"Sista veckan innan löning! Vi har fyllt på skåpet i entréhallen med utgallrade böcker", skrev Högsbo bibliotek på Instagram intill en bild av böcker av Lena Andersson som sorterats ut. En oskyldig kommentar till författarens uppmärksammade artikel om hungrande barn? Eller ett oförsvarligt agerande av ett folkbibliotek?

Skoj, en blinkning, olyckligt eller till och med smaklöst? Åsikterna om Högsbo biblioteks inlägg på Instagram går i sär i Bibliotekssverige.

Anya Feltreuter, bibliotekschef, Mjölby:
Jag ser inget problem i att ett folkbibliotek visar att man följer samhällsdebatten. Biblioteken behöver vara lite mer på tårna i aktuella frågor. Att vara på tårna och lite provokativ innebär naturligtvis att man kan missuppfattas och det verkar vara det som hänt här. Hade Högsbo gallrat Lena Anderssons böcker på grund av hennes politiska åsikter vore det naturligtvis en helt annan fråga och ett rejält övertramp. Men nu var det inte fallet (vilket förvisso hade kunnat framgå tydligare i inlägget).

Torbjörn Nilsson, stadsbibliotekarie, Malmö:
I Sverige, i städer och i bostadsområden, lever mer än hälften av våra barn i barnfattigdom. På sina håll är statistiken ännu mer nedslående. Detta måste belysas, diskuteras och debatteras.
Bibliotek kan och bör ta rollen av att kurera, facilitera och bjuda in till samtal om aktuella samhällsfrågor.Viktigt då att biblioteken är tydliga i att kommunicera vad biblioteket står för.

Att skoja, blinka, vara spydig, skämta tycker jag inte är bibliotekets roll när det gäller frågor som denna. Men jag tycker i andra kontexter att bibliotek och humor är ett vinnande koncept. Och bra att bibliotek är synliga i samhällsdebatten.

Olof Berge-Kleber, bibliotekschef, Borås:
Det är svårt att recensera andra bibliotek då det kan finnas många orsaker till att saker sker och till exempel vilka böcker som gallras, orsaker som inte framgår i en tidningsartikel eller ett Instagram-inlägg.
Jag kan dock svara för Biblioteken i Borås, vi står för åsikts- och yttrandefrihet och en mångfald i vårt bestånd.
Jag är just nu på Biblioteksdagarna och har precis lyssnat på ett samtal med Nadine Farid Johnson, chef för Pen America Washington och Jens Zingmark från Dawit Isaak-biblioteket. Det samtalet lyfte fram bibliotekens viktiga roll för åsikts- och yttrandefrihet. Det jag kan tycka då är att det blir extra viktigt att vi som bibliotek, i stället för att censurera eller ens riskera att framstå som att vi censurerar, lyfter diskussioner och kanske tar chansen att diskutera de frågorna när olika kontroverser uppstår.

Marie Larsdotter, bibliotekschef, Smedjebacken:

Daniel Forsman, stadsbibliotekarie, Stockholm:
Stockholms stadsbibliotek står för åsikts- och yttrandefrihet och är neutralt i politiska, ideologiska och religiösa frågor. Bibliotekens roll är att ge verktyg för att navigera i en komplex omvärld och vi vet att hur vi presenterar program och litteratur har stor betydelse. Därför krävs det omsorg och eftertanke när man närmar sig kontroversiella ämnen eller aktuell debatt så att biblioteket inte uppfattas som partiskt. Vi vet även att frågan och förståelsen för gallring är känslig då allmänheten inte vanligtvis har kännedom om våra rutiner eller orsakerna till gallring. Med våra nuvarande riktlinjer har jag svårt att se motsvarande skyltning inom Stockholms stadsbibliotek.

Johanna Hansson, biträdande överbibliotekarie, Uppsala universitetsbibliotek, tidigare ordförande i Svensk biblioteksförening:
Det biblioteken framför allt har att värna och förvalta är legitimiteten som en allmän plats, öppen för alla som accepterar de ramar som finns (hänsyn till andra, inte hota/hata/störa, respekt för andras integritet och uppfattningar). Alla betyder också alla åsikter. Biblioteken företräder den demokratiska strukturen och det lagstadgade uppdraget att inkludera och inte diskriminera. Det gäller åt alla håll. Biblioteken ska inte värna en viss åsiktsfåra.
Jag blir ibland lite förvånad över att den professionella reflexen inte är starkare kring detta. Det blir för ofta olika måttstockar beroende på om man håller med om en sak eller inte. Då äventyrar men ett förtroende som jag menar att vi ska vara väldigt rädda om.
Utifrån det tycker jag att det som har hänt i Högsbo – oavsett intentionen – är olyckligt. Man kan tycka att det är lite skoj, men då missar man det större sammanhanget.

På torsdagsförmiddagen skriver Högsbo bibliotek en kommentar i anslutning till det ursprungliga inlägget på Instagram:
Vi är ledsna att inlägget uppfattats som att vi gallrar i Lena Anderssons böcker i censurerande syfte. Det gör vi naturligtvis inte. Gallring är en självklar del av det dagliga arbetet på biblioteket – lika mycket böcker som köps in måste tas bort för att vi helt enkelt ska få plats. Detta görs med stor eftertanke och enligt vedertagna principer.
Med vårt inlägg ville vi lyfta fram att man på biblioteket har möjlighet att låna böcker gratis och även ta del av våra utgallrade böcker utan kostnad, i en tid då det är ekonomiskt tajt för många av oss – detta med en blinkning till den pågående kulturdebatten om fattigdom.

Läs också ›› Bibliotekschefen i Högsbo: ”Vi är så, så, så ledsna”