Frågor och svar om biblioteksmiljonerna

16 feb 2018 • 2 min

Under fredagen höll Kulturrådet ett webbinarium om satsningen Stärkta bibliotek där 225 miljoner kronor delas ut årligen under tre år till folkbiblioteken. Handläggare Nina Frid svarade på frågor om ansökningar.

Nina Frid och Susanna Höijer är litteraturhandläggare på Kulturrådet. De arbetar med stödet Stärkta bibliotek. Foto: Kulturrådet
Nina Frid och Susanna Höijer är litteraturhandläggare på Kulturrådet. De arbetar med stödet Stärkta bibliotek. Foto: Kulturrådet

Kulturrådet kommer att genomföra regeringens treåriga satsning på folkbiblioteken. Totalt delas 225 miljoner kronor ut varje år under 2018-2020.

Sedan tidigare har Kulturrådet berättat att folkbiblioteken kan ansöka om bidraget vid två tillfällen i år. Om det kommer att bli ett tillfälle de övriga två åren är ännu inte klart.

Under fredagsförmiddagen höll Kulturrådet ett webbinarium där de berättade mer om satsningen.

Enligt förordningen är det kommuner som kan ansöka. De kommuner som vill samarbeta med ett projekt kan skicka in en gemensam ansökan, men bör då ha en huvudsökande. Regioner kan däremot inte ansöka.

– Vi har fått frågan om folkbiblioteken själva kan söka, och där ser det lite olika ut beroende på om de har rätt att vara firmatecknare. Men stödet fungerar som inköpsstödet, säger Nina Frid, handläggare på Kulturrådet.

Vad folkbiblioteken kan ansöka om är väldigt öppet. Men syftet är att öka utbudet och tillgängligheten till biblioteksverksamheterna. Stödet ska också ge långsiktiga effekter för att nå fler och öka inkludering och delaktighet.

Ansökningarna ska vara grundade på bibliotekslagen, och det går bra att söka pengar för redan påbörjade projekt och nya.

– Projektet ska utgå från kommunens behov och förutsättningar, och ansökan bör innehålla en omvärldsanalys där kommunen beskriver varför satsningen behövs och vad den kan få för långsiktiga effekter, säger Nina Frid.

Folkbiblioteken kan söka pengar för exempelvis personalkostnader, kompetensutveckling, vikariekostnader (om ordinarie personal exempelvis behöver vidareutbilda sig), tillfälliga anställningar (exempelvis någon som pratar ett annat språk), arvoden och resor. Det går även bra att ansöka om ökad samverkan lokalt, marknadsföring, uppsökande verksamhet, ökat öppethållande och ökat medieutbud.

– Det kan se olika ut och kan det vara allt från att köpa in en bokbuss till att anställa någon som vill hålla sagostunder på arabiska. Det viktigaste är att insatsen motiveras.

[fakta id=”17382″]

Läs mer: 

http://biblioteksbladet.test/kvartsmiljarden-gar-till-folkbiblioteken/

 

0 kommentarer

Senaste nytt

Reportage

Omöjligt uppdrag?

Svenskarnas läsande är ständigt föremål för bekymrade utredningar och politiska satsningar. Men trots alla ansträngningar är trenden negativ, särskilt bland unga. Hur ska det skrivna ordet vinna fler människors uppmärksamhet?

30 sep 2022 • 9 min

Nyheter

Retoriken som tystar röster

Hur gör man när den som använder sig av hatretorik anklagar sina kritiker för samma sak? Och hur kombinerar man yttrandefriheten med kampen mot hatretorik?

29 sep 2022 • 3 min

Nyheter

Om nationalismens påverkan på kulturen

Färre översättningar, mindre utländsk litteratur och stängning av Världskulturmuseet. Det är några, av många, farhågor som en sent insatt panel lyfte på Bokmässan, med anledning av Sverigedemokraternas framgångar i valet.

23 sep 2022 • 3 min

Nyheter

Hur ska bibliotekspersonalen behållas?

Förändrade arbetsuppgifter kan vara en förklaring till att många som arbetar på bibliotek funderar på att byta yrke. Men det behövs också mer resurser och fler yrkesgrupper på biblioteken, konstaterades i ett samtal på Bokmässan.

22 sep 2022 • 2 min

Debatt

Slutreplik: Låt oss mötas och diskutera

Vi vill stötta, men stöttandet måste också få innehålla konstruktiv kritik. Det skriver Linnéa Jönsson och Eleonor Pavlov i sin slutreplik om Malmö stadsbiblioteks ”känsliga ämnen”-koncept.

21 sep 2022 • 4 min