Bibliotekariernas löner skulle behöva höjas med 12 procent för att de inte ska gå back ekonomiskt på sin utbildning. ”En skam”, säger Anna Troberg, ordförande för Dik.

Livslönen för den som har utbildat sig i biblioteks- och informationsvetenskap är 10 procent lägre jämfört med den som börjar jobba direkt efter gymnasiet. När lönen under ett helt arbetsliv räknas hamnar bibliotekarier i botten tillsammans med tandhygienister. Det framkommer i en rapport där Saco har studerat livslöner för 35 olika högskoleutbildningar.

– Det är förskräckligt. Utbildning ska ju löna sig, säger Anna Troberg, ordförande för fackförbundet Dik.

– Bibliotekarier gör ett väldigt viktigt jobb och vi pratar hela tiden om hur viktiga bibliotekens funktion är i samhället. Och så betalar vi inte ordentligt för den kompetens som gör biblioteken till det här fantastiska. Det är faktiskt en skam.

De flesta akademiska utbildningar lönar sig ekonomiskt, men nästan en tredjedel av de undersökta utbildningarna ger negativ avkastning.

Andra utbildningar som inte lönar sig är biomedicinsk analytiker, arbetsterapeut, fysioterapeut, konstnärlig utbildning och biolog. De akademiker som tjänar mest på sin utbildning är civilingenjörer, ekonomer, jurister och läkare.

Merparten av de utbildningar som inte lönar sig ekonomiskt leder till starkt kvinnodominerade yrken. De arbetar framför allt med kommuner och regioner som arbetsgivare.

– Där kommer bibliotekarierna in, tyvärr. Det är helt nödvändigt att arbeta med det. Man måste se över lönerna och faktiskt satsa resurser så att det finns pengar att betala dels för tillräckligt många bibliotekarier och dels för att se till att de är ordentligt betalda, säger Anna Troberg.

En annan aspekt som hon tror påverkar lönerna i biblioteksbranschen är att kompetenser inom humaniora ofta betalar sig sämre än andra inom andra områden.

– Det finns en statusskillnad. Humaniora skulle behöva ett rejält statuslyft.

För att komma åt problemet och göra så att de med sämst lönsamhet åtminstone inte går back på sina studier kan man antingen sänka kostnaderna för utbildningen eller höja intäkterna. Ett sätt att sänka kostnaderna är att höja studiebidraget under studietiden. Men för att bibliotekarier inte skulle förlora på sin utbildning skulle studiebidraget behöva tiodubblas. Detta är inte realistiskt, konstaterar Saco.

Man måste se över lönerna

ANNA TROBERG

Ett annat sätt är att arbeta längre. Men bibliotekarier skulle behöva jobba till 71 eller 72 års ålder för att komma upp i samma livslön som en person med gymnasieutbildning som slutar arbeta vid 66 års ålder.

Mer rimligt skulle vara att höja lönen, enligt Saco. Och för bibliotekarier skulle den behöva höjas med 12 procent för att utbildningen inte ska ge ett minus i kassan. En höjning av lönerna skulle också bidra till att minska löneskillnaderna mellan män och kvinnor, resonerar Saco.