Prisas för arbete med minoritetsspråk

13 okt 2020 • 2 min

Det roligaste i Cecilia Brisanders arbete är alla berättelser hon får ta del av och att hon hela tiden får lära sig nya saker. I år prisas hon för sitt engagemang för de nationella minoritetsspråken och är en av två Bengt Hjelmqvist-pristagare.

– Det här är frågor som ligger mig varmt om hjärtat så det var kul, säger Cecilia Brisander.

Hon tycker att priset även kan ha betydelse för de grupper hon arbetar mot, de fem nationella minoriteterna.

– De blir synliga och får ta plats. Det här kan betyda något inte bara för mig utan även för dem.

I flera år har Cecilia Brisander engagerat sig i bibliotekens arbete med att lyfta de nationella minoriteterna och deras språk, samiska, romska, jiddisch, meänkieli och finska. Tidigare på Regionbibliotek Stockholm och sedan något år tillbaka på Kulturrådet.

Fakta Cecilia Brisander

  • Jobbar som: Handläggare för stärkta bibliotek och som kontaktperson för läsambassadör Bagir Kwiek, på Kulturrådet.
  • Har jobbat tidigare: På folkbibliotek, skolbibliotek och Regionbibliotek Stockholm.
  • Utbildning: Biblioteks- och informationsvetenskap.
  • Bor: På Ekerö.
  • Familj: Man och två tonåringar.
  • Gör på fritiden: Tränar, umgås med vänner, vandrar i naturen och gillar att fota.
  • Läser just nu: För vad sorg och smärta av Thom Lundberg (delvis skriven på resanderomani) och en biografi om Hannah Arendt.

När hon först började jobba med de nationella minoriteterna insåg hon hur mycket kunskap som saknades. Både hos henne själv och runt om på biblioteken.

– Jag insåg att det var ett viktigt område att lyfta fram och att kunskapen var så låg. Jag såg att biblioteken hade viktiga uppgifter att jobba med.

Det var 2013 när nya bibliotekslagen kom. I sitt arbete på Regionbibliotek Stockholm fick hon uppdraget att göra en förstudie om hur biblioteken skulle ta sig an frågan.

– Det blev en kunskapsresa för egen del och det var omvälvande, säger hon.

Hon hade studerat historia och insåg hur samhällets behandling av minoriteter hängde ihop med historiska händelser.

”Cecilia Brisander har genom ett långsiktigt och kunnigt sätt arbetat med att utveckla folkbibliotekens verksamhet för de nationella minoriteterna”, skriver juryn.

I sitt arbete som utvecklingsledare på Regionbibliotek Stockholm stöttade hon folkbiblioteken i deras arbete med bland annat nationella minoriteter. På Kulturrådet är hon handläggare för stärkta bibliotek, men har också andra uppdrag. Nyligen avslutade hon ett regeringsuppdrag som handlade om att främja utgivning och spridning av litteratur på de fem minoritetsspråken. Hon är också kontaktperson för läsambassadören med fokus på minoriteten romer, Bagir Kwiek.

Det roligaste i hennes arbete tycker hon är alla berättelser hon får ta del av.

– Jag har träffat individer som tillhör de nationella minoriteterna. Det är fina möten och jag får lyssna på deras berättelser. Det ger mig ökad förståelse och insikter.

Läs mer › Barakat Aldammad prisas för sitt arbete med mångspråk.

Mer kunskap och förståelse behövs, tycker hon. För även om mycket har hänt de senaste åren finns mycket kvar att göra på biblioteken.

– Jag tycker att det är många som gör goda insatser nu och det sprider sig till andra bibliotek. Men det kan vara svårt att få in i en yrkesvardag. Det är viktigt att som biblioteksmedarbetare få utrymmet att reflektera. Som helhet finns det en hel del kvar att göra.

Hon vill särskilt nämna det stöd hon har fått från Elisabet Rundqvist som jobbar med nationella minoriteter på KB.

I arbetet både på regionbiblioteket och Kulturrådet är det bibliotekens och kulturens betydelse i samhället som driver henne.

– Bibliotek, kultur och litteratur kan ha så stor betydelse för var och en. Från delaktighet i samhället till att få tillgång till berättelser och kunskap. Bibliotekslagen är ryggraden och biblioteken ska ha öppna dörrar för alla.

Juryns motivering

Cecilia Brisander har genom ett långsiktigt och kunnigt sätt arbetat med att utveckla folkbibliotekens verksamhet för de nationella minoriteterna. I Bibliotek i samspel med lokalsamhället (2017) och Många sätt att vara människa på (2018) understryker hon betydelsen av att känna sin närmiljö och arbeta inkluderande för att biblioteket ska behålla sin relevans för de prioriterade målgrupperna. Cecilia har varit utvecklingsledare inom Regionbibliotek Stockholm, men arbetar numera som handläggare på Kulturrådet med fokus på de nationella minoriteterna. I sina uppdrag har hon framgångsrikt sammanfogat forskning och erfarenheter från praktiskt biblioteksarbete. Cecilia har varit ett stort stöd för de folkbibliotek som haft förmånen att ha henne nära, men hennes idéer och praktik har också fått spridning i hela landet.

0 kommentarer

Senaste nytt

Essä

Bördan av att spegla

Kärleken till litteraturen förde Sarah Hannah Gómez till yrket som bibliotekarie. Men hennes avsky för själva biblioteket var samtidigt stark. Hon beslutade sig för att ge icke-vita besökare en bättre upplevelse än den hon själv hade haft under sin uppväxt.

15 jun 2021 • 9 min