Parisa Liljestrand: ”Folkbiblioteken är ett kommunalt ansvar”

Med fem månader kvar till valet har kulturminister Parisa Liljestrand till slut valt att låta sig intervjuas av Biblioteksbladet. Under den kvartslånga telefonintervjun avhandlades bland annat statliga stöd till folkbiblioteken, kommunernas ansvar och AI.

På torsdagen presenterade regeringens Parisa Liljestrand, flankerad av utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson och Mattias Bengtson, utbildningspolitisk talesperson för Kristdemokraterna, en lässtrategi där det enda nya handlar om att de ger ett uppdrag till Mediemyndigheten att ”genomföra en informationsinsats om betydelsen av, och sambandet mellan, läsförmåga och medie- och informationskunnighet för att stärka samhällets motståndskraft”.

Dagen innan pratade Parisa Liljestrand med Biblioteksbladet.

Kulturrådet och Biblioteksföreningen efterlyser ett permanent statligt stöd till folkbiblioteken, vad tänker du om det, en motsvarighet till det tidigare regeringsuppdraget Stärkta bibliotek som fanns mellan 2018 och 2023 och som mest innebar 225 miljoner kronor per år?

– Stärkta bibliotek var en tillfällig satsning och regeringen har fattat beslut om en förlängning av en tillfällig satsning där vi har valt att titta på framförallt barns och ungas läsning och att folkbiblioteken ska understödja det arbetet. Vi avsatte 40 miljoner kronor per år under 2024–2026. Under 2026–2028 har vi förlängt den här satsningen med ytterligare 40 miljoner och det innebär ju att i år, budgetår 2026, får folkbiblioteken 80 miljoner för det här arbetet. Men man ska också komma ihåg att folkbiblioteken är ett kommunalt ansvar. Det framgår av bibliotekslagen och där regleras att kommunerna ska ha folkbibliotek som är tillgängligt och att det är en viktig plats som kommunerna också måste prioritera. Och då kan ju staten jobba för att understödja på olika sätt. Vi understödjer dels genom det här riktade statsbidraget men det är också så att vi har i år givit nästan 300 miljarder kronor till kommunerna. Det är kommunernas ansvar att göra de prioriteringarna som man behöver göra inom ramen för sin kommun. Där ingår folkbiblioteken som är en lagstadgad rättighet för medborgarna i kommunerna.

Kan man i er sits bolla över allt på kommunerna när skillnaderna mellan de olika folkbibliotekens förutsättningar blir allt större?

– Ja, alltså återigen, det här är ju inte en fråga som vi har bollat över, utan det här är en fråga som lagstadgat ligger på kommunerna. Det är ett åtagande som kommunerna inte kan välja bort, utan varje kommun är lagstadgad att erbjuda ett folkbibliotek som också är anpassat och tillgängligt för användarnas behov.

Sedan har staten gjort många saker för att stärka inte minst folkbiblioteken. Dels de pengar, alltså de riktade statsbidragen som jag nämnde tidigare. Dels också genom att vi tillför närmare 300 miljarder kronor till kommunerna. Det här är inga småpengar.

Den största budgetposten i regeringens statsbudget är alltså pengar till kommunerna och kommunernas lagstadgade ansvar är att se till att kunna ha ett väl fungerande folkbibliotek på plats. Men så gör vi också andra saker utöver detta. Vi har genomfört stora satsningar till exempel på skolbiblioteken under mandatperioden. Både genom att avsätta medel för inköp av böcker men också genom att ge eleverna rätt till bemannade skolbibliotek. Så vi gör saker även på andra håll som också kommer att kunna stärka bibliotekssektorn tror jag, generellt, men också biblioteken specifikt.

Men vad tänker du om att det satsas så olika på biblioteken ute i kommunerna?

– Ja men det är klart att folkbibliotekens betydelse för människor och för läsning verkligen inte ska underskattas. Jag tror att det är enormt viktigt att vi har ett lagstadgat krav på kommunerna att de ska erbjuda välfungerande folkbibliotek i alla kommuner. Sedan är det inte min roll att bedöma hur kommuner fördelar sin egen budget utan det regeringen gör, det är att understödja med de medel vi kan, i det här fallet både via riktade statsbidrag och genom generella statsbidrag. Och sedan måste varje kommun naturligtvis själv göra sina bedömningar och sina prioriteringar.

