Kritik mot förslag om slopade pliktexemplar

9 mar 2021 • 3 min

Endast två av de sju bibliotek som idag tar emot pliktexemplar, ska göra det i framtiden, enligt ett kommande utredningsförslag. Följden kan bli utarmade samlingar och hela biblioteksväsendet skulle drabbas, varnar de berörda institutionerna.

Mikael Sjögren, överbibliotekarie för Umeå universitetsbibliotek. Foto: Mattias Pettersson

Den statliga utredningen om pliktexemplar ska presenteras i slutet av april. Men Biblioteksbladet kan redan nu berätta att förslaget som ligger är att ta bort pliktleveranserna till alla utom Lunds universitet och Kungliga biblioteket som måste bevara pliktexemplaren, enligt lag.

Det skulle innebära att universitetsbiblioteken i Stockholm, Umeå, Uppsala, Linköping och Göteborg, som i dag också får pliktleveranser, blir utan i framtiden.

Stockholms universitetsbibliotek har tidigare uttryckt att de vill slippa få pliktexemplaren skickade till sig. Men såväl Umeå som Göteborg och Uppsala tycker att pliktexemplaren är ett välkommet tillskott till samlingarna.

– De fyller en funktion, inte bara för vår egen del, de är en viktig del av försörjningen till Bibliotekssverige, säger Mikael Sjögren, överbibliotekarie på Umeå universitet.

De stora universitetsbiblioteken som i dag tar emot pliktleveranser är också de som står för flest fjärrlån.

– Det kommer på sikt inte att kunna göras på samma sätt, säger Mikael Sjögren.

Enligt Morgan Palmqvist, överbibliotekarie på Göteborgs universitet, fyller pliktexemplaren en demokratisk funktion.

Mindre universitets möjligheter att forska bygger på att några av de stora universitetsbiblioteken har det här materialet tillgängligt.

Morgan Palmqvist, överbibliotekarie vid Göteborgs universitet. Foto: Johan Wingborg

Dessutom lånas en stor del av materialet ut till folkbiblioteken runt om i landet. Därför hoppas Morgan Palmqvist på en remissrunda som vänder sig till många olika instanser, och inte endast universitetsbiblioteken.

– Det är viktigt att kommuner och regioner också får ta del av förslaget. Det är inte bara en fråga mellan lärosäten, det är absolut en resurs även för dem som har slutat att studera och som samhällsmedborgare vill fortsätta att läsa.

Även Lars Burman, överbibliotekarie på Uppsala universitet, uppger att de har ett intresse av pliktexemplaren och tycker att det är ett bra sätt att säkra samlingsbyggandet. Men han vill inte uttala sig mer om utredningens kommande förslag innan han har sett det på papper. Även övriga överbibliotekarier uttalar sig med viss försiktighet.

– Jag kan säga så här. Jag argumenterar inte för att vi ska bli av med det. Om vi ställs inför faktum får vi ställa om verksamheten, men vissa problem uppstår, säger Mikael Sjögren i Umeå.

Lars Burman. Foto. Magnus Hjalmarsson

Alla är dock överens om att utredningen behövs, inte minst när det gäller digitalt material. Och på sikt kan vikten av pliktexemplar minska när det digitala växer, säger Morgan Palmqvist.

– Vi är inne i en process där det är mindre och mindre som trycks. Men vi är inte riktigt där än.

Fotnot: Biblioteksbladet har sökt Linköpings universitetsbibliotek.

Fakta Utredningen om pliktleveranser

  • I november 2019 tillsatte regeringen en särskild utredning om pliktleveranser och Kungliga bibliotekets övriga arbete med att samla in, beskriva, bevara och tillhandahålla material.
  • Regelverket behöver ses över med anledning av den tekniska utvecklingen och utgångspunkten är att ta fram en medie-, teknik- och formatoberoende reglering.
  • Utredningen skulle ha presenterats den 30 december, man har fått förlängt till slutet av april.

0 kommentarer

Senaste nytt

Reportage

Sommarläsning till hängmattan

Sommarregn, sol och bad och förhoppningsvis en välförtjänt ledighet med tid för läsning. Mellan böckerna kanske också lite läsning om bibliotek. Missade du något under våren? Här finns chansen att ta igen.

5 jul 2024 • 4 min

Nyheter

Almedalen 2024: Brotten mot kulturarvet

Riksbibliotekarie Karin Grönvall och riksantikvarie Susanne Thedéen samtalade om hur samhället kan bli bättre på att förhindra brott mot kulturarvet – och komma åt dem som begår brotten. Dessutom berättar åklagare Eva Wintzell om jakten på boktjuvarna i ett inslag.

4 jul 2024 • < 1 min

Nyheter

Almedalen 2024: Vetenskap för miljarder

En för de flesta okänd, men hittills säker, investering är den i vetenskapliga tidskrifter som omsätter miljarder varje år. Det medför stora kostnader för bibliotek och forskare. Panelen med Pamela Schultz Nybacka, Pelle Snickars och Wilhelm Widmark debatterade. Se hela samtalet här.

4 jul 2024 • < 1 min

Nyheter

Almedalen 2024: Bibliotekens betydelse i kris

När biblioteken utnämns som en samhällsviktig verksamhet i tider av kris och i värst fall krig, hur går det då med självständigheten? Linda Wagenius resonerade om den frågan tillsammans med Helene Öberg och Lisa Mobrand. Hör hela samtalet här.

4 jul 2024 • < 1 min

Nyheter

Almedalen 2024: Ett förlorat kulturarv

Få poddar och youtube-kanaler samlas in och sparas för framtiden. Hur ska minnet av 2020-talet räddas? Hör hela samtalet med Karin Grönvall, Pelle Snickars, Ewa Pihl Krabbe (S) och Marie-Louise Hänel Sandström (M).

4 jul 2024 • < 1 min

Nyheter

Almedalen 2024: Försvaret av det fria ordet

Silvia Ernhagen, Jesper Bengtsson och Brit Stakston diskuterade hur vi ska se till att inte få ett samhälle där böcker förbjuds på biblioteken. "Vi har en bekymrande förkärlek för att importera allt som kommer från USA."

4 jul 2024 • < 1 min

Essä

Juridisk tvångströja kräver kreativa omvägar

Tidigare har det krävts lagbrott för att rädda kulturarv som annars gått förlorat. Kanske går det att dra nytta av dessa exempel när en digitalt uppdaterad pliktexemplarslag ska implementeras, skriver Pelle Snickars, professor i digitala kulturer.

1 jul 2024 • 7 min