Resursbibliotek stöd till nationella minoritetsspråk

2 okt 2020 • 2 min

Det finns stora variationer i hur folkbiblioteken tar sig an uppgiften att främja de nationella minoriteterna. Inrättandet av statligt finansierade resursbibliotek för minoritetsspråken skulle bidra till att göra de hotade språken levande igen, enligt två rapporter.

Regeringen har gett Sametinget och Institutet för språk och folkminnen i uppdrag att ta fram handlingsplaner för de fem nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romska och samiska. Situationen är bekymmersam för språken som har talats här länge och i de flesta fall redan innan Sverige blev en stat, konstateras det i rapporterna.

Handlingsplanerna som har tagits fram för att de nationella minoritetsspråken ska bli levande igen omfattar bland annat skola och annan utbildning, medier och kultur. Även biblioteken har en viktig funktion. Folkbiblioteken har i uppdrag att ge de nationella minoriteterna särskild uppmärksamhet, enligt bibliotekslagen. Men enligt Kungliga biblioteket, som följer upp att lagen följs, finns stora brister i det arbetet.

Samtidigt som det är viktigt att KB fortsätter att följa utvecklingen föreslås särskilda resursbibliotek för de nationella minoriteterna. Dessa ska stötta folkbibliotek runt om i landet med litteratur och information. De ska underlätta för kommuner att tillhandahålla litteratur och andra medier på minoritetsspråken och finnas som ett stöd i det läsfrämjande arbetet. De ska också finnas som ett stöd för bibliotekens arbete med att synliggöra de nationella minoriteterna för allmänheten.

Resursbiblioteken skulle också kunna stödja forskning genom att ställa sina samlingar till förfogande samt fungera som kunskapsresurs både för nationella minoriteter och för bibliotekarier runt om i landet.

I somras meddelade regeringen att Institutet för språk och folkminnen får två miljoner kronor för arbetet med att hålla dessa språk levande. ”Under lång tid har de nationella minoriteternas språk varit undanträngda och därmed hotade”, skrev regeringen i ett pressmeddelande och konstaterade att för att människor ska använda sitt språk krävs inte bara rätten att få tala det utan också att språket hålls levande.

1 kommentarer

Vad tycker du?

BIBLIOTEKSBLADETS POLICY FÖR KOMMENTARER

Som gäst på Biblioteksbladets webbplats är du välkommen att kommentera och diskutera. Vi förväntar oss att tonen i kommentarerna är respektfull och att de håller sig till ämnet.

Vi raderar kommentarer som innehåller grovt språk, rasism, sexism, trakasserier, personliga påhopp, förtal, skvaller och lögner liksom ogrundade spekulationer om enskilda eller särskilda folkgrupper, samt kommentarer som inte håller sig till ämnet. Detsamma gäller länkar till ovanstående. Den som gör ett inlägg som strider mot gällande lagar kan personligen bli ansvarig för detta.

Vill du komma i kontakt med redaktionen direkt går det också bra att e-posta till redaktion@biblioteksbladet.se.


Senaste nytt

Krönika

Återstarta biblioteken

I många delar av landet är biblioteken de enda professionellt drivna kulturinstitutionerna. Ändå nämns de inte när regeringen talar om kulturens omstart efter pandemin.

9 apr 2021 • 3 min

Politik

Vill återta kulturministerposten

Lawen Redar (S) är orolig över Liberalernas val att kunna ingå i en regering som stödjer sig på Sverigedemokraterna. Och SD medger att de vill införa "smärre förändringar" i bibliotekslagen.

9 apr 2021 • 2 min

Nyheter

Prövar öppettider endast för barn

Efter en tid med mycket stök prövar biblioteket på Gamlegården i Kristianstad ett nytt koncept. Från och med i höst ska biblioteken endast släppa in barn två eftermiddagar i veckan.

6 apr 2021 • 3 min

Politik

Besvikelse över politiskt avhopp

Besvikna kommentarer hördes från biblioteksvärlden när Christer Nylander (L) meddelade att han lämnar riksdagen vid nästa val. ”Jag vet inte vart Liberalerna ska gå, men jag saknar Christer Nylanders röst i det sammanhanget”, säger Calle Nathanson, tidigare ordförande i Svensk biblioteksförening.

6 apr 2021 • 4 min

Reportage

En rörelse som släpper greppet om sin historia

Hjalmar Branting såg något viktigt födas 1902 när Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek invigdes. Men drygt 100 år senare lever institutionen på sparlåga. Varför satsar inte S och LO mer på sitt intellektuella arv i en tid då historieskrivningen utmanas av ytterkantshögern?

1 apr 2021 • 8 min

Essä

Bibliotekarier – inte vilka byråkrater som helst

Hur agerar bibliotekspersonalen under pandemin? Här finns inslag av aktivism och lydigt tjänstemannaskap – men det som dominerar är professionell yrkesetik och värnandet om bibliotekens värde, skriver Johan Sundeen och Roger Blomgren.

31 mar 2021 • 5 min