Regeringen och SD går som väntat vidare med sitt förslag om anmälningsplikt. När tilläggsdirektiv i dag lämnas till utredaren ingår uppdraget att komma med förslag på konsekvenser för dem som inte följer anmälningsplikten.

Syftet med en anmälningsplikt för personer som arbetar i myndigheter och offentlig sektor är att få bättre kontroll på personer som vistas olagligt i landet. Tanken är att de som kommer i kontakt med personer som inte har rätt att vistas i landet blir skyldiga att rapportera detta till Migrationsverket eller polisen. Utredaren, som ska lämna sitt slutbetänkande om ett år, ska alltså också komma med förslag om vilka konsekvenserna ska bli för dem som låter bli att anmäla.

Förslaget om anmälningsplikt har sedan det presenterades i Tidöavtalet kritiserats kraftigt av såväl lärare som socialsekreterare, vårdpersonal och bibliotekarier. I direktiven till utredaren ingår att se över om det behövs undantag från anmälningsplikten i fall där ”informationsplikten skulle strida mot ömmande värden”. Som exempel nämnde migrationsminister Maria Malmer Stenegard (M) vårdpersonal på torsdagens pressträff.

I direktiven till utredaren ingår också en rad förslag som ska ses över för att öka återvändandet av personer som har fått avslag på sin asylansökan. Bland annat ska utredaren undersöka  ökade möjligheter för kontroller, ökad användning av fingeravtryck och ansiktsigenkänning vid kontroller, förlängd eller avskaffad preskriptionstid för utvisningsbeslut.