Jag har själv varit ansvarig för en kommun. Jag vet hur svårt det kan vara att få ekonomin att gå ihop på sista raden. Men jag vet också hur viktigt det är att faktiskt våga och kunna prioritera även folkbiblioteken och kulturen i de enskilda kommunerna.

Nu till en fråga om ett område som egentligen är Utbildningsdepartementets ansvar. Men en tredjedel av studieförbundens statliga anslag är borta och det påverkar biblioteken mycket eftersom många har fått lägga ner sina program eller har fått ändra profil på programutbudet. Vad tänker du om det, att det till exempel är färre kända författare som kommer till biblioteken nu och att det gissningsvis kommer bli än mer så framöver.

– Bara för att förtydliga så ligger det här inte hos mig. Men jag kan ändå konstatera att regeringen lägger över fyra miljarder på folkbildning varje år och vi lägger ungefär en och en halv miljard på studieförbunden. Sedan är det också så att studieförbunden själva bestämmer hur de prioriterar. Ytterst är det en fråga för dem, angående vad man väljer att prioritera inom ramen för det statsbidrag man får. Det varken kan eller ska jag ha synpunkter på. Men jag kan fortfarande tycka att en ansenlig mängd statsbidrag man får. Vilka aktiviteter som studieförbunden väljer att prioritera, det får de svara på. Men tittar man på våra samlade satsningar på bibliotek, på läsning och på bildning så visar det att barn och bildning, det är två bärande ben i den politiken vi för, inte minst kultur- och utbildningspolitiken. Det är också därför vi har valt att satsa på folkbildningens läsfrämjande arbete.

Ett av Svensk biblioteksförenings krav som de har presenterat i sin valplattform är att de vill ha 100 miljoner per år i fem år för att utveckla arbetet med att stödja användarna i deras användning av AI. Vad tänker du om det?

– Jag kan inte yttra mig kring någonting om ekonomi och pengar. Det hanterar vi inom sedvanlig väg när vi lägger en budget. Däremot så tycker jag att det är positivt att biblioteksföreningen vill ta ett ansvar för AI-frågan. Det är en fråga som präglar samhällsbilden idag och jag tror att väldigt många människor skulle behöva en ökad kunskap i hur AI och inte minst generativ AI fungerar. Jag tror att utifrån ett MIK-perspektiv så är det här helt avgörande för oss som samhälle och som befolkning, att vi ser till att höja lägstanivån kring medie- och informationskunnigheten.

Hur tänker du kring den kritik du har fått för att du inte har ställt upp på längre intervjuer med till exempel oss, andra branschtidningar och kulturredaktioner och så vidare?

– Ja, jag tänker att det får andra avgöra. Hur jag väljer att prioritera min tid och hur vi planerar min kalender, det är oftast inte en fråga som jag brukar ta med media utan den frågan håller vi in house, hur vi planerar och utför vårt uppdrag. Tittar man på mitt track record bakåt så är det ganska tydligt att det är inte så att jag inte ger intervjuer eller att jag duckar för vare sig längre intervjuer eller kring svårare ämnen. Men tiden är begränsad och den ska räcka till.

Läs också: Svårt läge för biblioteken – men politikerna duckar för frågorna

Vilken var den senaste bok du lånade på ett bibliotek?

– Oj, nu kommer du åt en känslig nerv här. Jag är ganska dålig på att låna till mig själv på bibliotek. Risken är att jag tyvärr blir för dålig på att lämna tillbaka i tid och då drabbar det alla andra. Så för egen del så är jag faktiskt bättre på att köpa böcker som jag vill läsa för då kan jag anpassa tiden själv. Men den senaste boken som jag lånade var nog till min dotter som var på biblioteket. Hon ville läsa den femte eller sjätte delen i en ungdomsserie som hon läser. Den fanns inte i bokhandeln när jag skulle köpa den. Men den fanns på biblioteket.