Polarbibblo ger status åt minoritetsspråken
17 maj 2022 • 4 min
Polarbibblo är inget vanligt bibliotek. Det är en växande digital plattform för barn där de kan spela, rita, läsa och skriva – inte bara på svenska utan även på samiska språk, meänkieli och i framtiden också finska och romani chib.

Birgitta Markusson, chef på Regionbibliotek Norrbotten som Polarbibblo är en del av. Linda Nilsson Westerdal, med Polarbibblos maskot ugglan, är redaktör.
När Annette Kohkoinens mormor talade meänkieli med sina kompisar i skolan fick hon stryk av lärarna.
Det här var i början av 1900-talet, men erfarenheter som den har levt kvar genom generationer av minoritetsspråkstalande i Sverige. Idag kan många som har samiska eller meänkieli som arvsspråk bara några enstaka ord.
Effekterna av det märker Annette Kohkoinen i sin roll som minoritetsspråksredaktör på Polarbibblo:
– Många barn kan inte få hjälp av sina föräldrar när de vill läsa eller skriva på andra språk än svenska. Dagens föräldrageneration har aldrig upplevt försvenskningsprocessen i Sverige, då andra språk än svenskan förbjöds i skolan, men det finns fortfarande en utbredd föreställning om att minoritetsspråken har en lägre status.
Minoritetsspråken
Nationella minoritetsspråk- I Sverige finns fem erkända minoritetsspråk: finska, meänkieli, samiska, romani chib och jiddisch.
- Meänkieli och även romani chib har ett antal varieteter, sinsemellan mer eller mindre olika. Också de fem samiska språken skiljer sig mycket. Den som talar nordsamiska förstår t ex knappt den som talar sydsamiska.
- Meänkieli har inget standardiserat skriftspråk, vilket har betydelse för språkets fortlevnad.
Att väcka barns nyfikenhet på sina förfäders språk är ett första steg mot att återupprätta minoritetsspråkens status. För det barn som går in på Polarbibblo kan det börja med att lära sig nya ord i ett språkspel, till exempel Memory där det går att lyssna på hur orden låter. Därefter kanske hen vill läsa vad andra skrivit på olika språk för att till slut själv skriva något på sitt språk och få det publicerat på sajten.
– Men steget från att spela spel till att skriva själv är jättestort. Vi tog hjälp av språkpedagoger innan minoritetsspråken införlivades i Polarbibblo, för att försäkra oss om att hitta olika nivåer på språken så att alla kan delta, berättar Annette Kohkoinen.
Det var i november förra året som samiska och meänkieli implementerades i Polarbibblo. Idag hittar den som går in på sajten nio olika språk; förutom svenska tre varieteter av meänkieli och fem samiska språk.
– Vi har även fått i uppdrag av KB att inleda en förstudie av hur finska och romani chib ska kunna införlivas i sajten. Den startar innan sommaren, hittills har vi haft fullt upp med samiskan och meänkielin, säger Annette Kohkoinen som själv talar alla varieteter av meänkieli men får hjälp med samiskan av en frilansande redaktör.
Polarbibblos redaktion sitter i Kulturens Hus i centrala Luleå. Just nu delar Annette Kohkoinen arbetsrum med Linda Nilsson Westerdahl, som också är redaktör. Innan årets slut ska Polarbibblo ha utökats med ytterligare två fast anställda redaktörer.

I arbetsuppgifterna ingår allt från att utveckla teknik och innehåll till att redigera texter. Polarbibblos digitala besökare, som oftast är i sex- till tolvårsåldern men i teorin kan vara från tre och ända upp till arton år, skickar in textbidrag i form av dikter, berättelser eller boktips, men också bildberättelser eller teckningar.
Den som registrerat eget konto får alltid sin text läst och kommenterad av en redaktör, som kanske också redigerar texten innan den läggs ut på sidan.
– Vi sitter inte med någon rödpenna, om barnen hittat på egna ord eller om meningsbyggnaden har hoppat runt lite så låter vi det vara. Men alla blir glada av att se sin text rättstavad och kanske få något tips, typ ”använd gärna talstreck när någon säger något”. Det är otroligt roligt som redaktör att se hur användarnas texter utvecklas och blir bättre för varje bidrag, säger Linda Nilsson Westerdahl.
Utöver den fasta redaktionen finns ett antal språkarbetare knutna till Polarbibblo på frilansbasis. De läser och redigerar bidrag som skickats in på de olika samiska språken och har även varit med och utvecklat sajten.
– När vi tog in minoritetsspråken var det viktigt att inte bara översätta det svenska materialet, utan att börja arbetet med innehållet på det aktuella språket. Varje språk har sina förutsättningar och sin kultur. På meänkieli och samiska finns till exempel mängder av ord om jorden, skogen, snön och renarna – men få om glass och godis och dataspel. Vi brottades jättemycket med det när vi skulle göra språk-Memory. Vad ska hallonbåt kallas på meänkieli? Vad heter mjukglass på samiska?, berättar Annette Kohkoinen.
Polarbibblo har funnits sedan 1997, då det startades som Barnens Polarbibliotek och vid sidan av Barnens Bibliotek var landets första webbplattform för barn.
Linda Nilsson Westerdahl, som idag är i trettioårsåldern, minns när hon själv fick gå in på sajten när hon gick i mellanstadiet och hur roligt det var när en tecknad liten snögubbe sprang i en labyrint varje gång man gjorde en sökning.
Då som nu var Polarbibblo uppskattat av lärare som fått ett bra hjälpmedel att motivera barnen att skriva själva.

