Lag garanterar inte genomslag

15 jan 2020 • 2 min

Att barnkonventionen blir lag ­betyder inte att dess ställning automatiskt stärks, enligt juridiska experter. ­Däremot kan det göra skillnad att skriva och prata om barns rätt.

Det är inte säkert att barnkonventionen har fått en starkare ställning, säger Pernilla Leviner, vid Stockholms universitet. Foto: Niklas Björling

Flera av artiklarna i barnkonventionen är relevanta för biblioteken. Som artikel 17, som slår fast barnens rätt till information ”från olika nationella och internationella källor”, och uppmanar till ” särskild hänsyn till de språkliga behoven hos ett barn som tillhör en minoritetsgrupp.”

Vad det exakt kommer att innebära för biblioteken rent juridiskt att konventionen den 1 januari 2020 blir svensk lag är däremot mer oklart. Sverige ratificerade barnkonventionen 1990, vilket betyder att vi sedan länge är förpliktigade att följa den genom att tolka svensk lag i ”fördragskonform anda”.

Det är inte ens säkert att barnkonventionen nu får en stärkt ställning i vårt land. Det säger Pernilla Leviner, lektor och docent i offentlig rätt vid juridiska institutionen på Stockholms universitet.

– Om man är väldigt skeptisk och kritisk kunde man säga: Ja, nu kanske den fördragskonforma tolkningen försvinner. För vi tolkar faktiskt inte lagar i ljuset av varandra, utan i enlighet med grundlagen. Konventionens ställning skulle därmed rent av kunna försvagas. Det är ingenting som uttalas i förarbetena, men frågan blir hur tillämparna kommer att se på det.

Maria Grahn Farley, docent i offentlig rätt vid Uppsala universitet och författare till boken Barnkonventionen – en kommentar, pekar på ett annat problem med inkorporeringen av Barnkonventionen: Den finns inte i en juridiskt bindande svensk översättning. Den svenska versionen fungerar bara som stöd.

– Att konventionen inte kommer att kunna läsas på originalspråk av någon som inte är universitetsstudent talar emot artikel 42, som säger att informationen ska vara lättillgänglig. Man motsäger sig själv.

Maria Grahn Farley påpekar att det inte finns någon svensk översättning av barnkonventionen som är juridiskt bindande. Foto: Lisbet Spörndly

Samtidigt tror Maria Grahn Farley att det faktum att barnkonventionen blir svensk lag kan få viss betydelse för bibliotekens verksamhet.

– Den kommer att fungera som ett frivilligt styrdokument, ett sätt för biblioteken att skapa ännu mer barnvänliga bibliotek och ännu bättre barnverksamhet. Inte genom juridiska påtryckningar, men genom ökad vilja. Morot mer än piska, om man säger så.

Även Pernilla Leviner vill vara optimistisk, trots att hon är trött på det, som hon uttrycker det, taffliga sätt som inkorporeringen har gjorts på. Hon säger att hon inte vill fastna i fel och brister och därmed riskera att människor avfärdar alltihop.

– Nu gäller det att vi gör det bästa av det. Man brukar prata om ”the conversational function of reform”. Att vi skriver och pratar om det här kan göra skillnad. Det kan leda till att man på biblioteken sätter sig ned och läser -konventionen och verkligen funderar över vad den betyder i relation till bibliotekslagen.

0 kommentarer

Senaste nytt

Nyheter

Retoriken som tystar röster

Hur gör man när den som använder sig av hatretorik anklagar sina kritiker för samma sak? Och hur kombinerar man yttrandefriheten med kampen mot hatretorik?

29 sep 2022 • 3 min

Nyheter

Om nationalismens påverkan på kulturen

Färre översättningar, mindre utländsk litteratur och stängning av Världskulturmuseet. Det är några, av många, farhågor som en sent insatt panel lyfte på Bokmässan, med anledning av Sverigedemokraternas framgångar i valet.

23 sep 2022 • 3 min

Nyheter

Hur ska bibliotekspersonalen behållas?

Förändrade arbetsuppgifter kan vara en förklaring till att många som arbetar på bibliotek funderar på att byta yrke. Men det behövs också mer resurser och fler yrkesgrupper på biblioteken, konstaterades i ett samtal på Bokmässan.

22 sep 2022 • 2 min

Debatt

Slutreplik: Låt oss mötas och diskutera

Vi vill stötta, men stöttandet måste också få innehålla konstruktiv kritik. Det skriver Linnéa Jönsson och Eleonor Pavlov i sin slutreplik om Malmö stadsbiblioteks ”känsliga ämnen”-koncept.

21 sep 2022 • 4 min