Elever efterlyser ökade öppettider på skolbiblioteket

Efter att ha granskat skolors arbete med läsfrämjande slår Skolinspektionen fast att samverkan med skolbiblioteken måste förbättras. Många elever efterlyser också mer tillgängliga skolbibliotek.

Skolinspektionen har granskat kvaliteten på det läsfrämjande arbetet i grundskolan. En slutsats som dras i rapporten är att alla de 25 granskade skolorna behöver förbättra kvaliteten i det läsfrämjande arbetet.

25 skolor har granskats, sexton kommunala och nio fristående och fokus har legat på undervisningen i svenska i årskurs 4-6. Granskningen gjordes under läsåret 2021/22 med hjälp av digitala intervjuer och dokumentstudier.

– Skolorna behöver bli bättre på att ta reda på elevernas läsintresse och även på att följa upp det läsfrämjande arbetet som bedrivs. I de fall där skolan har ett samlat läsfrämjande, konstaterar Linda Wennler, rapportskrivare och utredare på Skolinspektionen.

Hon poängterar att det bara är 25 skolor som har granskats och att det ser lite olika ut även de skolorna sinsemellan, att det inte är alla skolor som har alla brister.

– Men vi har sett att lärare behöver samverka mer med skolbiblioteket kring läsfrämjande arbetssätt. Det kan ha flera orsaker att det ser ut som det gör, som att man kanske inte har ett så aktivt läsfrämjande arbete i alla undervisningsämnen. Det har vi också sett, att en stor del av ansvaret för det läsfrämjande arbetet ligger ofta på enskilda lärare, ofta i ämnet svenska. Framförallt kanske lärare i andra ämnen skulle kunna nyttja skolbiblioteket mer i sin undervisning, säger Linda Wennler.

Många elever på de granskade skolorna önskar att skolbiblioteket vore mer tillgängligt och uppskattar även när bibliotekspersonalen bedriver läsfrämjande arbete. De önskar utökade öppettider och vill kunna sitta och läsa i biblioteket oftare. Skolinspektionen slår fast att en majoritet av de granskade skolorna behöver bli bättre på att använda skolbiblioteket som en resurs i det läsfrämjande arbetet. Det gäller i samtliga årskurser och i alla ämnen, inte bara svenska.

Granskningen visar också att elever föredrar traditionella böcker när de läser skönlitteratur, och digitala medier när det handlar om att hämta in fakta. Flera intervjuade elever underströk att de tycker om känslan av att hålla i en fysisk bok, andra menade att det är lite lugnare att läsa i en fysisk bok.

Det är också en viktig aktör för det är tydligt att eleverna uppskattar att gå till skolbiblioteket för att få lästips där

– Vi har intervjuat elever i årskurs 5 och 6 och det vi ser är att de lägger märke till de läsfrämjande insatser som lärarna gör och när lärarna visar intresse för deras läsning. Så det handlar inte om att man behöver styra om hela undervisningen utan kan vara att man trycker på vikten av läsning, säger Linda Wennler och fortsätter:

– Det kan vara att man ställer frågor till eleverna om deras läsning, att man pratar läsning i matsalen eller kanske när man är i skolbiblioteket. Och det är också en viktig aktör för det är tydligt att eleverna uppskattar att gå till skolbiblioteket för att få lästips där.

Linda Wennler poängterar vikten av att lärarna inspirerar eleverna, av att de själva är läsande förebilder. Att de intervjuade eleverna vill prata mer om läsning, det visar också granskningen. Både med varandra och med lärarna.

Var kommer skolledarna in i bilden, hur kan de hjälpa lärarna med de här ganska små insatserna?

– Rektor behöver driva och ta ansvar för skolans samlade läsfrämjande arbete. Skolledarna behöver se till att det finns forum för samverkan där frågor kring läsfrämjande arbetssätt delas, kunskap delas och frågor lyfts. Även när det handlar om resurser till skolbiblioteket är rektors ledarskap viktigt. Om det ska till större insatser i de fysiska miljöerna behöver rektor också fatta beslut om resurser, säger Linda Wennler.