Regionen: ”Helt snett att satsa på nya fjärrlånepolicyer”

16 jun 2020 • 3 min

De gamla riktlinjerna för fjärrlån är förlegade, anser Biblioteken i Malmö. Men Region Skåne hävdar att bibliotekets nya riktlinjer ökar polariseringen och riskerar att hota medieförsörjning i småkommunerna.

Maria Tsakiris, ansvarig för biblioteksverksamheten i Region Skåne, oroar sig för att striktare policyer för fjärrlån ökar polariseringen mellan stora och små bibliotek.

– Vi ser hur klyftorna ökar mellan stora och små bibliotek. Stora bibliotek med stora resurser och små bibliotek med små resurser. Det är också en fråga om stad och land, säger Maria Tsakiris, ansvarig för den regionala biblioteksverksamheten i Skåne.

Sedan Malmö har ändrat sina riktlinjer för fjärrlån i regionen oroar hon sig för att de striktare reglerna leder till ökad polarisering och för att medieförsörjningen för små bibliotek på sikt kan hotas.

– Om tendenserna går mot striktare policyer har vi i slutändan ett bibliotekslandskap där det inte finns plats för små bibliotek som kan förlita sig på stora bibliotek. Då menar jag att medieförsörjningen är hotad.

Bakgrunden till diskussionerna i Skåne är de striktare regler för fjärrlån som Biblioteken i Malmö har infört. Malmö får ingen ersättning för det arbete som ändå har gjorts de senaste åren och har inte heller det formella uppdraget att stå för omlastning och fungera kompensatoriskt för mindre biblioteks medieförsörjning.

Men flera småkommuner hävdar att Malmö, som stor kommun i regionen, har ett ansvar för att finnas tillhands för de mindre kommunerna.

Karin Ahlstedt, enhetschef vid Malmö stadsbibliotek, ser ingen anledning till att Malmö ska låna ut nya eller populära titlar till andra bibliotek.

Malmö håller inte med. Även om en stor kommun har mer pengar att köpa in böcker och andra medier för, finns andra svårigheter i exempelvis Malmö, anser Karin Ahlstedt, enhetschef vid Biblioteken i Malmö.

– Vi har också stora utmaningar med socioekonomiska klyftor, stor barnfattigdom och ökande arbetslöshet.

Och så länge de mindre biblioteken kan fjärrlåna som de har gjort från Malmö finns ingen anledning för politikerna i småkommunerna att satsa mer pengar på medieinköp, konstaterar hon.

– Varför ska de göra det? Kommunen verkar ju klara medborgarnas medieförsörjning ändå, säger Karin Ahlstedt.

– Ett kompensatoriskt mediesamarbete som bygger på solidaritet, godtyckliga överenskommelser samt traditionella och historiska arbetssätt gynnar inte bibliotekens ställning på lång sikt.

Maria Tsakiris vill nyansera diskussionen som hon menar har handlat om att små bibliotek har utnyttjat stora bibliotek, i det här fallet Malmö.

– Det är alldeles för enkelt att slänga ur sig. Statistiken visar att småbiblioteken till 99 procent står för sin egen utlåning. Det är inte så att Malmös samlingar utarmas.

Maria Tsakiris anser att fjärrlån bör vara generösa och att riktlinjerna inte bör handla om vilka böcker som inte får lånas ut, utan vilka som ska lånas ut.

– Nu behöver vi jobba tillsammans, det är helt snett att sätta upp nya fjärrlånepolicyer. Det är oroande att bibliotek sätter gränser mot andra bibliotek och har riktlinjer som anger vilka böcker som inte ska lånas ut.

Menar du Malmö?

– Malmö har antagit en stramare fjärrlånepolicy än tidigare. Det har de gjort på goda grunder. Men jag tycker att man kan ifrågasätta femårsgränsen.

Enligt Malmös policy ska böcker och andra medier som är utgivna de senaste fem åren ”i regel” inte lånas ut på fjärrlån.

[fakta id=”22549″]

Karin Ahlstedt på Biblioteken i Malmö poängterar att de böcker som inte finns att köpa lånas ut.

– Det som är unikt eller svårt att hitta lånar vi ju ut. Men populära eller nya titlar förstår jag inte varför vi ska skicka vidare. Jag är lite förvånad att den här frågan diskuteras 2020, det förbryllar mig lite. Vi borde ha kommit längre än så.

Att riktlinjerna anger vad som inte ska skickas i väg på fjärrlån är för att underlätta för medarbetarna.

– De behöver det för att veta vad de ska förhålla sig till, men de kan göra avsteg från dem om det behövs.

Hur frågan om riktlinjer för fjärrlån än landar i Skåne är både Karin Ahlstedt och Maria Tsakiris övertygade om att frågan är större och att en diskussion behövs i hela Bibliotekssverige.

– Det är inte en Skånefråga, utan egentligen en politisk fråga som handlar om hur politiker väljer att satsa på bibliotek, säger Karin Ahlstedt.

Region Skåne planerar att bjuda in riksbibliotekarien för en diskussion.

– Det här måste vi ha en dialog om så att vi skapar en samsyn i sektorn och jag hoppas att Skånediskussionen kan leda till det. Därför vill vi bjuda in Karin Grönvall. Vi behöver en nationell förbättrad struktur för medieförsörjning, säger Maria Tsakiris.

0 kommentarer

Senaste nytt

Nyheter

Om nationalismens påverkan på kulturen

Färre översättningar, mindre utländsk litteratur och stängning av Världskulturmuseet. Det är några, av många, farhågor som en sent insatt panel lyfte på Bokmässan, med anledning av Sverigedemokraternas framgångar i valet.

23 sep 2022 • 3 min

Nyheter

Hur ska bibliotekspersonalen behållas?

Förändrade arbetsuppgifter kan vara en förklaring till att många som arbetar på bibliotek funderar på att byta yrke. Men det behövs också mer resurser och fler yrkesgrupper på biblioteken, konstaterades i ett samtal på Bokmässan.

22 sep 2022 • 2 min

Debatt

Slutreplik: Låt oss mötas och diskutera

Vi vill stötta, men stöttandet måste också få innehålla konstruktiv kritik. Det skriver Linnéa Jönsson och Eleonor Pavlov i sin slutreplik om Malmö stadsbiblioteks ”känsliga ämnen”-koncept.

21 sep 2022 • 4 min

Ledare

Används bibliotekens potential som läsfrämjare?

Det talas mycket om bibliotekens viktiga roll för att främja läsandet i Sverige. Men bibliotekspersonalen ges ingen eller väldigt lite tid för egen läsning. Och allra konstigast är att de inte ens pratar om det själva, skriver Biblioteksbladets chefredaktör Thord Eriksson.

19 sep 2022 • 2 min