Så påverkas medborgarna av folkbibliotekens arkitektur

Folkbibliotekens arkitektur kan förändra människors livsmöjligheter, enligt Dan Hallemar och Bert Leandersson som ger ut en ny bok. "Vi vill visa den offentliga gesten som ett hus kan vara."

I den nya boken ”Folkbiblioteket” gestaltar skribenten Dan Hallemar och fotografen Bert Leandersson arkitekturen på Sveriges folkbibliotek med förhoppningen att förvalta det offentliga kulturarvet och mötesplatsen framåt.

Folkbibliotek har länge varit en plats som genom konkret arkitektur förändrat människors livsmöjligheter såväl som samhällets vägval. Och tilliten till platsen och människorna är något unikt som bör förvaltas och bevaras. Det menar Dan Hallemar och Bert Leandersson som rest från Ystad till Övertorneå med målet att gestalta folkbibliotekens arkitektur och avspegling på samhället och medborgare.

– Byggnaden är bara grundhistorien. Till den kommer människorna, kulturen och det gemensamma rummet, säger Dan Hallemar.

Det tog två år, över 30 besökta bibliotek plus en pandemi. Men nu är boken klar och den 22 september släpps Folkbiblioteket.

– Utgångspunkten är de hus som finns, lokaler och platser. Men de sitter ihop med många andra saker, som personalen som jobbar där och deras roll. Arkitekturen speglar även olika epoker och synen på medborgare i kunskap, klassresor och det offentligas roll i människors liv. Och det har vi försökt gestalta, säger Dan Hallemar, skribent.

I boken finns utvalda bibliotek från hela Sverige, allt från de centrala stadsbiblioteken och som har öppet alla dagar om året från morgon till kväll, till de mindre ute på landsbygden med öppettider två dagar i veckan och med möjlighet till meröppet. Författarna lyfter förändringar som skett i arkitekturen över tid liksom hur olika tankar och synsätt avspeglar sig i arkitekturen och i användningen av biblioteken – men även bibliotekens roll i samhället, demokratiska uppdrag och dess plats för litteratur och media.

– Jag tycker boken visar på ett viktigt medborgar-offentligt kulturarv som är väldigt rikt men också väldigt olika. Vi vill visa den offentliga gesten som ett hus kan vara. Man behöver bygga rum för det gemensamma, men det måste också finnas fysiska verkliga rum för att man ska få syn på det gemensamma. Det räcker inte med funktionen utan gesten som rummet berättar är också viktig, och det tycker jag vi visar, säger Dan Hallemar.

Ungefär 70 procent av boken består av fotografier.

– Traditionell arkitekturfotografering som jag har sysslat med fokuserar mycket på rumslighet och material, inte så sällan utan människor. En utmaning för mig i det här projektet har varit att visa människors relation och samspel till rummet, och vad besökare gör på biblioteken, säger Bert Leandersson.

Efter att själv ha vuxit upp i ett hem med få böcker och där biblioteket haft en betydelsefull roll, ser Bert Leandersson boken som ett sätt för honom att få ge tillbaka.

– Det är ett sätt att visa tacksamhet och att biblioteken är en oerhört viktig plats i samhället. Biblioteket ställer inga krav på den som besöker och som besökare behöver du inte köpa någonting, säger han.

Förhoppning med den nya boken är att visa, och ge en känsla för, värdet i att bevara kulturarvet och mötesplatsen, men också att ge förståelse för det som en gång var tanken med folkbiblioteken, för att kunna förvalta det framåt.

– De ska inte bara bevaras utan också förändras. Vi hoppas att vi kan förmedla att det är väsentlig att samhället manifesterar sin närvaro fysiskt i människors liv, säger Dan Hallemar.