Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
12 dec 2025 • 3 min
MTM har utrett kraven för att få ett konto i Legimus. Slutsatsen är att det inte ska krävas något intyg. I januari införs istället ett nytt ansökningsformulär.
Jannica Höglund på MTM och Stefan Persson, Läromedelsföretagen.
Myndigheten för tillgängliga medier, MTM, har kommit fram till att ett intygskrav för Legimus inte kan motiveras. De konstaterar att även om ett intyg kan ha juridiska fördelar skulle ett krav innebära en stor belastning för läsare och bibliotek, men också för myndigheten och de yrkespersoner som ska utfärda intygen. Dessutom bedöms integritetsriskerna kvarstå och kostnaderna skulle bli höga.
Försäljningen av kurslitteratur har minskat drastiskt de senaste åren och Stefan Persson, ordförande för Läromedelsföretagen och vd för förlaget Studentlitteratur, har i sin ordföranderoll varit kritisk mot MTM. Han har sagt att Legimus är ett hot mot svensk kurslitteratur. Nu tolkar han den nya utredningen som att MTM egentligen bedömer att det mest rättssäkra och likvärdiga systemet för att bara de grupper som har rätt att få tillgång till Legimus ska få det, är just ett intyg.
– Det gäller de personer som har en funktionsnedsättning som leder till en läsnedsättning och vi har redan ett sådant system på universiteten, när det gäller pedagogiskt stöd och anpassning, säger Stefan Persson.
Han konstaterar att det har varit stor skillnad tidigare mellan olika lärosäten när det kommer till hur lätt eller svårt det har varit att få tillgång till Legimus. Han drar slutsatsen att MTM av ekonomiska skäl väljer att använda sig av ett annat system än intyg.
– Nu är det upp till MTM att se till att det nya systemet fungerar som lagstiftaren har tänkt sig och att bara de som har en funktionsnedsättning som leder till en läsnedsättning, får tillgång till Legimus. Ur vår synvinkel innebär det att de stora grupper som tidigare har fått tillgång bör minska i antal. Det är inte rimligt att mellan 10 och 25 procent av universitetsstudenterna på vissa högskolor är funktionsnedsatta, menar Stefan Persson och lägger till att det är viktigt att bevaka att MTM efterlever sitt nya system.
Han ser en uppenbar risk, om inte så sker, att läromedelsförlagen annars måste fortsätta att dra ner på sin utgivning av kurslitteratur. Enligt honom har utgivningen halverats, på ett ungefär, sedan pandemin. Stefan Persson anser att en mer begränsad utgivning av svenskspråkig, anpassad kurslitteratur, i första läget skulle drabba studenter och lärare på lärosätena.
– Men jag tycker att staten har tagit sitt ansvar. Man gav MTM olika uppdrag och jag tycker att MTM har svarat väl på de flesta av punkterna. Det är bara den här punkten med intyg som jag är besviken på, poängterar Stefan Persson.
Jannica Hedlund, chef för enheten Omvärld och samverkan, på MTM, konstaterar i ett mejl till Biblioteksbladet att den nya ansökningsprocessen är en av de åtgärder som MTM lade fram i juni i år, i återrapporteringen av regeringsuppdraget. Hon menar att den nya processen leder till en tydligare ansvarsfördelning mellan MTM och biblioteken när det gäller beslut om vem som får tillgång till tjänsten.
– Genom den nya processen möter studenten precis som tidigare en bibliotekarie vid sitt lärosätesbibliotek. Det som är nytt är att samtalet om studentens behov utgår från ett standardiserat formulär i MTM:s biblioteksportal. Bibliotekarien fyller i formuläret och ger ett utlåtande om de anser att studenten uppfyller de krav som finns för att få tillgång till Legimus. MTM gör en samlad bedömning och fattar beslut, förklarar Jannica Hedlund.
Vid lärosätesbiblioteken börjar den nya processen användas i januari. MTM planerar att införa den för skolbiblioteken våren 2027, och för folkbibliotek och övriga bibliotek våren 2028.
– Jag måste ju utgå från att MTM vet vad de gör, att de anser att de kan garantera att bara de studenter som har en funktionsnedsättning som leder till läsnedsättning, kan få tillgång till Legimus, och att MTM därmed inte bryter mot lagstiftningen, säger Stefan Persson.
