När propagandan tog över
9 jun 2020 • 3 min
Under kalla kriget gällde det för USA:s regering att få amerikanerna att acceptera tanken på kärnvapenkrig. Folkbiblioteken spelade villigt en nyckelroll i civilförsvarsprojektet.


Från det tidiga 50-talet präglades världspolitiken av den så kallade MAD-doktrinen, Mutually Assured Destruction. USA och Sovjetunionen liknades vid två skorpioner i en glasburk, var och en i stånd att döda – men till priset av att själv bli dödad – och därför uppstod en terrorbalans.
Hur få befolkningen att acceptera denna självmordsbenägna utrikespolitik?
I USA blev svaret en omfattande organisering av ett nationellt civilförsvar som skulle ingjuta övertygelsen om att det gick att överleva en kärnvapenattack.
De amerikanska folkbiblioteken fick en framskjuten roll i det nationella projektet, byggt på militarism och kommunistskräck. Det konstaterar Brett Spencer, bibliotekarie på Penn State-universitet i Pennsylvania, i en artikel publicerad i den vetenskapliga tidskriften Information & Culture.
I början av 50-talet gjorde den amerikanska biblioteksföreningen American Library Assocation, ALA, officiella uttalanden om att landets bibliotek borde bidra till civilförsvaret. Vid sidan av den patriotism som självklart utgjorde grunden för detta, fanns där sannolikt också insikten om att detta var ett tillfälle att argumentera för byggandet av fler bibliotek.
Den amerikanska regeringen hade identifierat biblioteken som särskilt viktiga. I ett federalt försvarspolitiskt beslut 1950 fanns formuleringar om hur de skulle vara till nytta. På bibliotek över hela landet började utdelningen av trycksaker med information om hur medborgarna skulle agera vid ett kärnvapenanfall. Det arrangerades filmvisningar och utställningar och biblioteksbyggnader uppläts åt lokala civilförsvarsgrupper.
I New York anslöts filialen på femte avenyn till en tunnel som sträckte sig två kvarter till en bunker försedd med luftpumpar och matförråd för 1 500 personer.
I Boston upprättades listor över bibliotekspersonalens särskilda färdigheter inom musik och dans, så att de skulle kunna underhålla människor som vid ett anfall mot landet sökt sig till bibliotekets fjorton korridorliknande skyddsrum.
I Louisville i Kentucky var hela stadens civilförsvarsprogram byggt kring biblioteken.
Redan på 50-talet höjdes röster om att biblioteken inte borde delta i spridandet av krigspropaganda förklädd till samhällsinformation och hjälp till självhjälp. Men det var först i mitten av 60-talet som motståndet mot Vietnamkriget fick vinden att även vända kring biblioteken.
ALA:s tidskrift upplät spaltutrymme åt en representant för civilförsvarsadministrationen som försökte mana på engagemanget genom att framhålla att tätt staplade böcker skyddar mot radioaktiv strålning samt understryka bibliotekens betydelse för att sådan viktig information får spridning.
I ett svar skrev universitetsbibliotekarien Eli M Oboler från Idaho att biblioteken borde erbjuda fredslitteratur i stället för att upplåta hyllutrymme åt civilförsvarets handböcker. Oboler konstaterade sakligt att böcker skyddar dåligt mot strålning och att landets bibliotekarier snarare borde betrakta dem som skydd mot vissa politiska strömningar.
Eli M Obolers artikel blev en vändpunkt. För allt fler stod det klart att civilförsvarskampanjen som pågått sedan början av 50-talet var till för att samla stöd för en kärnvapenvänlig utrikespolitik. Allt fler av 60-talets bibliotekarier började komma underfund med att det bästa sättet att rädda USA från krig istället var att understödja fredstanken.
Spåren av deras roll i landets krigsförberedelser var synliga i USA:s bibliotek långt in på 90-talet, i form av gammal utrustning och information från civilförsvaret. Och än i dag påminner skyddsrum om byggnadernas tänkta funktion under kalla kriget.
I sin artikel menar Brett Spencer att det trots allt finns något för dagens bibliotek att lära sig av 50- och 60-talets utbredda engagemang för det civila försvaret. De kan förbereda sig för naturkatastrofer och andra svåra händelser, utveckla sitt fysiska och digitala bestånd, arrangera filmvisningar och utställningar. De kan upplåta sina fysiska byggnader och utbilda sin personal i civilförsvarsuppgifter.
”Aldrig tidigare har bibliotekens insatser för det civila försvaret varit mer betydelsefulla.”
Brett Spencers artikel From Atomic Shelters to Arms Control: Libraries, Civil Defense, and American Militarism during the Cold War publicerades i tidskriften Information & Culture, vol 49, nr 3, 2014. Artikeln går att läsa i sin helhet via www.jstor.org
I artikeln Att lära ett folk att uppskatta atombomber ger historikern Marie Cronqvist en översiktlig beskrivning av USA:s civilförsvar under kalla kriget. Svenska Dagbladet, 2 juli 2006.
Senaste nytt
Snart dags att söka Stärkta bibliotek – för sista gången
Alla landets kommuner har någon gång sökt bidrag från Stärkta bibliotek. När det snart är dags att söka igen är det för sista gången. Men nya stöd ska utredas.
27 jan 2023 • 2 min

