Bara fyra av tio skolelever har tillgång till ett skolbibliotek, enligt en färsk rapport från Lärarstiftelsen. Genomgången visar också stora skillnader mellan skolor i kommunal och privat regi.

Lärarstiftelsens nya rapport, döpt till Biblioteksdöden, visar att bara 39 procent av landets skolelever har tillgång till ett skolbibliotek.

– Det säger mig att man inte förstår vikten av läsning och att kunna navigera i ett helt nytt landskap. När det gäller texter, fakta och fejk, digital läsning, allt som handlar om läsning, där är skolbiblioteken och folkbiblioteken själva infrastrukturen om vi vill att vårt land ska få goda läsare, säger Eva-Lis Sirén, ordförande för Lärarstiftelsen och tidigare ordförande för Lärarförbundet i tretton år, fram till och med 2014.

Att det är stor skillnad mellan fristående och kommunala skolor, det blir också tydligt med hjälp av statistiken i den nya rapporten. 80 procent av landets gymnasieelever i kommunala skolor har tillgång till skolbibliotek medan bara 15 procent av eleverna i privat drivna har tillgång till skolbibliotek. I den kommunala grundskolan handlar det om 30 procent och i fristående grundskolor rör det sig om 18 procent.

Eva-Lis Sirén konstaterar att det inte finns reglerat, vad och hur ett skolbibliotek ska vara. I telefon på ett tåg från Karlstad till Stockholm skrattar hon åt hur en debattör i frågan uttryckte sig, att det är fråga om en låda med böcker i korridoren.

– Då har man inte förstått den stora utmaningen som ett land ställs inför när det gäller att upprätthålla demokratin och att få medvetna medborgare att se vad läsning är i dagens samhälle. Nu låter jag som en predikant men läsning är så mycket mer än att knäcka läskoden.

Att prata med Eva-Lis Sirén ger automatiskt en liten lektion om stiftelsen som bildades 1967 men har rötterna i SAF, Sveriges allmänna folkskollärareförening som bildades redan 1880. Hon poängterar gärna att Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige skrevs av Selma Lagerlöf på uppdrag av SAF.

Eva-Lis Sirén vill att Lärarstiftelsen ska vara en blåslampa och en ögonöppnare på och för kommuner och makthavare. Förra året handlade stiftelsens rapport om ungas läsning i Sverige och årets rapport, Biblioteksdöden, fokuserar på barn och ungas tillgång till skolbibliotek och folkbibliotek.

Det är ovärderligt med bemannade skolbibliotek i den omvärld unga människor växer upp i dag, hävdar Eva-Lis Sirén, inte minst när det kommer till informationssökning och källkritik. Gustav Fridolins utredning Skolbibliotek för bildning och utbildning som presenterades förra året, kom fram till samma sak, att alla skolor bör erbjuda sina elever tillgång till ett bemannat skolbibliotek.

– Den nationella biblioteksstrategin kom i fredags och jag kan bara konstatera att där sades ju ingenting som handlade om konkreta åtgärder. Det går att se en svag ökning av skolbibliotek i Sverige men det handlar om kommunala skolor. När det gäller fristående skolor blir skolbiblioteken färre och det visar att kraven måste specificeras, det måste bli tydligare: Vilka skyldigheter har skolan egentligen, säger Eva-Lis Sirén.

Rapporten, som bygger på statistik från Kungliga biblioteket och Skolverket, visar även att tre av tio folkbibliotek har försvunnit de senaste 25 åren.

Som hon ser det handlar både skolbiblioteksfrågan och folkbiblioteksfrågan om likvärdighet. Sedan 1996, året då Bibliotekslagen för folkbibliotek infördes, har tjugo folkbibliotek lagts ner per år, tre av tio folkbibliotek har försvunnit. Men, poängterar hon, det finns kommuner som verkligen satsar på sina bibliotek och det ger ett ökat läsande.

– Det positiva sätter dock även ljus på det negativa, de ökade klyftorna, de alldeles för stora skillnaderna och de oacceptabla skillnaderna när det gäller skolbibliotek, förklarar Eva-Lis Sirén.