Frågor och svar om biblioteksmiljonerna
16 feb 2018 • 2 min
Under fredagen höll Kulturrådet ett webbinarium om satsningen Stärkta bibliotek där 225 miljoner kronor delas ut årligen under tre år till folkbiblioteken. Handläggare Nina Frid svarade på frågor om ansökningar.
Kulturrådet kommer att genomföra regeringens treåriga satsning på folkbiblioteken. Totalt delas 225 miljoner kronor ut varje år under 2018-2020.
Sedan tidigare har Kulturrådet berättat att folkbiblioteken kan ansöka om bidraget vid två tillfällen i år. Om det kommer att bli ett tillfälle de övriga två åren är ännu inte klart.
Under fredagsförmiddagen höll Kulturrådet ett webbinarium där de berättade mer om satsningen.
Enligt förordningen är det kommuner som kan ansöka. De kommuner som vill samarbeta med ett projekt kan skicka in en gemensam ansökan, men bör då ha en huvudsökande. Regioner kan däremot inte ansöka.
– Vi har fått frågan om folkbiblioteken själva kan söka, och där ser det lite olika ut beroende på om de har rätt att vara firmatecknare. Men stödet fungerar som inköpsstödet, säger Nina Frid, handläggare på Kulturrådet.
Vad folkbiblioteken kan ansöka om är väldigt öppet. Men syftet är att öka utbudet och tillgängligheten till biblioteksverksamheterna. Stödet ska också ge långsiktiga effekter för att nå fler och öka inkludering och delaktighet.
Ansökningarna ska vara grundade på bibliotekslagen, och det går bra att söka pengar för redan påbörjade projekt och nya.
– Projektet ska utgå från kommunens behov och förutsättningar, och ansökan bör innehålla en omvärldsanalys där kommunen beskriver varför satsningen behövs och vad den kan få för långsiktiga effekter, säger Nina Frid.
Folkbiblioteken kan söka pengar för exempelvis personalkostnader, kompetensutveckling, vikariekostnader (om ordinarie personal exempelvis behöver vidareutbilda sig), tillfälliga anställningar (exempelvis någon som pratar ett annat språk), arvoden och resor. Det går även bra att ansöka om ökad samverkan lokalt, marknadsföring, uppsökande verksamhet, ökat öppethållande och ökat medieutbud.
– Det kan se olika ut och kan det vara allt från att köpa in en bokbuss till att anställa någon som vill hålla sagostunder på arabiska. Det viktigaste är att insatsen motiveras.
[fakta id=”17382″]
Läs mer:
http://biblioteksbladet.test/kvartsmiljarden-gar-till-folkbiblioteken/
Senaste nytt
Debatt: Läromedelsförfattarnas analys brister
Begagnatmarknaden bär inte skulden för krisen för svensk kurslitteratur. Läromedelsförlagen måste erbjuda en bra betallösning för e-böcker, skriver Lars Iselid, forskningsbibliotekarie, i ett svar på Per Kornhalls förslag som han kallar för konstgjord andning.
24 jan 2025 • 3 min
Bibliotekspersonal filmades – upplevdes som obehagligt
På två bibliotek i Stockholm senaste veckan har personalen filmats av personer som också har ställt frågor. Båda incidenterna har anmälts och upplevts som obehagliga av personalen. ”Vi ser över våra riktlinjer”, säger stadsbibliotekarie Daniel Forsman.
23 jan 2025 • 2 min
Unik studenthistoria digitaliserad
Vilka var 1700-talets studenter på V-Dala nation i Uppsala? Det och andra historiska uppgifter om studenterna universitetet finns nu att hitta för alla i digitaliserad form. ”Otroligt fascinerande material.”
23 jan 2025 • 3 min
KB:s insamling av medier fortsatt viktig – även under krig
Kungliga biblioteket begärde 46 extra miljoner för att göra nationalbiblioteket redo i fall av krig. Men det blev inga extrapengar från regeringen och KB måste göra omprioriteringar för att göra nödvändiga förberedelser.
22 jan 2025 • < 1 min
Metoder från skolan dämpade stöket
Biblioteket i Broby hade problem med stökiga ungdomar. Nya grepp och ett nytt bemötande har gjort situationen bättre. "Bara genom att säga välkommen så skapar du någonting."
21 jan 2025 • 6 min
Nya projekt för ung läsning följs för kunskapsinhämtning
Speaker's Corner, läsambassadörer och läsvisare. Åtta biblioteksprojekt har valts ut som särskilt intressanta för att öka ungas läsning i socioekonomiskt utsatta områden.
20 jan 2025 • 2 min
Ambulans för böcker ska rädda tryckt kulturarv
Det är bättre och billigare att rädda böcker och annat tryckt material om det görs direkt efter en översvämning eller annan naturkatastrof. Därför bygger Tyskland just nu en flotta av ambulanser för böcker och arkivmaterial.
17 jan 2025 • 4 min
Beredskapsplan gör det synligt vad bibliotek kan bidra med
Bibliotek är bra på beredskap, men kan bli bättre. En kurs ska göra Sverige än mer redo för både kris och krig.
16 jan 2025 • 2 min
Los Angeles: Bibliotek hjälper och brinner
Bibliotek är viktiga resurser under brandkatastrofen i Kalifornien, slår den amerikanska biblioteksföreningen fast. ”Tillsammans kan vi stärka våra samhällens motståndskraft.”
14 jan 2025 • 2 min
Bibliotekens verksamhet kartlagd för att utnyttjas vid bedrägeri
Minst fyra bibliotek i norra Stockholm har under årets första dagar använts som täckmantel för att bedragare ska komma åt bankuppgifter och i nästa steg pengar. Sex polisanmälningar har hittills gjorts.
13 jan 2025 • 4 min
Dansk encyklopedi ratar Meta
Den danska motsvarigheten till Nationalencyklopedin, Lex, upphör med annonsering i sociala medier. Valet att i stället gynna traditionella medier beskrivs som en investering i demokrati och ett upplyst samhälle.
13 jan 2025 • 2 min
SvD:s ledarsida klipper och klistrar
I maj 2015 väckte skribenten Paulina Neuding debatt om hot och stök på bibliotek. I en ny artikel framställer hon problemen som bestående – men har behövt gräva djupt för att hitta sina bästa exempel.
11 jan 2025 • 3 min
KOMMENTAR
Ledarsida klipper och klistrar
Stök på bibliotek illustreras med gamla exempel. Men den som vill diskutera biblioteken ska nog prata mindre om poliser och utvisningar och mer om pengar, skriver Thord Eriksson.
ESSÄ
Forska på fulltexter – en bit kvar
Jag skulle önska att lärosätesbiblioteken uppmärksammade detta i sina förhandlingar genom krav på förlagen”, skriver doktoranden Camilla Lindelöw som efterlyser mer arbete med text- och datautvinning, TDM, från upphovsrättsskyddat material.
REPORTAGE
”Det bästa stället som finns för oss papperslösa”
Liam, Saida, Josef och Sahar är, eller har varit, papperslösa. Här berättar de vad biblioteken betyder för dem.
0 kommentarer