Miljöpartiets Amanda Lind blir ordförande i riksdagens kulturutskott. För Biblioteksbladet berättar hon om de utmaningar hon ser framför sig och om hur hon summerar sin tid som kulturminister.

Vilka frågor kommer du att driva?

– I min egenskap av ordförande för kulturutskottet är såklart min viktigaste uppgift att leda arbetet i utskottet. Det är viktigt att vi hittar bra arbetsformer i utskottet, att vi kan ha bra diskussioner. Där det finns möjligheter att bygga broar och hitta gemensamma ingångar ska vi naturligtvis söka dem. Då tänker jag till exempel på post-pandemistödet. Det är fortfarande en stor utmaning. Som talesperson för kulturfrågor för Miljöpartiet kommer jag naturligtvis att driva en aktiv oppositionspolitik. Bemannade skolbibliotek, mediestödet, kulturskolan och den fria konsten, det är viktiga frågor att bevaka och driva.

Vilka utmaningar väntar?

– De är väldigt stora. Jag tycker inte att man ska sticka under stol med att återhämtningen efter pandemin… Vi är inte tillbaka ännu, det är många kulturverksamheter som har det fortsatt tufft och nu går vi också in i en lågkonjunktur. Då finns det en risk att kulturen hamnar i strykklass när kommuner och regioner ska prioritera sin budget. Vi ska göra vad vi kan för att stötta de verksamheterna.

Vi vet hur viktig läsningen är för utbildning och bildning. Så vi har alla skäl att satsa på läsningen

– Sedan har vi många frågor som är i luften och som måste landa under den kommande mandatperioden. Ett moderniserat mediestöd är en sådan fråga. Det ska läggas ett direktiv till en Public Service-utredning inför nästa sändningstillstånd. Vi har utredningen om bemannade skolbibliotek. Den har varit på beredning hos utbildningsdepartementet ett bra tag. Det är helt centralt att vi kommer vidare med de förslagen.

– Vi har också utmaningar som satts i blixtbelysning under pandemin, när det gäller kulturskapares och konstnärers villkor. Där finns det flera utredningar som också behöver landa. Det handlar om allt från a-kassan och socialförsäkringen till SGI:n. Dessa frågor kommer att vara viktiga för kulturutskottet att bevaka även om de inte hanteras direkt under kulturutskottet.

Vad betyder det att ordförandeposten gick till Miljöpartiet och att den vice ordförandeposten gick till Liberalerna (Robert Hannah)?

– Det är ingen hemlighet att Miljöpartiet står närmare Liberalerna än Sverigedemokraterna när det gäller kulturpolitiska frågor. Jag tycker att det är en viktig signal att vi nu har partier som leder kulturutskottet, som står upp för en fri kultur, för fria medier, för ett brett kulturliv och vikten av samtidskonst. Men när det gäller att leda utskottsarbetet då är det vårt ansvar som ordförande och vice ordförande, att göra det oavsett partiskiljaktigheter. Med det sagt är jag orolig för att Sverigedemokraternas kulturpolitik får genomslag i den nya regeringen. Jag ser det som en viktig uppgift, för mig och för övriga i oppositionen, att granska regeringens arbete och agera som blåslampa och rikta kritik när det behövs.

Jag ser en risk att vi hamnar i en nedskärningssituation igen. Det måste vi undvika

Vilka delar av kulturpolitiken är du mest orolig över?

– Först och främst vill jag lyfta frågorna som rör Public Service. Vi vet att Sverigedemokraterna, tillsammans med Moderaterna och Kristdemokraterna, vill göra stora nedskärningar och banta Public Service. Vi vet att SVT, Sveriges Radio och UR har väldigt högt förtroende och att riskera det i det här läget, när behovet av oberoende journalistik aldrig har varit större, det vore väldigt olyckligt.

