Kostnaderna för forskningspublicering fortsätter öka

819 miljoner kronor. Så mycket betalade svenska lärosäten förra året för att läsa och publicera vetenskap. Det innebär en ökning med 13 miljoner kronor eller 1,6 procent jämfört med 2024.

Varje år sammanställer KB de svenska lärosätenas utgifter för vetenskaplig publicering. Det handlar om prenumerationer, publicering av forskningsartiklar och inköp av vetenskaplig litteratur och nu är årets rapport inlämnad till regeringen.

Utgifterna har ökat från 709 miljoner kronor 2020 till 819 miljoner kronor 2025. Det ger en ökning med ungefär 16 procent. Men årets ökning är något mindre än tidigare år.

– Främst beror det på valutaförändringarna, att det har varit en gynnsam valutaväxling där den svenska kronan har blivit starkare, säger Wilhelm Widmark som är överbibliotekarie på Stockholms universitet och vice ordförande i Bibsamkonsortiet som håller i avtal med de vetenskapliga förlagen.

Kungliga biblioteket konstaterar i sin rapport att antalet öppet tillgängliga artiklar via just Bibsamkonsortiets läs- och publiceringsavtal samtidigt har ökat med drygt 60 procent, från 11 000 till 18 000 artiklar.

– Vi har haft fler och fler transformativa läs- och publiceringsavtal, vilket gör att vi även har ökat andelen öppet tillgängliga artiklar. Det är en strategi vi har haft, att teckna så många sådana avtal som möjligt, för att nå upp till en rejäl nivå med öppet tillgängliga artiklar. Men vi i konsortiet menar att utvecklingen går för långsamt. Vi ser inte att förändringsviljan hos förlagen finns utan de är ganska nöjda med den situation som är, menar Wilhelm Widmark.

Han lägger till att om Bibsamkonsortiet inte hade tecknat transformativa avtal och fortsatt att betala prenumerationer för sig, och om forskare hade betalat publiceringarna för sig via projektbidrag från finansiärer, så hade det blivit betydligt dyrare. Så här har de svenska lärosätena ändå fått kontroll på kostnaderna.

– Det här är skattefinansierad forskning och den ska komma alla till nytta. Den ska inte låsas in bakom betalväggar. Forskningen bedrivs på universiteten, med hjälp av skattemedel och sedan forskas det, och i nästa steg ger vi bort våra publikationer till förlagen som säljer dem tillbaka till universiteten, säger Wilhelm Widmark.

Han poängterar att flera av de aktuella förlagen har en vinstmarginal på 40 procent och att de pengarna går till aktieägarna och inte tillbaka till forskningen.

Bibsamkonsortiet har tagit fram en handlingsplan för att tvinga förlagen att öka takten på det här området. Bland annat arbetar man med att få till internationella samarbeten som ska leda till att utvecklingen drivs framåt, med mer och mer öppen publicering.

Lärosätenas forskningsintäkter för 2025 uppgår till 56,8 miljarder kronor, enligt Universitetskanslersämbetet, UKÄ. Utgifterna för vetenskaplig publicering motsvarar ungefär 1,4 procent och det är samma andel som det har varit sedan 2020.