Nationell e-boktjänst nära – bara kommunernas samarbete återstår

En nationell folkbibliotekstjänst för e-böcker är närmare ett förverkligande än någonsin tidigare. Tekniken finns redan, det som återstår är att kommunerna enas om en lösning. ”Det vore pinsamt om vi inte skulle kunna ta vara på det.”

Frågan om en nationell plattform för e-böcker har länge hängt i luften och stått kvar på de svenska bibliotekens önskelista, medan andra nordiska länder hittat sina lösningar.

– Det är mer av en organisatorisk än en teknisk fråga om man vill ha en nationell lösning. Och den organisationen, där behöver man hitta ett sätt för kommunerna att organisera sig gemensamt, säger Anders Söderbäck på Kungliga biblioteket.

Han är projektledare för det regeringsuppdrag KB fick förra våren för att formulera gemensamma krav och en gemensam standard för en nationell tjänst för utlån av digitala böcker.

I den delredovisning av uppdraget som lämnades till regeringen dagarna före jul är slutsatsen att det finns förutsättningar för en sådan teknisk plattform. Idén är att den ska drivas i samarbete mellan KB och Myndigheten för tillgängliga medier, MTM, och baseras på samma plattform som Legimus. ”En sådan utveckling kräver dock att folkbiblioteken vill organisera sig gemensamt, vilket är ett beslut som ligger utanför KB:s eller MTM:s mandat.”

KB understryker att kommunerna måste känna ”ägandeskap för frågan och att de kan och vill enas i ett gemensamt sätt att arbete med frågan”.

Där kommer arbetsgivar- och intresseorganisationen Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, in i bilden.

Enligt Anders Söderbäck hörde SKR spontant av sig förra våren i samband med att KB fick regeringsuppdraget – ett lyckligt faktum eftersom han bedömer organisationens inblandning som nödvändig om landets kommuner ska kunna organisera sig kring frågan..

–  Vi behöver prata ihop oss med SKR om hur vi organiserar det här, så att vi inte springer på samma bollar eller tappar bort någonting. Vi behöver också se till att kommunerna inte känner att de har en diskussion med SKR och en annan diskussion med KB, utan hitta en form för att hålla ihop det. Och den formen har vi inte sett än, så det kommer vi att återkomma till kommunerna om nu i början av året.

I en debattartikel nyligen efterlyste Tommy Bildström, bibliotekschef i Nordmaling, kommunal organisering kring frågan. Erik Peurell, expert på kulturfrågor på SKR, svarade att arbetet kommer att intensifieras ”med att ta fram beslutsunderlag till kommunerna om möjliga organisationsformer”.

Vad betyder det konkret?

– Vi har startat en process för att se om det som heter Handslaget, som SKR erbjuder alla Sveriges kommuner, kan vara en möjlig väg för att skapa en plattform eller en samverkansyta för just den här frågan, säger Erik Peurell.

Handslaget är SKR:s metod för välfärdsutveckling genom digitalisering, från identifiering av behov till genomförande och uppföljning. De första tjänsterna infördes 2024 och rörde digital kommunikation till medborgare genom tjänsten Digg och olika former av välfärdsteknik riktad till äldreomsorgen.

– Handslagets process är sådan att det görs ett mycket gediget förankringsarbete för att se om det är en fråga som kommunerna skulle vara intresserade av att samlas kring. Så småningom skickar SKR ut ett erbjudande till alla kommuner om att vara med. Men än så länge vet vi inte ens om det blir en tjänst inom Handslaget, och ännu mindre hur den kommer att utformas, säger Erik Peurell.

Just nu handlar arbetet om att förbereda kommunerna på vad som krävs för att en nationell plattform ska gå att genomföra, enligt Erik Peurell.

– Så här långt har KB och vi i första hand pratat med ansvariga för biblioteksverksamheterna. Nästa steg är att förbereda de ekonomiskt ansvariga och de beslutande instanserna, säger han.

När är det realistiskt att tänka sig att en nationell tjänst förverkligas?

– Från att en process sätter igång tar det ungefär ett år innan ett förslag skickas ut till kommunerna. Ungefär ett halvår senare kan ett genomförande börja, och då är vi ju framme hösten 2027, säger Erik Peurell.

Resultatet av de dialoger som KB genomförde med folkbibliotek i slutet av förra året analyseras just nu och kommer att presenteras inom kort. Anders Söderbäck säger dock att huvuddragen i analysen är att engagemanget är utbrett och att det finns goda förutsättningar att komma vidare. Han säger sig vara övertygad om att man närmar sig ett förverkligande.

– Mitt intryck är att SKR har en bra process, och ett stort engagemang, och att det också finns ett ganska stort engagemang från väldigt många folkbibliotek. Det vore någonstans pinsamt om vi inte skulle kunna ta vara på det.