– Det handlar också om samtidskonsten. Sverigedemokraterna har gått fram med budgetförslag där de föreslår stora nedskärningar på det området. Man vill lägga ner Unga Klara, nationalscenen för scenkonst för barn och unga. Man vill skära ner drastiskt på folkbildningen. Så det finns flera områden där jag tycker att det vore förödande om Sverigedemokraternas kulturpolitik fick genomslag. Nu pågår förhandlingarna och Liberalerna har sagt att de vill vara en liberal garant i ett antal av de här frågorna. Så jag hoppas att de står för vad de har sagt under valrörelsen.

På biblioteksfronten, vilken fråga eller vilka frågor är viktigast som du ser det?

– Den viktigaste frågan att komma vidare med, är bemannade skolbibliotek. Att alla elever i Sverige ska ha tillgång till bemannade skolbibliotek. Det är en viktig pusselbit, både för att vända lästrenden men också för att ge barnen en öppen dörr till litteraturens och läsningens fantastiska värld. Vi måste göra mer. Vi har gjort en hel del de senaste mandatperioderna för att försöka vända trenden, men det här är en strukturreform som jag tror skulle ge en helt annan kraft i det läsfrämjande arbetet. Det finns ett färdigt förslag nu, det är en utredning som är gjord, som har tagits emot väldigt väl av både biblioteks- och utbildningsvärlden i Sverige. Det vore anmärkningsvärt om man inte går vidare med det här.

– Läsningen är en fråga som jag menar att vi borde kunna hitta ett brett stöd över block- och partigränser för att satsa på. Läsningen är viktig, både för läsupplevelsen i sig, men också för att man ska kunna vara en demokratisk medborgare och för lärandet. Vi vet hur viktig läsningen är för utbildning och bildning. Så vi har alla skäl att satsa på läsningen.

Folkbiblioteken behöver fortsätta värnas, säger Amanda Lind vidare. Och stödet till Stärkta bibliotek tycker hon är en viktig fråga att bevaka.

– Jag ser en risk om den nationella politiken lyfter blicken bort från folkbiblioteken, att vi hamnar i en nedskärningssituation igen. Det måste vi undvika. Vi har också en nationell biblioteksstrategi som nu måste fyllas med ett innehåll. Digitaliseringsfrågan är enorm. Så det saknas inte utmaningar inom bibliotekspolitiken.

– Den tiden präglades mycket av pandemin, av krishantering. Jag önskar att vi hade kommit igång ännu snabbare med krisstöden, det där första året. Men sedan när vi väl fick krisstöden på plats, då är jag nöjd med att vi fick loss väldigt stora summor, många miljarder, som gick direkt till kulturen och var direkt avgörande när näringslivsstöden inte räckte till.

– Jag är också nöjd med att vi fick till en återstartsutredning och även stora återstartsstöd för i år. Det kommer vi att driva nu, att den nya regeringen också lägger in återstartsstöd för nästa år. Den långsiktigheten kommer att behövas. Sedan är jag också glad över att vi fick till ett antal permanenta reformer. Produktionsincitamentet för film är en sådan sak.

Amanda Lind förberedde också arbetet med den nationella biblioteksstrategin.

– Min efterträdare Jeanette Gustafsdotter rodde den sedan i land. Det var också viktigt att vi värnade stödet till kulturskolan och den kulturskolepolitik som jag fortsatte att driva efter att min företrädare Alice Bah Kuhnke introducerat den.

– Jag önskar att jag hade haft mer tid på mig att få igenom ännu mer av den här typen av permanenta strukturreformer, med bemannade skolbibliotek som den kanske viktigaste frågan. Miljöpartiet har också varit tydliga med det i valrörelsen, att vi vill gå från ord till handling i frågan om bemannade skolbibliotek. Det räcker inte med fina ord när det gäller det läsfrämjande arbetet, utan vi måste göra något som skapar nya möjligheter för både bibliotekarier och lärare att faktiskt komma ännu närmare barnen med böcker, litteratur och läsning.

Har du läst nobelpristagaren Annie Ernaux?

– Jag blev väldigt glad av detta besked! Jag har läst En flickas memoarer och hade redan fler av hennes böcker på min läslista. Jag berördes av hennes sätt att skriva, resorna i minnet och det både personliga och universella som hon öppnar dörrar till. Är övertygad om att hon kommer att älskas av många som inte redan upptäckt henne!