Det är helt tyst i sjukhusbiblioteket vid Nyköpings lasarett. Men tempot har aldrig varit så högt som nu.

Dörren i en typisk sjukhuskorridor bara något stenkast från det gula coronatältet där misstänkta covid-19-patienter testas är låst. Under coronakrisen har sjukhusbiblioteket stängt för patienter och anhöriga och i princip all tid för personalen går åt till att serva vårdpersonal med den senaste forskningen.

Sörmland är den värst drabbade regionen i landet med flest konstaterade fall av covid-19 i förhållande till befolkningen. Det märks även på sjukhusbiblioteken.

– Det känns att vi verkligen gör skillnad i vårdpersonalens vardag, säger Ragnar Eng, bibliotekarie i Region Sörmland.

Samtidigt är det lite läskigt, tycker han. För det har aldrig gått så fort tidigare. Ny information efterfrågas varje dag av vårdpersonal och helst vill de ha svar samma dag.

– Nu kan vi lämna ifrån oss information som kan visa sig vara fel nästa vecka. Man är väldigt medveten om, på gott och ont, att det vi gör får följder för vården.

Personalen på sjukhusbiblioteken i Region Sörmland jobbar i på sjukhusen i Nyköping, Katrineholm och Eskilstuna. Vanligtvis har de möten via videolänk en gång i veckan. Nu möts de på internet varje dag. Biblioteken är stängda både för att begränsa smittspridningen men också för att bibliotekarierna ska ha mer tid att leverera information till vårdpersonalen.

– För att hålla ihop gruppen har vi ett kort möte varje dag med covid-relaterade frågor. Ibland flera gånger per dag. Informationen kommer så fort nu när gäller covid. Artiklarna inte alltid vidimerade, eller ens publicerade, säger Kristina Smedeby, bibliotekschef i Region Sörmland.

Det är stor skillnad på arbetet under pandemin, berättar hon. Fler frågor hanteras, mer omvärldsbevakning görs och bibliotekarierna jobbar mycket snabbare och osäkrare än vad de någonsin har gjort tidigare.

– Det svåraste är att man som bibliotekarie vill känna att vi har tittat på allt och att allt är värderat. Nu måste vi släppa ifrån oss sökningar som snart kan visa sig inte stämma. Det är något som skaver hos en proffs-bibliotekarie, säger hon.

Men bibliotekarierna får tänka om och är nu tydliga med att informationen som levereras till vårdpersonalen är den information som finns just för stunden. De har mindre kontakt med vårdpersonalen än vanligt då de flesta frågor kommer via mejl.

I biblioteket på Nyköpings lasarett har Ragnar Engs kollega, Christina Larsson, flera pågående bevakningar som hon kollar varje dag. Ny information kommer löpande om exempelvis hur man ska behandla gravida som är sjuka i covid-19, hur behandlade covid-patienter ska rehabiliteras och hur länge en person är smittsam efter tillfrisknandet. Hon följer också olika specialistföreningar, både i Sverige och internationellt.

– Brittiska specialistföreningen för gynekologi är uppe i åttonde upplagan av riktlinjer för hur man behandlar gravida som är smittade. Varje gång det kommer en ny version skickar jag den vidare.

Samarbete mellan regionerna finns också och Christina Larsson har använt sig av exempelvis söksträngar från Region Skåne. Sjukhusbiblioteken i Skåne jobbar också med att bygga upp en samordnad, regionövergripande informationstjänst för covid-19 dit vårdpersonal kan vända sig.

Man är väldigt medveten om, på gott och ont, att det vi gör får följder för vården

I Sörmland har pandemin också öppnat ögonen hos en del av vårdpersonalen för vad det är sjukhusbiblioteken faktiskt kan hjälpa till med.

– Ibland möter man personer som inte visste att vi kan hjälpa till med det här, säger Ragnar Eng.

Och det kan vara svårt att få kommunikationsavdelningen att lägga upp den information som biblioteket önskar på intranätet, säger Kristina Smedeby.

– Många i vårdpersonalen vet att vi är till för dem, men på kommunikationsstaben tror de att vi är till för allmänheten. Det finns en del förutfattade meningar kring vad bibliotek är, säger hon.

Även om sjukhusbiblioteken vanligtvis har öppet för patienter och anhöriga som vill låna skönlitteratur är det huvudsakliga uppdraget något annat.

– Det är att vara en stödfunktion till vårdpersonalen. Att på alla nivåer underlätta för regionens medarbetare att göra val och fatta beslut baserade på bästa tillgängliga kunskap, säger Kristina Smedeby.

Vården är under stor press, något som även sjukhusbibliotekarierna märker av.

– Man märker stämningen och känslan på sjukhusen. Alla är väldigt samlade och koncentrerade. Alla brukar gå fort i korridorerna, men nu går de ännu fortare, säger Kristina Smedeby.

Hon tror att de kan ha nytta av den stora förändringen som coronasmittan har inneburit för sjukhusbibliotekarierna i framtiden. De har alltid varit duktiga på spetskunskap, men krisen har gjort att de har tvingats att jobba bredare och snabbt sätta sig in i olika medicinska områden. Det är ett jobb som känns bra att göra, konstaterar Kristina Smedeby.

– Vi bidrar till att skydda liv, det är en fin och bra känsla. Vi gör ett viktigt jobb.