Lag garanterar inte genomslag
15 jan 2020 • 2 min
Att barnkonventionen blir lag betyder inte att dess ställning automatiskt stärks, enligt juridiska experter. Däremot kan det göra skillnad att skriva och prata om barns rätt.


Flera av artiklarna i barnkonventionen är relevanta för biblioteken. Som artikel 17, som slår fast barnens rätt till information ”från olika nationella och internationella källor”, och uppmanar till ” särskild hänsyn till de språkliga behoven hos ett barn som tillhör en minoritetsgrupp.”
Vad det exakt kommer att innebära för biblioteken rent juridiskt att konventionen den 1 januari 2020 blir svensk lag är däremot mer oklart. Sverige ratificerade barnkonventionen 1990, vilket betyder att vi sedan länge är förpliktigade att följa den genom att tolka svensk lag i ”fördragskonform anda”.
Det är inte ens säkert att barnkonventionen nu får en stärkt ställning i vårt land. Det säger Pernilla Leviner, lektor och docent i offentlig rätt vid juridiska institutionen på Stockholms universitet.
– Om man är väldigt skeptisk och kritisk kunde man säga: Ja, nu kanske den fördragskonforma tolkningen försvinner. För vi tolkar faktiskt inte lagar i ljuset av varandra, utan i enlighet med grundlagen. Konventionens ställning skulle därmed rent av kunna försvagas. Det är ingenting som uttalas i förarbetena, men frågan blir hur tillämparna kommer att se på det.
Maria Grahn Farley, docent i offentlig rätt vid Uppsala universitet och författare till boken Barnkonventionen – en kommentar, pekar på ett annat problem med inkorporeringen av Barnkonventionen: Den finns inte i en juridiskt bindande svensk översättning. Den svenska versionen fungerar bara som stöd.
– Att konventionen inte kommer att kunna läsas på originalspråk av någon som inte är universitetsstudent talar emot artikel 42, som säger att informationen ska vara lättillgänglig. Man motsäger sig själv.

Samtidigt tror Maria Grahn Farley att det faktum att barnkonventionen blir svensk lag kan få viss betydelse för bibliotekens verksamhet.
– Den kommer att fungera som ett frivilligt styrdokument, ett sätt för biblioteken att skapa ännu mer barnvänliga bibliotek och ännu bättre barnverksamhet. Inte genom juridiska påtryckningar, men genom ökad vilja. Morot mer än piska, om man säger så.
Även Pernilla Leviner vill vara optimistisk, trots att hon är trött på det, som hon uttrycker det, taffliga sätt som inkorporeringen har gjorts på. Hon säger att hon inte vill fastna i fel och brister och därmed riskera att människor avfärdar alltihop.
– Nu gäller det att vi gör det bästa av det. Man brukar prata om ”the conversational function of reform”. Att vi skriver och pratar om det här kan göra skillnad. Det kan leda till att man på biblioteken sätter sig ned och läser -konventionen och verkligen funderar över vad den betyder i relation till bibliotekslagen.
Senaste nytt

Snart dags att söka Stärkta bibliotek – för sista gången
Alla landets kommuner har någon gång sökt bidrag från Stärkta bibliotek. När det snart är dags att söka igen är det för sista gången. Men nya stöd ska utredas.
27 jan 2023 • 2 min

Ny uppgörelse i Sölvesborg
Sölvesborgs kommunledning har slutit ännu en uppgörelse med chefen för biblioteket. Denna gång är det Anders Nylander som avslutar sin anställning.
26 jan 2023 • 2 min

Avhopp från Gates-finansierad Ifla-stiftelse
Beslut om framtid och ledning har fått tidigare Ifla-ordföranden Christine Mackenzie att lämna styrelsen för stiftelsen SIGL. Samtidigt pågår samtal med SIGL:s generalsekreterare Gerald Leitner, som sparkats från samma position inom Ifla, om en ny roll som rådgivare.
26 jan 2023 • 2 min
Högre arbetslöshet bland utrikesfödda bibliotekarier
Arbetslösheten är fyra gånger så hög bland bibliotekarier som är födda i utlandet än bland inrikesfödda. Det visar en granskning från Magasin K.
25 jan 2023 • < 1 min

Populärt låna elmätare i söder
Elmätare har funnits i många år på flera av landets folkbibliotek, men det är först under senaste året som låntagarna har fått upp ögonen för dem. Åtminstone i södra delarna av landet.
24 jan 2023 • 3 min

Romskt resursbibliotek placeras i Malmö
Det blir Biblioteken i Malmö som får uppdraget att vara värd för resursbiblioteket för romani chib.
20 jan 2023 • < 1 min

Besked om skolbibliotek uteblev
Vikten av läsning lyftes på skolministerns och utbildningsministerns pressträff på fredagen. Men ingen nämnde skolbiblioteken.
20 jan 2023 • < 1 min

Tror på effekt av tillträdesförbudet
I sin bok Stök på bibliotek konstaterar Gunnar Rensfeldt att varken stöket eller varianter av tillträdesförbud är något nytt. Han tror att lagen om tillträdesförbud kommer att göra skillnad.
19 jan 2023 • 4 min

Små bibliotek för alla – en rörelse över hela världen
Små bibliotekslådor, Little Free Library, är en läsfrämjande rörelse som har spridit sig över världen. Målet är att få fler barn och unga att läsa.
18 jan 2023 • < 1 min

Debatt om anmälningsplikt, armlängds avstånd och hat och hot
Bibliotek ska vara tillgängliga för alla – men skuggsamhället måste bekämpas, skriver kulturminister Parisa Liljestrand i sitt svar på Lawen Redars två interpellationer som nu debatteras i riksdagen. ”Vilka undantag som ska finnas från anmälningsplikten behöver utredas närmare.”
17 jan 2023 • < 1 min

Bibliotekarie i topp tio bland unga tjejers önskan om yrke
Att jobba som bibliotekarie må inte vara den största drömmen bland ungdomar, men en färsk rapport visar att yrket finns med på topp tio när unga kvinnor listar vad de kan tänka sig jobba med. Intresset är mindre bland unga män.
17 jan 2023 • 1 min

Tisdag i riksdagen med debatt om bibliotek
Kan bibliotek fortsätta vara en plats för alla om Tidöavtalets anmälningsplikt av papperslösa drivs igenom? Hur ska hat och hot mot bibliotekspersonal motverkas? I morgon, tisdag kommer frågorna att debatteras i riksdagen.
16 jan 2023 • < 1 min
0 kommentarer