Förslaget till nationell biblioteksstrategi är klart och lämnades i dag över till regeringen. ”Det känns väldigt högtidligt”, säger kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP) som vill att beredningsprocessen kommer igång så fort som möjligt.

Över tre års arbete med 14 rapporter, ett utkast och flera dialogmöten är nu till ända. Under torsdagseftermiddagen lämnades ett rykande färskt förslag till nationell biblioteksstrategi över till kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP) under en presentation vid Kungliga biblioteket.

– Det känns väldigt högtidligt. För mig som kultur- och demokratiminister har biblioteken en särskild betydelse, biblioteken är en av våra fristäder i samhället, ett rum som är öppet för alla, sa Amanda Lind strax efter att hon tog emot strategin från Erik Fichtelius, nationell samordnare.

Hon påpekade att det finns ett behov av en nationell samsyn och en gemensam strategi för att kunna behålla långsiktighet och hög kvalité utifrån bibliotekslagen. Hon lyfte fram bibliotekens viktiga roll när det kommer till ungas läsförmåga och läsförståelse och sa även att det förs samtal inom regeringen gällande frågan om bemannade skolbibliotek och läsdelegationens betänkande som statsminister Stefan Löfven (S) lyfte fram i sin regeringsförklaring i januari.

– Nu står vi inför en beredningsprocess, jag ser ingen anledning att fördröja detta utan min ambition är att vi så fort som möjligt kommer vidare i det här arbetet, sa Amanda Lind.

Strategin föreslår också ett reformpaket. Det ser ut som att man tänker sig att 250 miljoner kronor årligen ska läggas på sex olika reformer, och dessa miljoner är alltså utöver den redan lagda regeringssatsningen Stärkta bibliotek där 250 miljoner kronor årligen delas ut till folkbiblioteken under 2018–2020.

I reformpaketet föreslås bland annat en digitaliseringssatsning på 90 miljoner kronor samt satsningar på skolbibliotek och stärkta bibliotek för nationella minoriteter och urfolk.

För Erik Fichtelius är frågan om digitalisering brännhet. Under dagens presentation på Kungliga biblioteket jämförde han Sverige med andra nordiska länder och USA som kommit mycket längre i sitt arbete med att digitalisera och tillgängliggöra kulturarvet.

– Det är inte rimligt att vi ligger så långt efter, sa han.

Hur reformförslagen landade hos Amanda Lind är dock oklart. Hon bad att få återkomma kring dessa då hon läst strategin.

I förslaget till nationell biblioteksstrategi beskrivs också sex arbetsområden där det övergripande målet är demokrati.

– Utgångspunkten har hela tiden varit det demokratiska uppdraget för biblioteksväsendet. Vi valde att säga att det här är den femte statsmakten, en av de konstitutionella pelare som ett demokratiskt samhälle vilar på och fungerar efter, sa Erik Fichtelius och fortsatte:

– Till demokratiuppdraget har vi också väldigt tydligt lagt in uppdraget tillgängliga medier för personer med olika funktionsnedsättningar eller funktionsvariationer. Men dit hör också rättigheterna för de nationella minoriteterna och urfolket samerna.

Läs mer: 

http://biblioteksbladet.test/tema/slaget-om-strategin/