Frågor och svar om biblioteksmiljonerna

16 feb 2018 • 2 min

Under fredagen höll Kulturrådet ett webbinarium om satsningen Stärkta bibliotek där 225 miljoner kronor delas ut årligen under tre år till folkbiblioteken. Handläggare Nina Frid svarade på frågor om ansökningar.

Nina Frid och Susanna Höijer är litteraturhandläggare på Kulturrådet. De arbetar med stödet Stärkta bibliotek. Foto: Kulturrådet
Nina Frid och Susanna Höijer är litteraturhandläggare på Kulturrådet. De arbetar med stödet Stärkta bibliotek. Foto: Kulturrådet

Kulturrådet kommer att genomföra regeringens treåriga satsning på folkbiblioteken. Totalt delas 225 miljoner kronor ut varje år under 2018-2020.

Sedan tidigare har Kulturrådet berättat att folkbiblioteken kan ansöka om bidraget vid två tillfällen i år. Om det kommer att bli ett tillfälle de övriga två åren är ännu inte klart.

Under fredagsförmiddagen höll Kulturrådet ett webbinarium där de berättade mer om satsningen.

Enligt förordningen är det kommuner som kan ansöka. De kommuner som vill samarbeta med ett projekt kan skicka in en gemensam ansökan, men bör då ha en huvudsökande. Regioner kan däremot inte ansöka.

– Vi har fått frågan om folkbiblioteken själva kan söka, och där ser det lite olika ut beroende på om de har rätt att vara firmatecknare. Men stödet fungerar som inköpsstödet, säger Nina Frid, handläggare på Kulturrådet.

Vad folkbiblioteken kan ansöka om är väldigt öppet. Men syftet är att öka utbudet och tillgängligheten till biblioteksverksamheterna. Stödet ska också ge långsiktiga effekter för att nå fler och öka inkludering och delaktighet.

Ansökningarna ska vara grundade på bibliotekslagen, och det går bra att söka pengar för redan påbörjade projekt och nya.

– Projektet ska utgå från kommunens behov och förutsättningar, och ansökan bör innehålla en omvärldsanalys där kommunen beskriver varför satsningen behövs och vad den kan få för långsiktiga effekter, säger Nina Frid.

Folkbiblioteken kan söka pengar för exempelvis personalkostnader, kompetensutveckling, vikariekostnader (om ordinarie personal exempelvis behöver vidareutbilda sig), tillfälliga anställningar (exempelvis någon som pratar ett annat språk), arvoden och resor. Det går även bra att ansöka om ökad samverkan lokalt, marknadsföring, uppsökande verksamhet, ökat öppethållande och ökat medieutbud.

– Det kan se olika ut och kan det vara allt från att köpa in en bokbuss till att anställa någon som vill hålla sagostunder på arabiska. Det viktigaste är att insatsen motiveras.

[fakta id=”17382″]

Läs mer: 

http://biblioteksbladet.test/kvartsmiljarden-gar-till-folkbiblioteken/

 

0 kommentarer

Senaste nytt

BOKMÄSSAN 2023
Nyheter

Så kan biblioteken använda digital teknik

Immersiva medier och VR, är det något för bibliotek att hålla på med? Kan det till och med vara läsfrämjande? Det menar i alla fall Linda Sävhammar från Biblioteksutveckling Östergötland.

28 sep 2023 • 4 min

Nyheter

Konstnärlig frihet ska garantera armlängds avstånd

Skolbiblioteken lyfts som särskilt viktiga i Mats Svegfors förslag om hur kommunerna ska bli mer delaktiga i kulturpolitiken. Och för att garantera armlängds avstånd ska kommunerna, för att kunna dela ut pengar, skriva under på att de respekterar den konstnärliga friheten.

27 sep 2023 • < 1 min

Krönika

AI-frågor till biblioteken

Vad händer med upphovsrätten när ett verk har skapats av artificiell intelligens? Ska AI-genererade verk omfattas av pliktlagstiftningen och aktivt samlas in av nationalbiblioteken? AI ställer biblioteken inför ett antal fundamentala och rent existentiella frågeställningar, skriver Lars Ilshammar.

25 sep 2023 • 2 min

Nyheter

Dyrare att boka författarframträdanden

Författares bokprat blir dyrare när Sveriges författarförbund höjer sin arvodesrekommendation med tusen kronor. ”Författarna måste kunna leva på sitt arbete", säger förbundets ordförande Grethe Rottböll som inte oroar sig över hur höjningen tas emot av biblioteken.

22 sep 2023 • 2 min