Kritik mot nya rutiner för Legimus

Den nya processen för Legimus ifrågasätts. Lång väntan för studenterna och orimliga krav på personalen anser kritikerna – och Svensk biblioteksförening och andra organisationer har begärt möte i Regeringskansliet för att framföra sina synpunkter. MTM svarar att ändringarna är önskade och kommer att ge större rättssäkerhet.

I en gemensam skrivelse begär Svensk biblioteksförening, Dyslexiförbundet och Synskadades riksförbund att få träffa utbildningsminister Simona Mohamsson (L) och kulturminister Paris Liljestrand (M) för att ge synpunkter på de förändringar kring talbokstjänsten Legimus genomförs efter årsskiftet av Myndigheten för tillgängliga medier, MTM.

Ansökningarna har hittills hanterats av lärosätenas bibliotek. Den nya ordningen är att bibliotekspersonal ska hålla samtal om en sökandes eventuella funktionsnedsättning, fylla i ett formulär och ge ett utlåtande om huruvida den sökande bedöms behöva Legimus eller inte. Beslutet om Legimus ska sedan fattas av MTM.

Processen ifrågasattes redan i höstas av de tre organisationer som nu begärt möte med berörda ministrar. ”Detta riskerar att försena studenternas tillträde till Legimus, vilket gör att de hamnar efter redan från start”, skrev de i en debattartikel i oktober. De fortsatte:

”Kurslitteratur kommer heller inte att kunna göras tillgänglig på förhand. Det är dessutom så att först när en student med godkänd tillgång till Legimus ber om en kursbok, kan produktionen av till exempel en talbok starta.”

Enligt Moa Stockstad, talboksbibliotekarie på Södertörns högskola, kom MTM:s nya process som en överraskning för många när den presenterades vid ett slutet möte i slutet av november.

– För många var det en total chock. Det var mindre än en månad kvar till jul, och direkt när de kommer tillbaka till jobbet ska det vara i bruk. Själva hade MTM inte ens kallat till några informationsmöten och många fick heller inte information förrän när MTM gjorde ett utskick 12 december.

Moa Stockstad, som sitter i styrgruppen för Svensk biblioteksförenings nätverk för talkboksbibliotekarier vid lärosäten, konstaterar att tiden att förbereda förändringen är knapp.

– Det är ju redan nu så att vi är överhopade av studenter vid starten av en termin, och förändringar vid terminsstart är alltså ett stort problem. Alla vill ha hjälp så fort som möjligt, såklart, för att inte hamna efter i sina studier. Nu räcker det inte med att få en tid hos en bibliotekarie utan därefter tillkommer en väntan på besked från MTM. Med tanke på hur många studenter som ansöker om talböcker vid terminsstart undrar jag om MTM är redo för den anstormningen.

Utöver tidsåtgången handlar det också arbetets innehåll, framhåller hon.

– Vad blir vår roll som bibliotekarie? Vi har i nuläget en pedagogisk roll, säger hon.

Redan nu får varje student på Södertörns högskola som behöver Legimus en individuell, pedagogisk introduktion som tar runt 40 minuter.

– Nu tillkommer en byråkratisk ansökningsprocess. Det är ytterligare en tidsaspekt för studenterna, säger hon.

Ytterligare en invändning handlar om integritet. Redan idag ställs frågor om eventuella funktionsnedsättningar till de som ansöker om att få tillgång till Legimus. I den nya processen ska lärosätesbibliotekarier göra en bedömning som lämnas till MTM, vilket innebär ett steg till i en förskjutning som enligt Moa Stockstad inleddes för flera år sedan.

– När jag började på Södertörn 2016 skulle vi inte fråga om funktionsnedsättningar. Policyn från MTM var att bibliotekarien ansvarade för att läsa upp ett avtal för studenten där det stod att det krävs en funktionsnedsättning som leder till en nedsatt förmåga för att få Legimus. Det var upp till studenten att godkänna det, det var inget man kunde hålla på och kolla.

De ändrade förväntningarna på bibliotekens personal har skett i det tysta, och utan att ha föregåtts av diskussion, anser Moa Stockstad.

Den nya ordningen ifrågasätts också starkt av Veronica Sarge Cech, med bakgrund på lärosätesbibliotek.

– Vi som bibliotekarier har inte i vår utbildning möjlighet att sätta oss in i sådana här frågor, alltså bedöma någons eventuella funktionsnedsättning. Vi förväntas uttala oss om studenten ska ha rätt till Legimus, sedan ska vårt uttalande utgöra grunden för MTM:s beslut. Det heter att ansvaret flyttas över till MTM, men då deras beslut utgår ifrån bibliotekariernas uttalanden har vi ett stort ansvar i sammanhanget. Detta trots att vi varken är specialpedagoger eller logopeder.

Veronica Sarge Cech jobbar numera på folkbiblioteket i Bromölla och berörs därmed inte av de nya rutinerna förrän senare. Enligt MTM ska skolbiblioteken börja använda dem 2027 och folkbiblioteken 2028.

Förutom att ett orimligt ansvar läggs på bibliotekens personal för bedömningar de har små förutsättningar att behärska, innebär MTM:s nya rutiner att personer med funktionsnedsättning ställs inför en ny typ av ifrågasättande, resonerar hon.

– De måste bevisa att de har svårigheter på olika sätt, och det här blir ytterligare en aspekt av det. Det kallas för samtal, men det är ju en slags utvärdering. Jag själv och många andra är bibliotekarier för att vi vill jobba med service. Man vill jobba med människor, inte ifrågasätta människor, säger Veronica Sarge Cech.

Situationen är varken rättvis för bibliotekens personal eller de som söker tillgång till Legimus, anser hon.

– Det här är personer som ofta behövt kämpa för att överhuvudtaget få uppmärksamhet och den hjälp de har rätt till, och det här är ytterligare en aspekt av det. Hur svårt ska det vara för dem att få tillgång till den hjälp de har rätt till?

Enligt Emma Kindblom, enhetschef för användarstöd på MTM, har myndigheten bemannat med extra många handläggare i början av vårterminen, för att studenter inte ska behöva vänta på sina Legimuskonton.

Hon motiverar förändringen av processen med att den nu kommer att vara mer likvärdig och rättssäker än tidigare. Exempelvis blir det möjligt att överklaga besluten, vilket inte gick tidigare.

– Ingenting i den lagliga grunden för att få ett konto eller ej har ändrats. Det har varit väldigt tydligt att för att få konto till Legimus, så ska man ha en läsnedsättning som grundar sig i en funktionsnedsättning, och det har bibliotekarierna redan innan behövt bedöma hos läsarna. Så det är ingen förändring där.

Den nya processen medför snarare att biblioteken får ett tydligt stöd för sina samtal med studenterna, menar Emma Kindblom. Hon hänvisar till en enkätundersökning om Legimus som MTM förra året gjorde bland 2000 bibliotekarier.

– Det var något som efterfrågades i den undersökningen. Jag tror att den här nya processen underlättar för bibliotekarierna att bedöma om en läsare har rätt eller inte.