Massiv digitalisering, nationellt kunskapscenter för skolbiblioteksfrågor och stärkta bibliotek för nationella minoriteter och urfolk. Det är tre av flera förslag som den nationella biblioteksstrategin innehåller.

Efter 3,5 års arbete och 14 rapporter lämnas i dag det färdiga förslaget till en nationell biblioteksstrategi över till regeringen.

Utgångspunkten för strategin är bibliotekslagens portalparagraf bibliotek för alla. ”Vi ser biblioteken som en självständig kraft i det demokratiska samhällsbygget, en femte statsmakt. Bibliotekens verksamhet och innehåll är folkets skatter, samtidigt som deras sanningar och fakta utgör en fara för demokratins fiender”, skriver man.

I Demokratins skattkammare, som förslaget kallas, lyfts sex arbetsområden fram. De handlar om biblioteken som samhällets öppna rum och deras betydelse för läsning, lärande och forskning. Att så mycket information och litteratur som möjligt ska tillgängliggöras fritt och digitalt för alla samt ett målområde inom stärkt gemensam infrastruktur. [fakta id=”19398″]

Strategin innehåller också ett reformpaket. Det ser ut som att man tänker sig att 250 miljoner kronor årligen ska läggas på sex olika reformer, och dessa miljoner är alltså utöver den redan lagda regeringssatsningen Stärkta bibliotek där 250 miljoner kronor årligen delas ut till folkbiblioteken under 2018–2020.

Strategin skriver att Stärkta bibliotek är ”ett reformarbete som bör fortsätta på samma nivå, men mer strategiskt. KB föreslår därför i en särskild skrivelse till regeringen ett reformprogram för stärkta bibliotek som innebär en permanent nivåhöjning av de statliga anslagen till biblioteksverksamhet med 250 miljoner kronor.”

Totalt föreslås sex reformer. Mest pengar, 90 miljoner kronor, ska läggas på stärkta nationella digitala bibliotekstjänster. I strategin lyfter man särskilt fram vikten av digitalisering: ”Digitaliseringen medför nya krav för hela biblioteksväsendet. Gränserna för vad som är sant och kontrollerbart förskjuts ständigt. Sverige har halkat efter andra länder i att erbjuda digitala bibliotekstjänster och digital tillgång till kultur- och kunskapsarv”.

Övriga reformer handlar om att stärka skolbiblioteken, stärka biblioteksverksamheten för de nationella minoriteterna och urfolket samerna, samt öka tillgången till medier på andra språk än svenska. Strategin vill också klargöra den nationella och regionala nivåns stödjande betydelse för de publika biblioteken och att den fria tillgången till vetenskapliga publikationer och forskningsresultat ska stärkas.

[fakta id=”19399″]

[fakta id=”19400″]