Personkemi och rätt böcker bäddade för läsfrämjande

Anette Helgesson och Helen Strömberg har belönats med Stora läspriset. Svensklärare som inte läser är dock en utmaning i deras arbete.

På Bokmässan nyligen delades Stora läspriset ut till skolbibliotekarien Anette Helgesson och specialläraren Helen Strömberg vid Alftaskolan i Ovanåkers kommun. De fick priset för sitt arbete på skolans högstadium och motiveringen handlar om att de har gjort läsning ”till en självklar del av skolans kultur”.

Vägen dit började för ett år sedan när Anette Helgesson anställdes som skolbibliotekarie i kommunen. Tillsammans med Helen Strömbergbörjade hon under förra hösten diskutera idéer om en satsning på läsning eftersom väldigt få elever väljer att läsa frivilligt.

– I början av vårterminen körde vi en intensiv period där alla elever läste böcker utifrån sitt intresse en kvart om dagen under fem veckor oavsett ämne på schemat. Det gav resultat som att elever började efterfråga böcker, ville läsa fler böcker i samma serie och diskuterade böcker med varandra, säger Helen Strömberg.

– Så vi fortsatte läsa under två lektioner i veckan, och nu under hösten har vi lagt in det på schemat vid två tillfällen i veckan för alla klasser. Det skapades också roliga kringaktiviteter som bland annat en Masked Reader-tävling.

Utvecklingsledaren och läraren Britt-Marie Forsman som nominerade dem till priset framhåller betydelsen av en skolbibliotekarie i skolors pedagogiska grunduppdrag.

Prissumman på 150 000 kommer att gå till fortbildning om textsamtal för lärarna. En utmaning är att läsning och litteratur inte har en självklar plats i lärares vardag. Det är viktigt med vuxna som är läsande förebilder.

– Eleverna gör inte som vi säger, utan som vi gör, säger Anette Helgesson.

– Nästa månad kommer Alfta att få besök av Mikael Niemi och inför det passar vi på att erbjuda boksamtal utifrån hans böcker för att väcka läsintresse hos oss vuxna.

En debatt på biblioteksbladet.se handlar om att alltför få böcker vänder sig till unga killar och att det gör läsfrämjande svårare. Håller ni med?

– Ja, hos oss är jakt och fiske en stor del av identiteten och det finns inte så många sådana böcker att få tag på, säger Anette Helgesson.

Helen Strömberg instämmer dock inte riktigt.

– De här böckerna som vi har tagit fram tycker jag är helt okej att vända sig till pojkar med. Så jag kan inte riktigt hålla med om det.

– Och sen har vi märkt att böcker som till exempel 1984 fångar väldigt många, säger Anette Helgesson.

Hennes tjänst omfattar alltså alla grundskolor i Ovanåkers kommun. Att det är just på Alftaskolan som det målinriktade arbetet för läsning har blivit verklighet beskriver hon som en slump: de råkade bara finna varandra.

– Det var ju personkemi direkt, säger Helen Strömberg. Vi förstod varandra på en gång, och hur vi ville jobba för det här.

– Du fattade grejen med att ta in en skolbibliotekarie, säger Anette Helgesson.

En av Anettes första upptäckter var skolans bokbestånd. Det fanns alldeles för många tjocka böcker, ofta inköpta av lärare med medel ur senare års statsbidrag för litteratur till skolorna.

– Lärare har trott att tjocka fotbollsböcker ska gå hem på högstadiet. Statsbidraget har använts till det, min kompetens skulle ha behövts, säger Anette Helgesson.

– Det är som Anette säger, bekräftar Helen Strömberg. Det de har läst i sin undervisning i svenska har varit sådana här tjocka böcker som de inte tar sig igenom. Det väcker ju inte läslusten. Då var Anette en riktigt bra sidekick som kom in med den litteratur vi skulle kunna ha. Min tanke var inte alls de här lättlästa böckerna från Hegas, men de har slagit otroligt väl ut.

Att skolbibliotekarier, trots Pisa-resultat som visar att läsförmågan är historiskt låg, inte har en starkare ställning hänger ihop med att få skolor inte vet skolbibliotekariens roll, tror Anette Helgesson.

– Vår förhoppning är att skolbibliotekarien ska ingå i det systematiska kvalitetsarbetet. Britt-Marie och jag har skapat ett första utkast till en bok som handlar om att bygga en läsande skola där läsning är en självklar väg till kunskap, förståelse, självständighet och bildning.  Tanken är att boken ska bli ett stöd i rektorers och lärares processarbete.

I en enkätundersökning fick högstadieeleverna på Alftaskolan i våras ange betydelsen av lässatsningen.

– En tredjedel säger att de äntligen har hittat böcker som de vill läsa. En tredjedel säger också att de har fått det lättare att ta sig an lite längre texter, konstaterar Helen Strömberg.