Han backar bandet till januari 2024 då Läromedelsföretagen kontaktade MTM i ärendet, då nedgången i kurslitteraturförsäljningen var tvåsiffrig varje år. Nedgången har sedan dess bromsats. Stefan Persson menar att det bland annat beror på att MTM har skärpt sina regler.
2 kommentarer
En nationell folkbibliotekstjänst för e-böcker är närmare ett förverkligande än någonsin tidigare. Tekniken finns redan, det som återstår är att kommunerna enas om en lösning. ”Det vore pinsamt om vi inte skulle kunna ta vara på det.”
23 jan 2026 • 3 min
Svenska influerare på Booktok tycker att många vuxna har en nedlåtande syn på det de gör.
22 jan 2026 • 6 min
Bibliotekarien och booktokern Felicia Forsbacka har läst Biblioteksbladets temanummer om Booktok. "Jag tror på fullaste allvar att fler skulle må bra av att befinna sig på Booktok."
21 jan 2026 • 6 min
Starten av Atens seriebibliotek sammanföll med att många flyktingar kom till staden 2015. Biblioteket utvecklade metoder för att kunna hjälpa under den humanitära krisen.
20 jan 2026 • 4 min
En nationell lösning för e-böcker på folkbibliotek är avgörande för att skapa likvärdig tillgång till litteratur, skriver SKR:s kulturexpert Erik Peurell i ett svar på Tommy Bildströms debattartikel.
19 jan 2026 • < 1 min
På det flerspråkiga biblioteket We Need Books hyllas mångkulturen. Biblioteket skapa ett ställe där alla är välkomna på samma villkor. "Här frågar vi inte om etnicitet, vi frågar bara om språk, så vi vet vilka böcker vi kan tipsa om."
16 jan 2026 • 4 min
Sverige behöver en hållbar, framtidssäker och demokratiskt förankrad plattform för digitala böcker. Initiativet måste komma från biblioteken själva, skriver Tommy Bildström, bibliotekschef i Nordmaling.
14 jan 2026 • 2 min
Många av välgörenhetsorganisationerna har lämnat de grekiska flyktinglägren. Men människor är fortfarande på flykt, inte sällan i och runt Aten där några organisationer vägrar ge upp, trots små resurser. Bland dem finns tre radikala bibliotek, som Biblioteksbladet berättar om i en serie artiklar. Först ut: ECHO Mobile Library.
14 jan 2026 • 6 min
Eva Häusner är sammankallande i valberedningen för Svensk biblioteksförenings styrelse. Vid årsmötet i maj ska flera nya ledamöter väljas in. Vilka kompetenser behövs?
13 jan 2026 • 2 min
Tuva Haglunds forskning handlar om »en ny plattform för litteraturförmedling«. Hon har funnit en plats för läsfrämjande där mörka teman och tabun utforskas.
8 jan 2026 • 6 min
De nationella minoriteterna är exkluderade, principen om armlängds avstånd är i fara, de kulturpolitiska målen nås inte. Förslaget om en kulturkanon får skarp kritik av bland andra KB och Svensk biblioteksförening.
8 jan 2026 • 2 min
Biblioteksforskaren Ulrika Centerwall forskar just nu om lärare som är ansvariga för biblioteket på sina skolor. En av hennes slutsatser är att kommuner har dålig koll på sina skolbibliotek.
7 jan 2026 • 2 min
Bibliotekarier är inte specialpedagoger eller logopeder. Att bibliotekarier ska ge utlåtande om en students eventuella funktionsnedsättning och behov av Legimus leder till en mycket märklig situation. Samtalet leder inte heller till att studenten ges tillgång till Legimus, utan studenten behöver sedan invänta MTM:s beslut. Det blir alltså mer än ett ”bedömningstillfälle”. Ett intyg utfärdat av kunnig personal är att föredra.
Det här kommer slå hårt på de som redan på grund av sin funktionsnedsättning har svårt med studierna. I början av terminen blir det ett stor topp med ansökningar universitetsbibliotekarierna behöver hantera, sedan behöver studenten vänta på mtms bedömning medan kurserna redan börjat. Har man rätt till anpassat stöd borde det gälla hela studietiden.