrike: 4,4 miljoner tidningar i den digitala samlingen
Gallica | gallica.bnf.fr
◆ Bibliothèque Nationale de France har en digital strategi som går ut på att skapa nya vägar till kulturupplevelser för alla. Det digitala nationalbiblioteket Gallica, som etablerades redan 1997, omfattar bland annat cirka 700 000 böcker, 4,4 miljoner tidningar och 1,5 miljoner bilder. Totalt är närmare
7 miljoner dokument tillgängliga online.
4. USA: 40 miljoner digitaliserade bilder, texter, video- och ljudupptagningar och andra medier från fler än 4 000 bibliotek och kulturarvsinstitutioner
Digital Public Library of America | dp.la
◆ Lanserades 2013 och ger idag tillgång till mer än 40 miljoner bilder, texter, video- och ljudupptagningar och andra medier från fler än 4 000 bibliotek och kulturarvsinstitutioner. Den parallella e-boksportalen Open Bookshelf erbjuder fri tillgång till drygt 7 000 e-böcker – vid slutet av det här året beräknas antalet ha stigit till cirka 10 000 titlar. DPLA producerar även eget material och har publicerat e-bokversioner av Mueller-rapporten och underlaget för riksrättsprocessen mot president Donald Trump.
5. Norge: 60 000 tidskrifter i den digitala samlingen
Nettbiblioteket | nb.no
◆ Ledande i Skandinavien inom digitalt tillgängliggörande. Om fem-tio år har det norska nationalbibliotekets hela samling skannats in och gjorts tillgänglig via webbplatsen nb.no, enligt nationalbibliotekarie Aslak Sira Myhre – se intervju på nästa uppslag. Så gott som alla böcker
i samlingen är digitaliserade och tillgängliga via nätet tack vare en licens som slutits genom det så kallade bokhylla-avtalet. Bara i år har en halv miljon bilder lagts upp i databasen, antalet tidskrifter som förra sommaren uppgick till 10 000 är nu uppe
i drygt 60 000 och landets insamlade film- och tv-material kommer att vara tillgängligt om något år eller två. Vid nationalbibliotekets digitaliseringscenter i Mo i Rana jobbar närmare 150 personer varav 70 tjänster är nytillsatta.
6. Sverige: 27 miljoner tidningssidor är digitaliserade
◆ Cirka 27 av cirka 130 miljoner tidningssidor är digitaliserade. I Svensk mediedatabas finns över tio miljoner timmar audiovisuellt material, som av rättighetsskäl dock bara är tillgängligt på plats i Humlegården i Stockholm. När det gäller böcker, broschyrer, tidskrifter, reklamblad, menyer, bildsamlingar, personarkiv, audiovisuellt osv är det mesta ogjort. I början av året undertecknade KB och universitetsbiblioteken i Göteborg, Lund, Stockholm och Umeå en avsiktsförklaring om att göra hela den svenska tryckproduktionen från 1400-talet fram till i dag digitalt tillgänglig.
Text: Annika Clemens och Thord Eriksson
2 kommentarer
Senaste nytt

Disturbing Indifference to Russia’s War
Statements about “Ukrainian fascists” and Ukrainian cities being portrayed as Russian are being made. Yet the Russian Library Association is not excluded from the international library organization IFLA.
13 maj 2025 • 2 min

Statsbidrag för skolbibliotek kan gå till annat
Under 2025 betalar staten ut 216 extra miljoner för att skolor ska kunna bemanna skolbiblioteken under höstterminen. Men bidragen är generella och kommunerna fria att prioritera annan verksamhet.
13 maj 2025 • 2 min

Frånstötande överseende med Rysslands krig
Uttalanden om ”ukrainska fascister” och städer i Ukraina framställs som ryska. Ändå utesluts inte Rysslands biblioteksförening ur den internationella organisationen Ifla.
12 maj 2025 • 2 min

Sökes: bibliotekarie – "ett viktigt arbete"
Från i sommar ska alla landets elever ha tillgång till ett bemannat bibliotek. Påvelundsskolan i Göteborg är en av de skolor som just nu är mitt i processen att anställa.
12 maj 2025 • 3 min

De föreslås till Svensk biblioteksförenings styrelse
Två omval och fyra nya namn föreslås till styrelsen när Svensk biblioteksförening håller årsmöte nästa vecka.
9 maj 2025 • < 1 min

Kongressbibliotekets chef sparkad av Trump
Carla Hayden, chef för kongressbiblioteket i Washington, fick på torsdagskvällen sparken av Donald Trump. Beskedet väcker starka reaktioner i den politiska oppositionen. "En skam."
9 maj 2025 • < 1 min

Rektorer som förstått behöver ett slagord
De som investerar i skolbibliotekstjänster och förstår hur det kan göra skillnad för eleverna, borde gå samman kring en gemensam paroll, tycker Maria Schedvin. "Inte utan min skolbibliotekarie."
8 maj 2025 • 3 min

"Vi kan förmedla vår syn på vad en internationell organisation bör jobba med"
Anya Feltreuter och Silvia Ernhagen har fått förtroendeposter inom biblioteksfederationen Ifla. ”Det känns viktigt med tanke på demokratiernas tillbakagång.”
8 maj 2025 • 3 min

Framtidstema för biblioteksdagarna i Borås
Svensk biblioteksförening fyller 25 år. Det uppmärksammas på årets upplaga av Biblioteksdagarna. Temat i Borås är Tillbaka till framtiden.
7 maj 2025 • 2 min

Så ska skolorna granskas
Vad händer om en skola inte skulle bemanna sitt skolbibliotek i enlighet med nya lagen? De ska granskas, men än är det inte klart hur.
6 maj 2025 • 2 min

Öppna samtal ska vaccinera mot polarisering
Filosofikafé på Tyresö bibliotek. ”Jag är inte här för att hävda min åsikt, utan för att lyssna och lära mig”, säger en av deltagarna.
5 maj 2025 • 5 min

Vetenskaplig publicering – nytt förslag för att slippa "big five"
Dagens system för vetenskapliga texter håller på att kollapsa, säger Wilhelm Widmark på Stockholms universitet. Från Tyskland kommer ett förslag om hur problemen kan lösas.
5 maj 2025 • 2 min
Jag tycker att KB ska lämna tillbaka priset (oavsett vad det bestod av) så länge dom inte öppnar upp igen och låter det vara öppet.
Hoppas att det går att öppna upp tidningsarkivet igen om covid19 inte minskar. På grund av pandemin avstår jag de besök jag annars tänkt göra på biblioteket. Ur miljösynpunkt är det ju också optimalt att jobba hemma och inte ta t.ex. bil till KB eller annat bibliotek.