Det gäller för Stärkta bibliotek 2019

31 jan 2019 • 2 min

Nu är det snart dags att söka pengar från Stärkta bibliotek. 225 nya miljoner ska fördelas. I år efterfrågas satsningar på unga och på kompetensutveckling.

Nina Ström och Peter Björkman, handläggare på Kulturrådet, höll i dag ett webbinarium om Stärkta bibliotek. Foto: Kulturrådet.
Nina Ström och Peter Björkman, handläggare på Kulturrådet, höll i dag ett webbinarium om Stärkta bibliotek. Foto: Kulturrådet.

Via satsningen Stärkta bibliotek delas 225 miljoner kronor ut till folkbiblioteken årligen under tre år. Satsningen gäller 2018–2020 och syftet är att stärka biblioteken genom att öka utbudet och tillgängligheten till biblioteksverksamhet i hela landet. Tanken är att stödet ska ge långsiktiga effekter.

2019 blir det bara en ansökningsomgång som är öppen 7 mars–4 april. Beslut om vilka som får pengar lämnas i början av juni.

– Har ni ett projekt som är flerårigt och som inleddes förra året så är det möjligt att söka för projektets andra år. Vi behöver då en kort lägesrapport på hur arbetet gått och vilka resultat man hittills kan se, säger Peter Björkman, handläggare på Kulturrådet.

I övrigt gäller samma riktlinjer som förra året, exempelvis att kommuner kan söka enskilt eller i partnerskap med andra så länge det finns en huvudsökande.

Kulturrådet höll under torsdagsförmiddagen ett webbinarium där de sammanfattade första året för Stärkta bibliotek. Här konstaterade Peter Björkman att söktrycket varit högt.

– Uppenbart finns det stora behov och ett jättelikt engagemang att utveckla biblioteksverksamhet och att göra den tillgänglig för fler. Det finns en enorm bredd i ansökningarna, säger han.

Förra året fick 94 procent av alla kommuner pengar. Kulturrådet pekar ut några specifika områden som de flesta sökt medel inom: Nationella satsningar, förnyat biblioteksrum, digitala satsningar, breddad kompetens, läsfrämjande, meröppet, språkutveckling (exempelvis mångspråkig biblioteksverksamhet), uppsökande verksamhet och bibliotek i samhället (som medborgarservice).

Kulturrådet uppmuntrar i år ansökningar som rör kompetensutveckling.

– Exempelvis kompetensutveckling inom läsfrämjandeområdet. Vi uppmuntrar också satsningar på unga, exempelvis unga i socioekonomiskt utsatta områden.

Hur kommer det sig att ni uppmuntrar ansökningar inom dessa områden?

– Satsningar på kompetensutveckling inom exempelvis läsfrämjande eller det pågående arbetet med Digitalt först uppmuntrar vi eftersom det är viktigt att personalen ges möjlighet att utveckla de kunskaper och färdigheter som krävs för att förverkliga uppdraget i ett snabbt föränderligt samhälle. Kompetensutveckling behöver dock inte vara ett eget projekt, utan kan med fördel finnas med som en del i en större satsning, säger Peter Björkman.

– Satsningar på unga uppmuntrar vi dels eftersom det är en prioriterad grupp i bibliotekslagen, men också för att det inte var så många sådana insatser i tidigare bidragsomgångar.

I Stärkta bibliotek-satsningen ingår även ett stöd på 25 miljoner kronor årligen som går till regioner. Det stödet kommer att se likadant ut i år som förra året.

Vad som händer med Stärkta bibliotek framöver är oklart. Nuvarande regering styr med en M/KD-budget och ännu har inget som rör satsningen nämnts. Det återstår att se om kommande budgetar kommer att påverka förra regeringens satsningar på biblioteken.

Nina Ström är handläggare på Kulturrådet.

– Vad som helst kan hända, men vi har inte fått några signaler om att någon skulle vilja förändra Stärkta bibliotek. Vi arbetar utifrån det beslut som gäller nu, från regleringsbrevet för 2019, att Stärkta bibliotek ligger kvar och att ansökningsomgången är i vår, säger hon.

[fakta id=”19157″]

Läs mer: 

http://biblioteksbladet.test/fragor-och-svar-om-biblioteksmiljonerna/

http://biblioteksbladet.test/det-regnar-pengar/

0 kommentarer

Senaste nytt

Nyheter

Nytt råd ska rädda kulturarvet

Kungliga biblioteket får tillsammans med en rad andra myndigheter i uppdrag att bilda ett råd för att skydda kulturarvet. ”I en orolig värld blir bibliotekens och arkivens betydelse ännu mer central.”

1 mar 2024 • < 1 min

Krönika

Ingen kan väl vara emot öppen vetenskap?

Demokrati, kunskap och att forsknings­resultat ska göra största möjliga nytta. Det borde räcka som drivkrafter för att göra vetenskapen öppen till 2030, skriver Svensk biblioteksförenings generalsekreterare Silvia Ernhagen.

1 mar 2024 • 2 min

Ledare

140 miljoner argument för öppen tillgång

De vetenskapliga förlagen tjänar obegripligt mycket pengar. Det drabbar alla, från allmänheten till forskare, när miljoner som kunde ha gått till forskning i stället blir vinst hos världens största kapitalförvaltare.

28 feb 2024 • 2 min

Internationellt

Möter attacker med öppna dörrar

Enda sättet att möta antidemokratiska attacker som har drabbat bibliotek i Berlin är att göra precis tvärtom: öppna dörrarna för samtal om demokrati. Det säger Boryano Rickum, bibliotekschef i Tempelhof-Schöneberg, ett av biblioteken som har råkat ut för högerextrema attacker där böcker förstörs.

22 feb 2024 • 2 min