MTM: "Den nya Legimusprocessen har fungerat som vi tänkt"

I januari infördes en ny process för högskolestudenter som ska söka talbokstjänsten Legimus. Inte minst Svensk biblioteksförening har riktat kraftig kritik mot den nya processen. Nu svarar MTM:s Emma Kindblom på kritiken.

Sedan den nya portalen och det nya tillvägagångssättet infördes tar det längre tid för studenter med läsnedsättning att få ett konto på Legimus. Silvia Ernhagen, generalsekreterare på Svensk biblioteksförening, menar att det inte är rimligt att en person med läsnedsättning får vänta flera veckor på att få tillgång till sin kurslitteratur.

Men Emma Kindblom, enhetschef för biblioteksenheten på MTM, är nöjd.

– Den nya processen har fungerat som vi tänkte oss och den nya portalen har tekniskt fungerat bra för biblioteken. Sedan har det varit en ny process för oss med att handlägga besluten, men i stort sett skulle jag säga att det har fungerat enligt plan, säger Emma Kindblom.

Förändringen är en följd av regeringsuppdraget till MTM, att styra upp tillgången till Legimus. Sedan den 12 januari går processen till så att en bibliotekarie först går igenom ansökningshandlingarna tillsammans med studenten. Bibliotekarien skickar därefter in ansökan till MTM som sedan ska handlägga ärendet ”enligt förvaltningsrättsliga principer”. Om MTM har tillräckligt med information från början, och om myndigheten anser att studenten har rätt till Legimus, så hävdar MTM att studenten sedan får sitt besked inom sex eller sju dagar.

– Det är klart att vi göra allt vi kan för att hålla det nere till så kort tid som möjligt, förklarar Emma Kindblom.

Om MTM vill ha mer information, behöver utreda med specialistkunskap eller beslutar sig för att avslå studentens ansökan, då finns det enligt Emma Kindblom ”vissa juridiska förvaltningsrättsliga principer” som gör att det tar längre tid. Om Myndigheten för tillgängliga medier begär komplettering har studenten tre veckor på sig, och om MTM ska avslå ansökan har studenten rätt att se ansökan och komma med synpunkter.

– Vårt tydliga mål är att handlägga kompletta ansökningar så fort som möjligt. Men den här förändringen har vi också gjort för att skydda de studenter som har rätt till Legimus så att det ska bli rättssäkert och likvärdigt. Ingen ska kunna säga att rätten till anpassad media urholkas, menar Emma Kindblom.

Sedan den nya processen infördes har MTM ändrat en del i formuläret som bibliotekarierna fyller i, det efter att man fått input kring vilka frågor som behövde förtydligas. Dessutom har fritextfält blivit obligatoriska, allt för att MTM ska få in så mycket information som möjligt.

– Vi ser kontinuerligt över var vi behöver stötta biblioteken, alltså hur vi kan utveckla vårt förmedlarstöd. Så att biblioteken kan skicka in ansökningar som innehåller tillräckligt med information från början. Vi har också, bland annat, en referensgrupp med bibliotekarier från högskolebibliotek, säger Emma Kindblom.

De krav som Svensk biblioteksförening, Synskadades riksförbund, Riksförbundet unga med synnedsättning och Dyslexiförbundet ställt på regeringen handlar bland annat om att ta bort uppdelningen av Legimus i två delar och att det genomförs en oberoende utvärdering av effekterna av registreringsprocessen.

– Jag tänker att MTM både har förmåga och arbetssätt för att kunna genomföra en objektiv utvärdering av processen. Vilket vi också planerar att göra och följa upp kontinuerligt. Vi tittar på statistiken kontinuerligt och det här är en process som vi kommer att följa länge, förklarar Emma Kindblom.

Biblioteksbladet har sökt både utbildningsminister Simona Mohamsson (L) och kulturminister Parisa Liljestrand (M) utan att få något svar.