Ny uppgörelse i Sölvesborg
Sölvesborgs kommunledning har slutit ännu en uppgörelse med chefen för biblioteket. Denna gång är det Anders Nylander som avslutar sin anställning.
26 jan 2023 • 2 min

Avhopp från Gates-finansierad Ifla-stiftelse
Beslut om framtid och ledning har fått tidigare Ifla-ordföranden Christine Mackenzie att lämna styrelsen för stiftelsen SIGL. Samtidigt pågår samtal med SIGL:s generalsekreterare Gerald Leitner, som sparkats från samma position inom Ifla, om en ny roll som rådgivare.
26 jan 2023 • 2 min
Högre arbetslöshet bland utrikesfödda bibliotekarier
Arbetslösheten är fyra gånger så hög bland bibliotekarier som är födda i utlandet än bland inrikesfödda. Det visar en granskning från Magasin K.
25 jan 2023 • < 1 min

Populärt låna elmätare i söder
Elmätare har funnits i många år på flera av landets folkbibliotek, men det är först under senaste året som låntagarna har fått upp ögonen för dem. Åtminstone i södra delarna av landet.
24 jan 2023 • 3 min

Romskt resursbibliotek placeras i Malmö
Det blir Biblioteken i Malmö som får uppdraget att vara värd för resursbiblioteket för romani chib.
20 jan 2023 • < 1 min

Besked om skolbibliotek uteblev
Vikten av läsning lyftes på skolministerns och utbildningsministerns pressträff på fredagen. Men ingen nämnde skolbiblioteken.
20 jan 2023 • < 1 min

Tror på effekt av tillträdesförbudet
I sin bok Stök på bibliotek konstaterar Gunnar Rensfeldt att varken stöket eller varianter av tillträdesförbud är något nytt. Han tror att lagen om tillträdesförbud kommer att göra skillnad.
19 jan 2023 • 4 min

Små bibliotek för alla – en rörelse över hela världen
Små bibliotekslådor, Little Free Library, är en läsfrämjande rörelse som har spridit sig över världen. Målet är att få fler barn och unga att läsa.
18 jan 2023 • < 1 min

Debatt om anmälningsplikt, armlängds avstånd och hat och hot
Bibliotek ska vara tillgängliga för alla – men skuggsamhället måste bekämpas, skriver kulturminister Parisa Liljestrand i sitt svar på Lawen Redars två interpellationer som nu debatteras i riksdagen. ”Vilka undantag som ska finnas från anmälningsplikten behöver utredas närmare.”
17 jan 2023 • < 1 min

Bibliotekarie i topp tio bland unga tjejers önskan om yrke
Att jobba som bibliotekarie må inte vara den största drömmen bland ungdomar, men en färsk rapport visar att yrket finns med på topp tio när unga kvinnor listar vad de kan tänka sig jobba med. Intresset är mindre bland unga män.
17 jan 2023 • 1 min

Tisdag i riksdagen med debatt om bibliotek
Kan bibliotek fortsätta vara en plats för alla om Tidöavtalets anmälningsplikt av papperslösa drivs igenom? Hur ska hat och hot mot bibliotekspersonal motverkas? I morgon, tisdag kommer frågorna att debatteras i riksdagen.
16 jan 2023 • < 1 min
0 kommentarer