Bibliotekarieyrkets feminisering är temat för en programpunkt på årets nationella genuskonferens. Biblioteksforskare Ulrika Centerwall kommer att prata om feminint kodade tjänster vars positioner skapar nya feminiseringar.

När den femte nationella konferensen för genusforskning i Sverige arrangeras i Karlstad mellan den 26 och 28 oktober, då är Ulrika Centerwall, filosofie doktor i biblioteks- och informationsvetenskap, en av föreläsarna.

Ulrika Centerwall kommer att prata om bibliotekarieprofessionens feminisering under genuskonferensens tredje dag. Hennes föreläsning är en av de fyra programpunkterna på temat genus, arbete, plats.

Ur en bibliotekssynvinkel, vad du hoppas få ut av konferensen?

– Eftersom jag tänker att jag ska skriva någonting om arbetsliv framöver, eller skolbibliotekariers arbete, så har jag letat efter programpunkter som handlar om arbete. Men det fanns ingenting annat om kulturarbetare. I vilket fall som helst tänker jag att de föreläsningarna, om arbete, är intressanta även om det handlar om helt andra professioner och yrken. Det går alltid att göra kopplingar.

Bibliotekarieprofessionen i allmänhet och skolbibliotekarietjänsterna i synnerhet är ju feminint kodade, alltså kopplade till genus och femininitet

Hon lyfter också projektet Queerlit som också är en databas med flera olika samarbetspartners. I Karlstad kommer Olov Kriström och Sebastian Lönnlöv att prata om att göra queerlitteraturen sökbar. I samma föreläsningsgrupp ska Sam Holmqvist på Södertörns högskola föreläsa om skönlitteratur som kunskapskälla för queera liv.

– Queerlit säger att det är så svårt att hitta de gamla queera romanerna, för att det inte fanns samma ämnesord, så de sitter och läser även gamla romaner med olika queera ämnesord, jag tycker att det är ett jättespännande arbete som de gör, säger Ulrika Centerwall.

Hon har varit på varje konferens och konstaterar att hon brukar bli jätteintresserad av varje ämnesområde.

– Då tänker jag: Det här skulle jag kunna skriva om. Fast om bibliotekarier. Och det finns tydliga kopplingar till oss i biblioteksvärlden, i ganska många teman och föreläsningar, inte minst när det kommer till punkter om skönlitteratur.

Om sin egen föreläsning, berättar hon att hon ska prata om en text hon skriver på om skolbibliotekarieprofessionens feminisering.

– Bibliotekarieprofessionen i allmänhet och skolbibliotekarietjänsterna i synnerhet är ju feminint kodade, alltså kopplade till genus och femininitet. Inom professionen är 80 procent kvinnor, bland skolbibliotekarier tros siffran vara ännu högre. Därför använder jag begreppet feminisering för att försöka förstå hur skolbibliotekariers arbete är kopplat till maktstrukturer där professionen riskerar en underordnad position, säger Ulrika Centerwall och fortsätter:

– Samtidigt som professionen redan är feminiserad skapar skolbibliotekariens position på skolan nya feminiseringar, exempelvis genom att skolbibliotekarier får ta sig an typiskt kvinnliga arbetsuppgifter och omvårdande och emotionellt arbete.