När Biblioteksbladet skrev om ”Känsliga ämnen”, det nya konceptet på Malmö stadsbibliotek, lät kritiken inte vänta på sig. Stigmatiserande snarare än inkluderande, menade några.

Utgångspunkten för ”Känsliga ämnen” på Malmö stadsbibliotek, som togs fram i samband med Malmö Pride, är en stor informationstavla som ska göra det enklare för besökare att navigera bland bibliotekets böcker. Söker man exempelvis efter queer-relaterade ämnen så visar tavlan på vilken hylla de böckerna finns. Andra ämnen som nämns på skylten är asexualitet, polyamori, icke-binär identitet och kroppens förändringar.

Läs mer ›› Känslig information ska bli mer tillgänglig

Men flera av Biblioteksbladets läsare ilsknade till när de läste om tavlan: En skrev på Facebook: ”Riktigt kasst att kalla det ’känsliga ämnen’ ärligt talat, stigmatiserar mer än vad det normaliserar. Varför är normbrytande sexualitet, kropp och könsuttryck känsliga ämnen men till exempel inte rasbiologisk historia?”

En annan skrev: ”Är det bara jag som ser det problematiska i detta? Att skriva besökarna på näsan och säga att detta är ’känsliga ämnen’. Jag förstår att avsikten är god men konsekvensen blir snarare stigmatisering än inkludering. När blev ämnen som feminism, lesbianism, anatomi och homosexualitet känsliga?”

Rebecka Eriksson har titeln utvecklingssekreterare och har hand om arrangemangskoordineringen på biblioteken i Malmö. Hon menar att skyltens kritiker inte har förstått vilken målgrupp Malmö stadsbibliotek har med tavlan.

– Målgruppen är alla människor som är i processen att utforska sig själva. Det är skylten jag hade behövt när jag var femton, det är skylten jag och mina hbtqi-kollegor hade behövt när vi var tonåringar. Det är den skylten som säger: ”Hej, den här informationen har vi om allt som rör hbtqi, den skylten plockar upp normbrytande läggningar, könsidentiteter, relationsformer och sexualpraktiker”, säger Rebecka Eriksson.

Hon understryker att tavlan är till för alla som är i den intima och känsliga processen där man utforskar vem man är och som inte vill behöva komma ut för en okänd människa, hur välmenande och hjälpvillig bibliotekspersonalen än är.

– Tavlan är inte till för mig. Jag är ute och trygg och vet precis var jag ska leta efter litteratur. Den är till för alla som inte är där. Vi på biblioteken i Malmö vill säga att det här är ett tryggt rum för dem och att här kan de hitta vad de letar efter, förklarar Rebecka Eriksson.

Hon lägger till att det står klart och tydligt att om man vill prata med personalen så får man det och att bokförslag välkomnas, men målgruppen är alla de människor som ännu inte vet vilka de är.

– Det är en viktig distinktion. Vi säger inte att könsidentiteten eller läggningen är känslig utan vi syftar på att det är en känslig och intim process för personen det handlar om, säger Rebecka Eriksson.

Att biblioteket också fått mycket fin respons, det vill hon poängtera men är tydlig med att det inte går att veta om de har nått den målgrupp de siktade in sig på.

– För de ska ju inte komma fram till oss, det var ju tanken att de skulle slippa det. Men allt kan inte vara för alla, den skylten är inte till för oss som är stabila och trygga i våra identiteter. Den är till för alla de som är sökande. Vi kommer att göra fler skyltar som hänvisar till andra ämnen som kan vara svåra att fråga om, som psykisk ohälsa. Vi hoppas att vi hinner få upp en skylt till valet där det förklaras var böcker om alla politiska ideologier står, berättar Rebecka Eriksson.