Trots att språkutveckling är en prioriterad fråga hos politikerna i Botkyrka drabbar nedskärningarna bemanningen på skolbiblioteken när varje rektor får bestämma. Nu hoppas skolbibliotekarier på Gustav Fridolins utredning.  

Neddragning, avveckling, avveckling, kraftig nedskärning. Så ser det ut i en förteckning över skolbiblioteken i Botkyrka kommun inför höstterminen. Allmänna besparingskrav har gått ut över bemanningen på skolornas bibliotek och vissa bibliotek kommer från och med i höst att vara helt obemannade. Detta trots att det politiska styret tycker att skolbiblioteken har en viktig roll att spela för språkutveckling och integration.

– Jag tycker att det är jätteviktigt med skolbibliotek. Botkyrka är en väldigt segregerad kommun. Under en lång period har vi haft väldiga problem. Det beror delvis på boendesituationen, Botkyrka är den kommun med störst miljonprogramsområde i förhållande till befolkningsmängd, säger Emanuel Ksiazkiewics (S), ordförande i utbildningsnämnden.

Språkutveckling är prioriterat i Botkyrka, enligt Emanuel Ksiazkiewics.

– Exakt hur rektorn väljer att jobba språkutvecklande är upp till varje rektor. Men att ta tillvara på skolbiblioteken tycker jag är enormt viktigt.

Den generella besparingen på 2 procent gäller för hela utbildningsförvaltningen. Och när varje rektor väljer vad som ska sparas på respektive skola har resultatet blivit att tre skolor helt tappar bemanning på skolbiblioteket, ytterligare fyra minskar på bemanningen med hälften eller mer. Exempelvis på Hammerstaskolan minskar bemanningen på biblioteket från en 70 procentstjänst till 20 procent medan Broängsskolan får nöja sig med en skolbibliotekarie 90 minuter i veckan.

Grindtorpsskolan är en av Botkyrkas skolor som från och med denna vecka har ett bibliotek utan någon bemanning alls. Viktoria Reuterskiöld, som jobbade sin sista dag som skolbibliotekarie och samordnare i fredags, har skrivit i Biblioteksbladet om hur bemanning av skolbiblioteken har lett till ökat läsande.

– Den nedskärning man ser på skolbiblioteken tycker jag är kontraproduktiv, säger hon.

– Språket är ju nyckeln till integration. Utan språket kan man inte bedriva högre studier och

läsningen är otroligt viktig för språkutvecklingen.

Nu oroar hon sig för hur läsningen och språkutvecklingen hos eleverna ska påverkas, samt vart de elever som har haft biblioteket som en fristad ska ta vägen.

Kenny Fredholm, grundskolechef, har i dagsläget inte koll på hur bemanningen påverkas på de olika skolorna, men säger att en uppföljning ska göras under hösten.

– Vi följer upp så att lagen följs om de kriterier som finns om skolbibliotek. Vi ska också titta på hur vi ska jobba med skolbiblioteken framöver, säger han.

Det bedrivs läsprojekt i Botkyrka kommun. Emanuel Ksiazkiewics lyfter fram projektet Läsa äger som syftar till att få barnen att läsa på sommarlov och andra skollov. Ett bra projekt, tycker även Viktoria Reuterskiöld, men poängterar att det inte kan ersätta skolbiblioteken som resurs i undervisningen. Skolbibliotekens roll inom undervisning i källkritik och sökstrategier kan inte heller ersättas med läsprojekt på loven, säger hon.

Så länge det inte är ett krav att skolbiblioteken ska vara bemannade kommer besparingar att drabba skolbibliotekarierna, enligt Viktoria Reuterskiöld

– Det finns ingen definition som kräver bemanning, man kan ha ett förråd med några böcker och kalla det bibliotek.

Nu hoppas hon att Gustav Fridolins utredning om skolbibliotek, som läggs fram senast den 30 november, ska innehålla förslag till förändringar.

– Det måste tydligt definieras som att skolbiblioteken ska ha bemanning. Annars är det som att ha lektioner eller en skola utan lärare. Det är jämförbart.