Pengar till stärkta bibliotek har släppt lös utvecklingskraften på biblioteken. Det slår forskare fast i en uppföljning av det tillfälliga statliga anslaget.

Mellan 2018 och 2020 fördelade staten, via Kulturrådet, ett extra anslag på 225 miljoner kronor per år för att öka folkbibliotekens utbud och tillgänglighet, en satsning som regeringen i samband med förra höstens budgetproposition meddelade att man förlänger.

På uppdrag av Statens kulturrådet har forskarna Karin Nowé Hedvall, Ola Pilerot och Malin Ögland vid Högskolan i Borås utvärderat de första tre åren. I den rapport som släpps i dag är en av deras centrala slutsatser ”att det sjuder av kreativitet och utvecklingsiver hos landets folkbibliotekspersonal”. Forskarna rekommenderar således regeringen att ta vara på den kraft för utveckling som personalen utgör, genom att fortsätta satsa på stärkta bibliotek.

I de drygt 1000 ansökningarna om anslaget har tre prioriterade områden identifierats:

• Utveckla biblioteket som plats genom satsningar på infrastruktur, utrustning och annat material.
• Verksamhet och aktiviteter – läsfrämjande, digitala satsningar och annat som handlar om att öka användarnas engagemang och bibliotekens tillgänglighet – som äger rum i och omkring biblioteket.
• Insatser för befintliga och potentiella användare.

Genomgången visar också hur prioriteringarna under åren skiftat i ansökningarna. Här andel beviljade ansökningar (procent) 2018–2020 som innehåller termer kopplade till bibliotekens fysiska inredning, infrastruktur och utrustning:

En annan tydlig trend är att ansökningarna för projekt med fokus på kognitiv tillgänglighet blev fler under de tre åren, sannolikt som en följd av Kulturrådets rapport på det temat.

De tre prioriterade intresseområden som bibliotekens ansökningar i huvudsak är kopplade till, kan ge ledning för framtida, mer riktade anslag, men det är samtidigt viktigt att betona betydelsen av frihet för vad det är möjligt att söka pengar till, skriver forskarna.

En kritisk invändning är att många ansökningar gett uttryck för liknande intressen och därför sannolikt hade gagnats av erfarenhetsutbyte under hela processen, från idé till genomförande. Även om det är viktigt med lokal förankring finns det därför skäl för bibliotek att i högre utsträckning gå samman i gemensamma projekt i framtidens, skriver de tre forskarna.

I rapporten framhäver de särskilt att anslaget inte bara har stärkt biblioteken, utan även bibliotekens personal som har kunnat pröva nya arbetssätt. En allmän ökad förändringsbenägenhet har spirat bland medarbetarna och följden har ofta blivit innovativa nya lösningar och alternativa prioriteringar i jämförelse med etablerade arbetssätt, hävdar forskarna.

Vid framtida utlysningar av medel rekommenderas därför Kulturrådet att framhålla stärkt bibliotekspersonal som en aspekt, inte som ren kompetensutveckling utan för att det tydligt ska framgå att det finns flera fördelar med medel till stärkt biblioteksverksamhet.