Bibliotekarier som når ut till vårdpersonalen

15 dec 2020 • 4 min

Arbetet med kliniska bibliotekarier gör att sjukhusbiblioteken i Sörmland når ut till vårdpersonalen på ett bättre sätt. ”Det öppnade ögonen för oss för vilken resurs biblioteket är”, säger ST-läkare Malin Sveijer. 

Katarina Strand Brodd, överläkare på barnkliniken på Mälarsjukhuset, uppskattar hjälpen med sökningar som hon får från den kliniska bibliotekarien. Foto: Annika Clemens

På barnkliniken på Mälarsjukhuset i Eskilstuna möts läkarna varje morgon för att gå igenom hur natten har varit patient för patient. Här vårdas såväl barn med svåra allergier som hjärtfelspatienter och för tidigt födda bebisar. Inte sällan dyker det upp frågor om oklara sjukdomar eller hur läkemedel kan påverka olika patienter.

Sedan ett och ett halvt år tillbaka sitter även bibliotekarie Anna Videfrost med en gång i veckan. Hon fångar upp frågor från mötet och plockar fram och sammanställer både aktuell forskning och eventuella relevanta riktlinjer från olika myndigheter.

Katarina Strand Brodd, överläkare på barnkliniken, använde sig inte av biblioteket i samma utsträckning tidigare.

– Det var bökigt, man satt och sökte själv och ibland ringde man till biblioteket och fick hjälp, men det var ett mycket större motstånd, berättar hon och visar på en dataskärm hur de olika sökningarna de får från biblioteket kan se ut.

Katarina Strand Brodd, överläkare på barnkliniken på Mälarsjukhuset. Foto: Annika Clemens

– Anna gör ett enormt förarbete. Det här är så bra. Hon gör sökningarna och sorterar ut ett antal artiklar och gör en sammanfattning.

I Sörmland har verksamheten med kliniska bibliotekarier som är ute på avdelningarna pågått i flera år, med början på kvinnokliniken och sedan ett och ett halvt år alltså även på barnkliniken. Fyra avdelningar på sjukhusen i Sörmland hade hjälp av kliniska bibliotekarier när pandemin slog till. Nu är några pausade, men ska tas upp igen när pandemin är över och då planerar biblioteket även att hjälpa fler vårdavdelningar.

– Det är roligt för vi har fått flera förfrågningar. Vi börjar med dem som står först på tur, säger Anna Videfrost som också är bibliotekschef på sjukhusbiblioteket i Sörmland.

Arbetet med kliniska bibliotekarier ger mervärde både till vården och till bibliotekets verksamhet, tycker Anna Videfrost, bibliotekschef för sjukhusbiblioteken i Sörmland.

Metoden med kliniska bibliotekarier tycker hon är ett bra sätt att nå ut med bibliotekets tjänster.

– Vi har sett att det här är det sätt vi kan göra störst skillnad på. Vi förflyttar oss till vården i stället för att vänta på sökuppdrag här på biblioteket. Det viktiga för oss är att vara med på möten och i situationer som skulle ha skett även utan oss.

På så sätt får hon bättre koll på vad vården behöver och önskar för hjälp.

– Det är nog det roligaste vi gör. Just för att man ser så tydligt att vi är nära hälso- och sjukvården. Det kan ge mycket till vården, men också till oss som bibliotek.

Det kan påverka både innehav av litteratur och valet av tidskrifter att prenumerera på.

Flera sjukhusbibliotek vittnar om svårigheten att göra sig hörd i en stor organisation med fokus på vård. Enligt Ann-Catrine Ekelund, ordförande i sjukhusbibliotekschefers nätverk, är det ett generellt problem. Trots att det är en kunskapsstyrd vård som bedrivs är det många bland vårdpersonalen som inte känner till sjukhusbibliotekens funktion.

– Det finns jättemycket information som vårdpersonalen behöver hjälp att sålla i. Där är vi specialister och kan hjälpa till. Det finns mängder av studier och alla har inte så hög kvalitet, säger Ann-Catrine Ekelund.

Kliniska bibliotekarier har funnits länge i USA och i Storbritannien. I Sverige är det relativt nytt. Det har förutom i Sörmland även prövats i Hudiksvall. Men efter en presentation på Medicinska bibliotekskonferensen förra året har Anna Videfrost varit i kontakt med flera regioner som också har varit på gång att införa arbetssättet.

På barnkliniken i Eskilstuna var det ST-läkare Malin Sveijer som tog initiativ till att ta hjälp av en klinisk bibliotekarie. Hon fick nys om vilken resurs biblioteken är på en forskning- och utvecklingskurs. Sedan Anna Videfrost kom till barnkliniken har Malin Sveijer tagit hjälp i frågor om allt från ledningsgruppssammanhang, schemaläggning och konkreta frågor om patienter. Hon har fått svar på frågor om alternativa behandlingar och om hur vanliga eller ovanliga vissa sjukdomar är.

Tidigare använde hon sig inte så mycket av bibliotekets tjänster.

– Man går förbi biblioteket och tänker att här kan jag låna en bok, annars nej. Det här öppnade ögonen för oss vilken resurs det kan vara för oss. Det tycker jag att fler borde använda sig av.

Barnkliniken på Mälarsjukhuset i Eskilstuna.

0 kommentarer

Senaste nytt

Kommentar

"Tystnaden är ett sjukdomstecken"

Många har hört av sig efter en artikel om att bibliotekspersonal sällan tillåts läsa på arbetstid. "Vittnesmålen ger bilden av arbetsplatser där det straffar sig att tala klarspråk", skriver Biblioteksbladets chefredaktör Thord Eriksson.

4 okt 2022 • 2 min

Reportage

Omöjligt uppdrag?

Svenskarnas läsande är ständigt föremål för bekymrade utredningar och politiska satsningar. Men trots alla ansträngningar är trenden negativ, särskilt bland unga. Hur ska det skrivna ordet vinna fler människors uppmärksamhet?

30 sep 2022 • 9 min

Nyheter

Retoriken som tystar röster

Hur gör man när den som använder sig av hatretorik anklagar sina kritiker för samma sak? Och hur kombinerar man yttrandefriheten med kampen mot hatretorik?

29 sep 2022 • 3 min