Rapport: Starkt stöd för kultur – men också för politisk inblandning

Offentligt finansierad kultur gillas av de flesta, visar en undersökning som släpptes på onsdagsmorgonen. "Vi kommer att kunna peka på siffrorna för politiker och visa att det här är frågor som människor verkligen bryr sig om."

Kulturbarometern 2026 är namnet på den rapport som fyra branschorganisationer – Svensk biblioteksförening, Svensk scenkonst, Sveriges museer och Svensk live – låtit göra och som släpptes på onsdagsmorgonen.

– Så många som 83 procent tycker att det är bra med det nuvarande stödet till folkbibliotek och att det också kunde vara mer. Det är väldigt positivt, säger Silvia Ernhagen, Svensk biblioteksförenings generalsekreterare.

Det sammantagna resultatet pekar på att en stor del av befolkningen är övertygad om kulturens betydelse för samhället och den enskilda individen. Silvia Ernhagen lyfter fram att drygt hälften (51 procent) av de 1050 svarande anser att friskvårdsbidraget, alltså den skattefria förmån som arbetsgivare kan erbjuda anställda för att uppmuntra till motion och hälsa, även borde gå att använda för kulturupplevelser. Detta är en fråga som de fyra organisationerna driver.

Mindre positivt är att drygt en fjärdedel (27 procent) anser att det är rimligt att åsidosätta armlängdsprincipen, alltså att politiker ska tillåtas påverka eller besluta om kulturverksamheters konstnärliga innehåll.

– Vi måste få de politiker som värnar om principen att också prata om det med sina politikerkollegor, säger Silvia Ernhagen.

Kulturbarometern – som möjligen kan bli årligt återkommande – ska fungera som ett verktyg för att bilda opinion under den stundande valrörelsen.

– Vi kommer att kunna peka på siffrorna för politiker och visa att det här är frågor som människor verkligen bryr sig om. Kulturen spelar roll i deras liv och den borde därför vara en större fråga för politiken och synas mer i valrörelsen, säger Silvia Ernhagen.

Samarbetet med de tre andra branschorganisationerna inleddes för drygt ett år sedan. Svensk biblioteksförening samarbetar också med Studieförbunden i samverkan och Folkbildningsrådet kring rapporten Vid vägs ände? som kom i höstas.

– Det är ett strategiskt vägval. Vi tror att det är bra att öppna upp och bredda oss och verka tillsammans, istället för att vara i ett eget rör, säger Silvia Ernhagen.

Uppfattning om det betydelsefulla i att gå samman delas av Pelle Andersson, verksamhetschef på branschorganisationen Svensk live som främjar och stödjer livemusik och bland medlemmarna har runt 300 konsertarrangörer. I ett mejl till Biblioteksbladet skriver han:

”När vi samarbetar i den här konstellationen täcker vi in nästan alla arenor för kultur i Sverige genom konserter, föreställningar, bibliotek och museer. Jag tycker att det finns en enorm betydelse av att samverka över konstformerna, speciellt när vi faktiskt representerar majoriteten av Sveriges kulturupplevelser.”

Mikael Brännval, vd för bransch- och arbetsgivarorganisationen Svensk scenkonst, är inne på samma spår.

”Tillsammans når våra medlemmar en mycket stor del av befolkningen, vilket ger större tyngd i kulturpolitiska frågor där vi har gemensamma utmaningar och delar grundläggande värden. Att vi också tydligt står upp för varandras områden och ser styrkan i ett rikt och levande kulturliv gör samarbetet både trovärdigt och kraftfullt.”

Sveriges museers generalsekreterare Gunnar Ardelius skriver:

”Att samverka med andra delar av kulturlivet ger oss en starkare och tydligare röst i samhällsdebatten. Tillsammans kan vi visa kulturens samlade betydelse för bildning, demokrati och ett öppet samhälle. Det gör också att vi kan lyfta gemensamma frågor, som förtroende och oberoende, med större tyngd. Samarbetet med biblioteken är viktigt eftersom vi delar många grunduppdrag. Både museer och bibliotek är kunskapsinstitutioner för alla och bär ett stort ansvar för det demokratiska samtalet. När vi står tillsammans blir det tydligt hur central den rollen är och hur viktig den är att värna.”