Hoppas på bättring efter 40 år i sektorn

Anette Holmqvist går i pension efter att ha ägnat sitt yrkesliv åt skolbibliotek. Hennes sista insats var som expert i Gustav Fridolins utredning.

Hon hade tänkt gå i pension från jobbet som under­visningsråd på Skolverket
i somras. Planerna ändrades när regeringen tillsatte Gustav Fridolin som särskild utredare av skolbibliotek och hon nominerades till utredningens expertgrupp. Istället för att dra sig tillbaka har hon ägnat sig åt att ge synpunkter på utkasten till delbetänkandet lades som fram tidigare i veckan.

Under längre tid än de flesta har Anette Holmqvist överblickat tillståndet för skolbiblioteken och frågan om deras status. Hon hade jobbat som skolbibliotekarie sedan mitten av 80-talet när hon kom till Skolverket vid millennieskiftet. Under åren har hon kunnat följa hur synen på bibliotek utvecklats från föreställningen om en lokal med böcker till insikter om bibliotekariens pedagogiska roll.
Hela tiden har hon tyckt att det är ett problem att samtalen nästan bara pågår inom bibliotekssfären.
– Jag skulle önska att den här diskussionen fördes utanför biblioteksvärlden
så att det inte uppfattas som att biblioteksmänniskor talar i egen sak. Det slår lätt tillbaka annars.

Förklaringen till att det inte vimlar av skolbiblioteksambassadörer utanför yrket handlar om okunskap, resonerar hon.
– Det är inte så konstigt. Jag har ingen klar bild av vad till exempel en civilingenjör gör.
Hon betonar sfärens mantra om betydelsen av engagerade skolledningar för att inte de ofta ensamarbetande skolbibliotekarierna måste motivera sin existens och bygga broar till pedagogiken på egen hand.
– Men rektorer har hur mycket som helst på sitt bord. Det här är verkligen inte lätt.
Under sina två decennier på Skolverket tycker hon att det har varit allra mest engagerande att jobba med Kolla källan, undervisningsmaterial för källkritik som tagits fram för skolorna, och att generellt ägna sig åt skolbibliotek. Det är ett fält som inte många andra kollegor jobbat med och hon har uppskattat att ha mycket direktkontakt med professionen. Skolbib-listan – ett forum via e-post för diskussion, frågor och utbyte av erfarenheter – har gjort det möjligt att kommunicera och få insyn i situationen över hela landet.
– Samtidigt jobbar jag i en miljö där det här inte är den största frågan. Att det råder lärarbrist och att skolorna inte är likvärdiga måste komma i första hand, men att balansera och ändå få in skol­biblioteken i detta har varit både ut­manande och spännande.

Hon uttrycker sig försiktigt, när Biblioteksbladet träffar henne vill hon inte föregripa kommitténs betänkande som är tänkt att bland annat korrigera den bristfälliga likvärdigheten i tillgången till skolbibliotek med utbildade bibliotekarier.
– Jag hoppas att förslagen blir så välmotiverade att de går att genomföra och att utredningen ska ge en mer uppdaterad bild av vad ett modernt skolbibliotek är, eller skulle kunna vara.
Anette Holmqvist efterträds på Skolverket av Malena Martinger Storme som sedan i våras är undervisningsråd med inriktning på skolbibliotek och medie- och informationskunnighet,
MIK. Hon kommer från en tjänst som skobiblioteks­konsulent i Stockholms stad.