Nya steg mot öppen tillgång

Sexton rekommendationer levererar KB:s utredning av hur vetenskapliga resultat ska kunna publiceras med ­öppen tillgång. Den ska kunna användas för konkret politik och som kunskapsunderlag.

Meriteringssystemet för forskare behöver förnyas. Forskningsfinansiärer och lärosäten måste ta delat ansvar för att finansiera den vetenskapliga publiceringen. Stöd behövs för att publicera vetenskapliga böcker med öppen tillgång. Och ett nytt tidskriftsstöd för vetenskapliga tidskrifter som publicerar med öppen tillgång bör införas. 

Det är några av punkterna i slutrapporten från de fem utredningar som Kungliga biblioteket lämnade över till utbildningsdepartementet den 19 mars. Omställningen till ett öppet tillgängligt vetenskapligt publiceringssystem. Redan några dagar tidigare släpptes påpassligt uppgiften att den vetenskapliga publiceringen kostar statskassan minst 434 miljoner kronor om året. Så det spelar roll hur frågan hanteras.

Arbetet med att svara på hur offentligt finansierade forskningspublikationer ska bli omedelbart öppet tillgängliga har pågått i ett och ett halvt år. Och representanter från hela forskarsamhället har medverkat i de fem olika delutredningarna som samordnats av Kungliga bibliotekets Beate Eellend. 

– Det känns fantastiskt att det är klart. Men jag har verkligen inte varit ensam. Det är många involverade som lagt ner massor av tid och engagemang, säger Beate Eellend.

Utredningarna är fortsättningen på Vetenskapsrådets Förslag till -nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information från 2015.

– Vi har gjort studier kring det som där beskrevs som hinder för genomförandet och så har vi tagit fram rekommendationer. Man kan använda dem på olika sätt: för konkret politik och även som kunskapsunderlag. 

Nu ska det kritiska steget att gå från ord till handling tas, menar Beate Eellend som säger att hon under arbetet allt oftare citerat den danske filosofen Sören Kierkegaard. 

– Livet måste levas framlänges men förstås baklänges. Vi måste vara visionära men också reflekterande. Målet har varit att rekommendationerna ska vara realiserbara, att de ska gå att omsätta i praktisk handling.

[fakta id=”19589″]

Svensk biblioteksförenings utredare Katarina Wiberg tycker att de fem utredningarna är bra och gedigna.

– Nu är det upp till regeringen att ta ställning till de rekommendationer som KB för fram så att man når de mål om öppen vetenskap som fastslogs i den senaste forskningspropositionen, det vill säga att all offentligt finansierad forskning ska vara öppet tillgänglig senast 2026, säger Katarina Wiberg.

– Den senaste tidens bitvis hätska debatt om införandet av Plan S har visat på hur viktigt det är att alla parter inom forskningssystemet nu tar ett gemensamt ansvar för den fortsatta utvecklingen mot ett öppet vetenskapssystem.