Stora kunskapsluckor i digital källkritik

En av fyra har det senaste året litat på information i sociala medier, om samhällsfrågor, information som senare har visat sig vara falsk. Det visar en ny undersökning från Internetstiftelsen.

Svenska folket har stora kunskapsluckor när det handlar om digital källkritik. Till exempel tycker tre av tio att det är svårt att avgöra om material i sociala medier är sant eller falskt.

– Jag förstår att många tycker att det är svårt. Det är ett stort och ständigt pågående flöde av information. Det är mycket mer att sortera i än om man jämför med det analoga informationssamhället. De här plattformarna gör det möjligt för i stort sett vem som helst att publicera sig, på gott och ont, säger Björn Appelgren som är folkbildningsansvarig på Internetstiftelsen.

På frågan om varför det är så svårt att avgöra vad som är sant och falskt när det kommer till sociala medier, svarar Björn Appelgren också att de olika plattformarna möjliggör viss form av manipulation av informationsflödet, genom att det går att betala för räckvidd, för att nå ut till många.

– Det går att vara anonym på plattformarna och man kan skriva saker, påstå saker, med påhittade profiler. Sedan är det viktigt att känna till, tycker jag, att våra informationsflöden inte baseras inte utifrån trovärdighet. Vi får inte det mest trovärdiga först. Utan flödena avgörs av våra användarbeteenden, av vad vi har interagerat med och av vad som är populärt bland andra och eventuellt vad folk har betalat för, förklarar Björn Appelgren som understryker att det inte heller finns någon form av redaktionell process, ingen granskare, ingen ansvarig utgivare.

Vill höja medvetenheten

Med hjälp av undersökningen har Internetstiftelsen velat titta närmare på svenskarnas självupplevda förmåga att identifiera falskt innehåll och på användningen av olika slags källkritiska metoder. Organisationen vill också höja medvetenheten i de här frågorna.

Läs också ›› Folkbibliotekarien prisas för sitt arbete att öka medborgarnas kunskap om källkritik

Björn Appelgren konstaterar att det brukar finnas en viss tendens att framhäva sig själv i den här typen av undersökningen. Ändå erkänner var fjärde att de har trott på information som senare har visat sig vara falsk.

– Att vi fortsätter prata om de här frågorna, om informationspåverkan, om källkritik, om vilket informationslandskap vi vill ha, det är så viktigt. Det här är inte något man kan eller inte kan. Man ställs hela tiden inför en ny situation, ny information att värdera. Det finns inte något heltäckande försvar mot desinformation, säger Björn Appelgren.

Han menar att det är viktigt att utifrån hur olika källor eller avsändare fungerar, kunna bilda sig en uppfattning om vilka källor som är rimliga att lita på, där sannolikheten är högre att de går att lita på. Han lyfter också vikten av att skaffa sig en förståelse för hur kunskap, nyheter och information produceras, och vilka institutioner som tar det på allvar.

– Det är det man brukar kalla för källtillit. Samtidigt kan även seriösa medier och forskning ha fel, och där kommer källkritiken in i bilden, poängterar Björn Appelgren.

Undersökningen visar även att äldre har svårare att skilja sant från falskt. Sex av tio personer i åldersgruppen 18-34 år tycker att det är lätt att avgöra om material på sociala medier är sant eller falskt. Fyra av tio i åldersgruppen 65-84 år tycker att det är svårt att avgöra.

– Att man jobbar mycket med källkritik i skolan är förstås en del av anledningen till att det ser ut som det gör, och att yngre personer oftast har en annan digital vana. Men det finns annan forskning, som visar att gamla och unga är ungefär lika bra när de testas, säger Björn Appelgren.

Få använder metoder för faktagranskning

När det handlar om att faktagranska information på nätet eller i sociala medier finns det diverse olika metoder och verktyg, men undersökningen avslöjar att användningen av dessa metoder och verktyg är låg.

– Vi har bett respondenterna att beskriva hur de är källkritiska och då är de yngre mer metodiska i sina svar och det avslöjar ju också en viss tendens till högre digital vana. Men även andra aspekter spelar in och gemensamt för de personer som är bra på källkritik är att de har en hög utbildningsnivå och att de tar del av nyheter från många olika håll, förklarar Björn Appelgren och fortsätter:

– Jag tänker att ju äldre man är desto mer livserfarenhet har man och kanske mer kunskap generellt. Och ju mer kunskap du har om ett ämne, desto mer immun är du mot falsk information inom det ämnet. Men vi kan inte vara experter på allt och det är där experter och nyhetsmedier kommer in i bilden. Vi är beroende av information för att förstå världen.

Hur gör då de tillfrågade när de är källkritiska? Tre generella metoder framträder, menar Björn Appelgren. Det handlar om att kolla flera källor, att kontrollera avsändaren och att använda sunt förnuft och att tänka logiskt, att använda sig av en mix av ”allmän kunskap” och digital vana. Han berättar också, utifrån undersökningen, att många bortser från om information är sann eller falsk om de inte anser att informationen är tillräckligt angelägen.

– Det här kan man se på två olika sätt. Det finns desinformation eller falsk information som paketeras som humor eller satir och om det är sådan information som inte ses som angelägen, då finns det en risk att man i alla fall påverkas på något sätt. Å andra sidan kan det vara en ganska sund inställning. Vi kan inte vara källkritiska enligt konstens alla regler, när det gäller alla klipp eller texter vi ser. Klippet kanske inte säger något alls om samhället eller något annat viktigt, och då kan det vara en överlevnadsstrategi att bara scrolla förbi, säger Björn Appelgren.