Polarbibblo är inget vanligt bibliotek. Det är en växande digital plattform för barn där de kan spela, rita, läsa och skriva – inte bara på svenska utan även på samiska språk, meänkieli och i framtiden också finska och romani chib.

När Annette Kohkoinens mormor talade meänkieli med sina kompisar i skolan fick hon stryk av lärarna.

Det här var i början av 1900-talet, men erfarenheter som den har levt kvar genom generationer av minoritetsspråkstalande i Sverige. Idag kan många som har samiska eller meänkieli som arvsspråk bara några enstaka ord.

Effekterna av det märker Annette Kohkoinen i sin roll som minoritetsspråksredaktör på Polarbibblo:

– Många barn kan inte få hjälp av sina föräldrar när de vill läsa eller skriva på andra språk än svenska. Dagens föräldrageneration har aldrig upplevt försvenskningsprocessen i Sverige, då andra språk än svenskan förbjöds i skolan, men det finns fortfarande en utbredd föreställning om att minoritetsspråken har en lägre status.

Att väcka barns nyfikenhet på sina förfäders språk är ett första steg mot att återupprätta minoritetsspråkens status. För det barn som går in på Polarbibblo kan det börja med att lära sig nya ord i ett språkspel, till exempel Memory där det går att lyssna på hur orden låter. Därefter kanske hen vill läsa vad andra skrivit på olika språk för att till slut själv skriva något på sitt språk och få det publicerat på sajten.

– Men steget från att spela spel till att skriva själv är jättestort. Vi tog hjälp av språkpedagoger innan minoritetsspråken införlivades i Polarbibblo, för att försäkra oss om att hitta olika nivåer på språken så att alla kan delta, berättar Annette Kohkoinen.

Det var i november förra året som samiska och meänkieli implementerades i Polarbibblo. Idag hittar den som går in på sajten nio olika språk; förutom svenska tre varieteter av meänkieli och fem samiska språk.

– Vi har även fått i uppdrag av KB att inleda en förstudie av hur finska och romani chib ska kunna införlivas i sajten. Den startar innan sommaren, hittills har vi haft fullt upp med samiskan och meänkielin, säger Annette Kohkoinen som själv talar alla varieteter av meänkieli men får hjälp med samiskan av en frilansande redaktör.

Polarbibblos redaktion sitter i Kulturens Hus i centrala Luleå. Just nu delar Annette Kohkoinen arbetsrum med Linda Nilsson Westerdahl, som också är redaktör. Innan årets slut ska Polarbibblo ha utökats med ytterligare två fast anställda redaktörer.

I arbetsuppgifterna ingår allt från att utveckla teknik och innehåll till att redigera texter. Polarbibblos digitala besökare, som oftast är i sex- till tolvårsåldern men i teorin kan vara från tre och ända upp till arton år, skickar in textbidrag i form av dikter, berättelser eller boktips, men också bildberättelser eller teckningar.

Den som registrerat eget konto får alltid sin text läst och kommenterad av en redaktör, som kanske också redigerar texten innan den läggs ut på sidan.

– Vi sitter inte med någon rödpenna, om barnen hittat på egna ord eller om meningsbyggnaden har hoppat runt lite så låter vi det vara. Men alla blir glada av att se sin text rättstavad och kanske få något tips, typ ”använd gärna talstreck när någon säger något”. Det är otroligt roligt som redaktör att se hur användarnas texter utvecklas och blir bättre för varje bidrag, säger Linda Nilsson Westerdahl.

Utöver den fasta redaktionen finns ett antal språkarbetare knutna till Polarbibblo på frilansbasis. De läser och redigerar bidrag som skickats in på de olika samiska språken och har även varit med och utvecklat sajten.

– När vi tog in minoritetsspråken var det viktigt att inte bara översätta det svenska materialet, utan att börja arbetet med innehållet på det aktuella språket. Varje språk har sina förutsättningar och sin kultur. På meänkieli och samiska finns till exempel mängder av ord om jorden, skogen, snön och renarna – men få om glass och godis och dataspel. Vi brottades jättemycket med det när vi skulle göra språk-Memory. Vad ska hallonbåt kallas på meänkieli? Vad heter mjukglass på samiska?, berättar Annette Kohkoinen.

Polarbibblo har funnits sedan 1997, då det startades som Barnens Polarbibliotek och vid sidan av Barnens Bibliotek var landets första webbplattform för barn.

Linda Nilsson Westerdahl, som idag är i trettioårsåldern, minns när hon själv fick gå in på sajten när hon gick i mellanstadiet och hur roligt det var när en tecknad liten snögubbe sprang i en labyrint varje gång man gjorde en sökning.

Då som nu var Polarbibblo uppskattat av lärare som fått ett bra hjälpmedel att motivera barnen att skriva själva.

– Men vi har inget officiellt samarbete med skolor, understryker Linda Nilsson Westerdahl. Däremot har vi börjat utreda Polarbibblos potential att bli ett pedagogiskt läromedel. Men vi behöver titta djupare på frågan, särskilt vad gäller storleken på redaktionen. Idag skulle vi inte hinna med att ta emot och redigera om alla skolor skulle börja använda Polarbibblo.

Polarbibblo har alltid varit en del av Regionbibliotek Norrbotten, men har under de senaste tre åren drivits som ett utvecklingsprojekt som sedan årsskiftet gått över i ordinarie drift.

Efter att ha implementerat samiska och meänkieli och i framtiden även finska och romani chib, väntar ytterligare uppdrag från KB:

Polarbibblo ska i nära dialog med landets fem resursbibliotek (det finns ett för varje minoritetsspråk) fungera som ett slags resursbibliotek för barn och unga. Dessutom har man fått i uppdrag att se över barns och ungas säkerhet och integritet på nätet i frågor om upphovsrätt till ljudfiler och rörlig bild.

– Och till sist ska vi skapa ett språkråd i samverkan med resursbiblioteken och landets nya språkcentra. Det ska bli otroligt intressant och viktigt för att meänkieli och samiska ska leva vidare och utvecklas, säger Annette Kohkoinen.