Ny rapport: folkbibliotek sjuder av kreativitet

14 sep 2021 • 2 min

Pengar till stärkta bibliotek har släppt lös utvecklingskraften på biblioteken. Det slår forskare fast i en uppföljning av det tillfälliga statliga anslaget.

Mellan 2018 och 2020 fördelade staten, via Kulturrådet, ett extra anslag på 225 miljoner kronor per år för att öka folkbibliotekens utbud och tillgänglighet, en satsning som regeringen i samband med förra höstens budgetproposition meddelade att man förlänger.

På uppdrag av Statens kulturrådet har forskarna Karin Nowé Hedvall, Ola Pilerot och Malin Ögland vid Högskolan i Borås utvärderat de första tre åren. I den rapport som släpps i dag är en av deras centrala slutsatser ”att det sjuder av kreativitet och utvecklingsiver hos landets folkbibliotekspersonal”. Forskarna rekommenderar således regeringen att ta vara på den kraft för utveckling som personalen utgör, genom att fortsätta satsa på stärkta bibliotek.

I de drygt 1000 ansökningarna om anslaget har tre prioriterade områden identifierats:

  • Utveckla biblioteket som plats genom satsningar på infrastruktur, utrustning och annat material.
  • Verksamhet och aktiviteter – läsfrämjande, digitala satsningar och annat som handlar om att öka användarnas engagemang och bibliotekens tillgänglighet – som äger rum i och omkring biblioteket.
  • Insatser för befintliga och potentiella användare.

Genomgången visar också hur prioriteringarna under åren skiftat i ansökningarna. Här andel beviljade ansökningar (procent) 2018–2020 som innehåller termer kopplade till bibliotekens fysiska inredning, infrastruktur och utrustning:

En annan tydlig trend är att ansökningarna för projekt med fokus på kognitiv tillgänglighet blev fler under de tre åren, sannolikt som en följd av Kulturrådets rapport på det temat.

De tre prioriterade intresseområden som bibliotekens ansökningar i huvudsak är kopplade till, kan ge ledning för framtida, mer riktade anslag, men det är samtidigt viktigt att betona betydelsen av frihet för vad det är möjligt att söka pengar till, skriver forskarna.

En kritisk invändning är att många ansökningar gett uttryck för liknande intressen och därför sannolikt hade gagnats av erfarenhetsutbyte under hela processen, från idé till genomförande. Även om det är viktigt med lokal förankring finns det därför skäl för bibliotek att i högre utsträckning gå samman i gemensamma projekt i framtidens, skriver de tre forskarna.

I rapporten framhäver de särskilt att anslaget inte bara har stärkt biblioteken, utan även bibliotekens personal som har kunnat pröva nya arbetssätt. En allmän ökad förändringsbenägenhet har spirat bland medarbetarna och följden har ofta blivit innovativa nya lösningar och alternativa prioriteringar i jämförelse med etablerade arbetssätt, hävdar forskarna.

Vid framtida utlysningar av medel rekommenderas därför Kulturrådet att framhålla stärkt bibliotekspersonal som en aspekt, inte som ren kompetensutveckling utan för att det tydligt ska framgå att det finns flera fördelar med medel till stärkt biblioteksverksamhet.

0 kommentarer

Senaste nytt

Essä

Politik utan det politiska gör det svårt att göra rätt

I en tid då politiken inte är konkret och tydlig utan bara sätter upp övergripande mål, blir det upp till tjänstepersoner att ta ut riktningen. Egna initiativ ses därför som tillgångar – men beskrivs ibland som hot mot demokratin. En motsägelsefull kritik som brister i kunskap och förståelse, anser Nick Johnson Jones.

15 okt 2021 • 5 min

Nyheter

Läge att ta bort förseningsavgifterna?

När förseningsavgifterna togs bort under pandemin visade det sig att det inte gjorde någon större skillnad på återlämningen. Nu funderar både Malmö och Trosa på om de över huvud taget behövs.

14 okt 2021 • 3 min

Nyheter

En värld helt utan män

På nästan vart fjärde svenskt folkbibliotek består personalen uteslutande av kvinnor. Biblioteksbladet undersöker en obalans som varken är omdiskuterad eller tycks ses som en brist. Text: Anne Ralf. Illustrationer: Nanna Johansson.

7 okt 2021 • 12 min

Nyheter

Efter attacken fanns en berättelse att rädda

Minst 21 bibliotek förstördes vid terrorattacken i New York för 20 år sedan. Många ville bidra till att rädda skadade samlingar, men det mesta var antingen borta eller helt oskadat så akuthjälpen behövdes inte. I stället visade sig behoven av dokumentation och arkivering stor efter katastrofen.

6 okt 2021 • 6 min