– Men vi har inget officiellt samarbete med skolor, understryker Linda Nilsson Westerdahl. Däremot har vi börjat utreda Polarbibblos potential att bli ett pedagogiskt läromedel. Men vi behöver titta djupare på frågan, särskilt vad gäller storleken på redaktionen. Idag skulle vi inte hinna med att ta emot och redigera om alla skolor skulle börja använda Polarbibblo.
Polarbibblo har alltid varit en del av Regionbibliotek Norrbotten, men har under de senaste tre åren drivits som ett utvecklingsprojekt som sedan årsskiftet gått över i ordinarie drift.
Efter att ha implementerat samiska och meänkieli och i framtiden även finska och romani chib, väntar ytterligare uppdrag från KB:
Polarbibblo ska i nära dialog med landets fem resursbibliotek (det finns ett för varje minoritetsspråk) fungera som ett slags resursbibliotek för barn och unga. Dessutom har man fått i uppdrag att se över barns och ungas säkerhet och integritet på nätet i frågor om upphovsrätt till ljudfiler och rörlig bild.
– Och till sist ska vi skapa ett språkråd i samverkan med resursbiblioteken och landets nya språkcentra. Det ska bli otroligt intressant och viktigt för att meänkieli och samiska ska leva vidare och utvecklas, säger Annette Kohkoinen.
Senaste nytt

Dik: Varför är ministern så tyst?
Mer än hälften av Sveriges elever saknar tillgång till skolbibliotekarier, enligt en färsk rapport. Nu vill Anna Troberg, förbundsordförande på Dik, ha svar: När får alla elever tillgång till bemannade bibliotek?
28 jun 2022 • 2 min

Inga svar om bemannade skolbibliotek – än
Inga utfästelser, men gärna samma debatt i riksdagens kammare efter höstens val. Det var skolminister Lina Axelsson Kihlbloms svar på Annika Hirvonens fråga om bemannade skolbibliotek.
27 jun 2022 • 2 min

Personal kräver utökade öppettider – för säkerheten
Utökade öppettider på bibliotek i Philadelphia skulle skapa ett säkrare samhälle, anser bibliotekspersonal som protesterar mot underbemanningen.
27 jun 2022 • < 1 min

Kritik mot utebliven satsning på digitalisering
Företrädare för sex akademier är kritiska till bristen på handling och medel för en storskalig satsning på digitalisering av kulturarvet. ”Om inte Sverige ska hamna alldeles efter krävs digitalisering i en helt annan skala.”
23 jun 2022 • < 1 min
Digital programscen lanseras på biblioteket
Stockholms stadsbibliotek lanserar nu Biblioteket Play, en digital programscen. Planen är att nästa år bredda plattformen för samarbete med andra bibliotek runt om i landet.
23 jun 2022 • < 1 min

Internet archive till rättegång i oktober
Internet archive, det digitala nödlägesbiblioteket som erbjöd fri tillgång till miljoner böcker under pandemin, fick fyra stora amerikanska förlag att inleda en stämningsprocess. I oktober avgörs fallet i en federal domstol i New York.
22 jun 2022 • < 1 min

Avtalen som hotar öppen vetenskap
De transformativa avtalen är ytterst problematiska. De äventyrar inte bara forskningens kommunikation utan även dess innehåll, skriver Isto Huvila och Lisa Börjesson, Institutionen för ABM vid Uppsala universitet.
21 jun 2022 • 5 min

KB ska ta fram nationell policy för öppen vetenskap
Regeringen ger Kungliga biblioteket ett nytt uppdrag i arbetet med att göra vetenskapen mer tillgänglig. Nästa höst ska en nationell policy presenteras för regeringen.
17 jun 2022 • < 1 min

Stort intresse för stärkt läsfrämjande
Många deltog när Kulturrådet presenterade Läsfrämjandelyftet. ”Det ska bidra till långsiktig hållbarhet i tillgången till läsutvecklingsmöjligheter”, förklarade projektledaren Ann Catrine Eriksson.
17 jun 2022 • 2 min

Kunskapen bör styra biblioteksverksamheten
Regering och riksdag håller sig på avstånd. Men lämnar kommunpolitikerna folkbiblioteken i fred? Svårt att veta, skriver Anders Frenander och rekommenderar att kunskap, inte politiska idéer, ska styra verksamheter.
17 jun 2022 • 7 min

Förslag: ökad möjlighet till digital forskning vid biblioteken
Regeringens förslag på ändringar i upphovsrätten är ett steg i rätt riktning, enligt Svensk biblioteksförening. ”En möjlighet för alla som vill forska på digitaliserat material.”
16 jun 2022 • 2 min

Skolbibliotekarie får pris av Svenska Akademien
Cilla Dalén får Svenska Akademiens bibliotekariepris 2022. Hon arbetar på Enbacksskolan i Tensta och får priset för sitt ”engagerade arbete kring litteratur och läsning och sin förmåga att inspirera och sprida kunskap till såväl elever som kollegor”.
15 jun 2022 • 2 min
0 kommentarer