Biblioteket på Kannebäckskolan i Göteborg har blivit en del av skolans nav. Den öppna miljön är rörigare men elever och lärare har blivit mer delaktiga, säger skolbibliotekarien Fredrik Ernerot.

Fredrik Ernerot såg sin chans. Skolbiblioteket hade vuxit ur sin kostym och kunde inte längre erbjuda eleverna likvärdig tillgång till verksamheten. De flesta som går på Kannebäckskolan har specialbehov och använder olika typer av hjälpmedel. En del kunde inte röra sig fritt och fastnade mellan hyllorna. Samtidigt hade andra delar av skolan behov av bibliotekets lokaler.

– Vi insåg att vi inte upprätthöll en godkänd nivå. Om Skolinspektionen kom hit hade de sett att det här inte kunde kallas skolbiblioteksverksamhet, säger Fredrik Ernerot.

Skolledningen bestämde sig för att något måste göras. Fredrik Ernerot övertygade cheferna om att förbättra i stället för att bara förändra. En öppen yta skulle öka likvärdigheten. Om den dessutom låg mitt i skolans nav kunde kontakten med elever och lärare öka. Han är lärarbibliotekarie, ordförande i Skolbibliotek väst och sitter med i Skolverkets referensgrupp för skolbibliotek. Det gav honom både kunskap och mandat hos ledningen.

– Du måste ligga nära chefernas verklighet. Vi måste snacka om hur skolbiblioteket kan bidra till lärande, målutveckling och att eleverna når betygskriterierna. Det som har gjort den här förbättringen möjlig är att ledningen drivit på och tagit initiativ. Styrning och stöd från chefer ger tyngd och visar på att arbetet har effekt.

Inspirationen hämtade han från sensommarens resa till Kalifornien och International association of school librarianships årliga konferens. Där föreläste amerikanska skolbibliotekarier om så kallade open learning spaces, öppna kreativa lärandeytor. En av dem, Jane Lofton, berättade om hur hon startade kognitiva lärandeprocesser hos eleverna med hjälp av 3D-skrivare.

– Det var så pedagogiskt finkänsligt att jag blev tårögd.

Sagt och gjort. I höstas flyttade biblioteket in i skolans centrum, där fiket ligger och eleverna hänger på rasterna. Fredrik Ernerot hade gallrat ordentligt i beståndet. Eftersom det är en specialskola ligger tyngdpunkten på lättläst litteratur och bilderböcker. Här finns också elevernas önskekategorier, som manga. Allt är utställt längs väggarna med lånedisken insänkt mellan två hyllor. På det stora området i mitten finns bord, stolar och ett pingisbord. Skolan är tekniktät och biblioteket har utrustats med dubbla filmdukar, en tv-skärm och hörselslingor. Sidorum erbjuder lugn för den som inte vill bli störd.[fakta id=”18237″]

I början skakade flera kollegor på huvudet och undrade hur Fredrik Ernerot kunde jobba i den här miljön. Någon erbjöd honom sina hörselskydd. Han håller med om att biblioteket har blivit rörigare, men ser det som en positiv rörighet. Samarbetet med lärarna har blivit bättre eftersom de träffar på varandra hela tiden.

– Det är en bra genomströmning. Eleverna har med sig sina mobiler och ipads ut på rasten och kommer förbi med frågor, som om en viss hemsida eller källa är säker.

Bredvid lånedisken finns hiss och trappor till övervåningen. Häruppe har golvfasta bord och stolar röjts ur för att göra plats åt fakta- och referensbiblioteket. Det består bland annat av åtta hyllenheter med material för specialpedagoger.

– Det är Västra Götalands största kunskapsbank på det området, den kan vi inte bara stänga in i ett rum.

Här och var finns små krypin med bord och stolar. Högstadieeleverna på andra våningen har sina raster här och upptäckte biblioteket på egen hand. Plötsligt låg böcker om tid och förintelsen på fel plats.

– Eleverna hade börjat använda faktaavdelningen på ett sätt som jag aldrig har lyckats få dem att göra tidigare.

Genom de två våningarna är mediateket nästan fem gånger så stort som tidigare. Nästa steg är att förvandla den stora ytan på nedervåningen till maker space. Fredrik Ernerot och lärarna gör redan en del maker space-aktiviteter tillsammans, men nu är tanken att börja ha lektionspass i biblioteket. I höst ska bord och stolar plockas bort och mobila hyllor köpas in.