Stärk skolbiblioteksverksamheten och satsa på ett nationell läsfrämjandelyft för folkbibliotekarier. I dag lämnade Läsdelegationen över sitt betänkande till regeringen och föreslår en rad förändringar.

Hösten 2016 tillsatte regeringen Läsdelegationen vars uppdrag har varit att samordna läsfrämjande insatser i och utanför skolan. Tanken är att uppdraget ska bidra till att ge alla barn och ungdomar mer likvärdiga förutsättningar att nå en fullgod läsförmåga och att känna ökad läslust

Under torsdagseftermiddagen lämnade delegationen över sitt betänkande Barns och ungas läsning – ett ansvar för hela samhället till kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) och utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) under en presskonferens på Hallonbergens bibliotek i Sundbybergs kommun.

I betänkandet listas flera utvecklingsområden som delegationen pekar ut efter att ha följt och kartlagt utvecklingen inom det läsfrämjandet arbetet. Bland annat:

Stärk skolbiblioteken

Delegationen tycker att frågan om bemannade skolbibliotek ska utredas. De vill även man på en förordningsnivå ska definiera vad en skolbiblioteksverksamhet är och att Skolverket ska få i uppdrag att ta fram råd om hur en skolbiblioteksverksamhet kan byggas upp utifrån olika behov.

Läsfrämjandelyft för bibliotekarier

Delegationen vill se en nationell satsning för folkbibliotekarier med inriktning på deras läsfrämjande uppdrag mot barn och unga. Det här läsfrämjandelyftet ska ge kompetensutveckling inom litteraturförmedling och läsfrämjande med särskilt fokus på barns och ungas läsning. Tanken är att det till början ska vara projektmedel som söks av kommuner och regioner via statsbidrag, men målet är att så småningom införa ett nationellt läsfrämjandelyft, där ”staten samlat tar ett större ansvar för kompetensutvecklingen för landets folkbibliotekarier, att jämföras med Läslyftet inom skolan”.

Inrätta ett läsråd

Det behövs en nationell samling kring barn och ungas läsning, menar delegationen som föreslår att ett läsråd ska inrättas. Rådet ska arbeta för att samla och samordna aktörer och insatser inom kultur, skola, civilsamhälle, folkbildning och näringsliv kring barns och ungas läsning i och utanför skolan.

Mer läsning på förskolor och fritidshem

Delegationen vill att läsning och litteratur ska bli en självklar del av förskolornas och fritidshemmens pedagogiska verksamhet. Det ska ske genom att läsning och litteratur bland annat skrivs in i läroplanerna.

Katti Hoflin är ordförande för Läsdelegationen.

– Det är härligt att få lämna över betänkandet och jag är jättestolt över vårt arbete, vi har jobbat mycket utåtriktat med många referensgrupper i hela landet. Vi har fått bra inspel från bibliotekarier, pedagoger och barn och unga, säger hon.

Hur har arbetet varit?

– Spännande och mer komplex än vi kunnat ana, ju mer man tittar på den här frågan desto mer förstår man hur den skär genom många olika delar av samhällskroppen. Vi tänkte först att vi skulle koncentrera oss på barn och unga, sedan insåg vi att vi måste ha med vuxna läsande förbilder. Vi måste lyfta det här på en annan nivå om det ska få den kraft som behövs, säger Katti Hoflin som tycker att ett läsfrämjandelyft för bibliotekarier är särskilt viktigt framöver.

– Vi vill se ett generellt kompetenslyft för bibliotekarier där man tar ett ansvar nationellt så att det inte blir en olikhet där vissa regioner och kommuner satsar samtidigt som det på andra ställen är sorgligt dåligt. Här måste staten gå in och ta ansvar.

Vad händer nu?

– Betänkandet går ut på remiss. Sedan hoppas jag att det här antas i sin helhet av politiken, säger Katti Hoflin.

Läs mer:

http://biblioteksbladet.test/det-kommer-att-bli-verkstad/