Kulturrådet: erfarenhet av stärkta bibliotek delas för lite

4 okt 2021 • 2 min

Staten delade ut nästan 700 miljoner kronor till stärkta bibliotek mellan 2018 och 2020. Men metoderna för att dela och sprida erfarenheter från projekten som fått stöd måste utvecklas, skriver Kulturrådet i en redovisning till regeringen.

Lotta Brilioth Biörnstad är chef på Kulturrådets enhet för litteratur och bibliotek. Foto: Hans Alm

Regeringen tog häromdagen emot Kulturrådets redovisning av Stärkta biblioteket, det tillfälliga statliga anslaget för att öka folkbibliotekens utbud och tillgänglighet. Satsningen omfattade 225 miljoner kronor årligen mellan 2018 och 2020. En förlängning med tre år, 2021–2023, innebär att ytterligare totalt 450 miljoner kommer att delas ut till kommunerna.

En av slutsatserna i redovisningen är att det finns en utvecklingspotential i Stärkta bibliotek i form av ökad samverkan samt delning av kunskaper och erfarenheter. ”… möjligheten att få metoder och lärande att delas och spridas borde ses över”, skriver Kulturrådet.

Lotta Brilioth Biörnstad, chef för Kulturrådets enhet för litteratur och bibliotek, framhåller att detta inte betyder att den typen av kunskap inte har samlats in.

– Det har vi gjort, men inte på detaljnivå.

Hon refererar till de tre rapporter – om kognitiv tillgänglighet, folkbibliotek i glesbygd samt en bredare uppföljning som presenterades i mitten av september och var gjord av forskare vid Högskolan i Borås – samt till redan befintlig samverkan med Kungliga biblioteket.

Finns det någon idé om hur en struktur för erfarenhetsutbyte skulle se ut?

– Man måste först veta vad man ska dela med sig av. Vi har tagit fram 30-tal goda exempel och vi kommer att fortsätta lyfta fram sådana. Vi har inte undersökt hur mycket de regionala biblioteksverksamheterna gör, de har också information om vad som händer inom varje region.

Behöver Kulturrådet ett uppdrag från regeringen för att skapa förutsättningar för utbyte av kunskaper och erfarenheter?

– Jag tror att Kulturrådet behöver arbeta vidare med idéer kring detta, det här är en typ av frågor som vi diskuterar med KB. Nu har vi fått förlängningen på Stärkta bibliotek, tidigare trodde vi att det skulle ta slut efter tre år och man arbetar olika med satsningar beroende på tidshorisonten. Vi kan inte arbeta upp strukturer som vi inte har resurser att hålla liv i.

0 kommentarer

Vad tycker du?

BIBLIOTEKSBLADETS POLICY FÖR KOMMENTARER

Som gäst på Biblioteksbladets webbplats är du välkommen att kommentera och diskutera. Vi förväntar oss att tonen i kommentarerna är respektfull och att de håller sig till ämnet.

Vi raderar kommentarer som innehåller grovt språk, rasism, sexism, trakasserier, personliga påhopp, förtal, skvaller och lögner liksom ogrundade spekulationer om enskilda eller särskilda folkgrupper, samt kommentarer som inte håller sig till ämnet. Detsamma gäller länkar till ovanstående. Den som gör ett inlägg som strider mot gällande lagar kan personligen bli ansvarig för detta.

Vill du komma i kontakt med redaktionen direkt går det också bra att e-posta till redaktion@biblioteksbladet.se.


Senaste nytt

Essä

Politik utan det politiska gör det svårt att göra rätt

I en tid då politiken inte är konkret och tydlig utan bara sätter upp övergripande mål, blir det upp till tjänstepersoner att ta ut riktningen. Egna initiativ ses därför som tillgångar – men beskrivs ibland som hot mot demokratin. En motsägelsefull kritik som brister i kunskap och förståelse, anser Nick Johnson Jones.

15 okt 2021 • 5 min

Nyheter

Läge att ta bort förseningsavgifterna?

När förseningsavgifterna togs bort under pandemin visade det sig att det inte gjorde någon större skillnad på återlämningen. Nu funderar både Malmö och Trosa på om de över huvud taget behövs.

14 okt 2021 • 3 min

Nyheter

En värld helt utan män

På nästan vart fjärde svenskt folkbibliotek består personalen uteslutande av kvinnor. Biblioteksbladet undersöker en obalans som varken är omdiskuterad eller tycks ses som en brist. Text: Anne Ralf. Illustrationer: Nanna Johansson.

7 okt 2021 • 12 min

Nyheter

Efter attacken fanns en berättelse att rädda

Minst 21 bibliotek förstördes vid terrorattacken i New York för 20 år sedan. Många ville bidra till att rädda skadade samlingar, men det mesta var antingen borta eller helt oskadat så akuthjälpen behövdes inte. I stället visade sig behoven av dokumentation och arkivering stor efter katastrofen.

6 okt 2021 • 6 min