Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
Var är alla platsannonser?
22 apr 2025 • 3 min
Med nya lagen om skolbibliotek beräknas åtminstone en bra bit över tusen nya bibliotekarier behövas på landets skolor. Men bara drygt ett fyrtiotal platsannonser ligger ute, några på så lite som tio procent. ”Inte seriöst.”
Bara ett fyrtiotal platsannonser ute som söker skolbibliotekarier. "Det kommer inte att räcka", säger professor Olof Sundin.
Det är oklart hur många skolor som saknar bemannade skolbibliotek, men det står klart att en stor andel, kanske så stor som 40 procent, av landets elever inte har tillgång till en utbildad skolbibliotekarie. Men efter sommarlovet blir det ändring på det.
Eller?
När lagen om bemannade skolbibliotek träder i kraft i juli ska den garantera alla landets elever tillgång till ett skolbibliotek och en utbildad bibliotekarie. Med tanke på att det är brist på utbildade bibliotekarier borde landets skolor vara ute i god tid med sina rekryteringar för att kunna följa lagen. Men en titt i Platsbanken veckan före påsk visar att det bara är ett fyrtiotal platsannonser ute. Kommer det att räcka för att Sveriges elever ska få likvärdiga skolbibliotek?
– Nej, det klart är att det inte kommer att göra om man ska uppfylla lagen. Det har jag ytterst svårt att tänka mig, säger Olof Sundin, professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet.
Mest heltidstjänster utlyses – men även deltid
Några kommuner uppger att de bygger upp sin skolbiblioteksverksamhet i annonsen. Och på de flesta håll erbjuds heltidstjänster. Men det finns också skolor som söker deltidstjänster, eller en heltidstjänst fördelad på flera skolor. ”Tjänsterna är förlagda till en arbetsplats, men du kommer att ansvara för flera skolbibliotek”, skriver en kommun som söker en skolbibliotekarie på deltid.
En annan skola söker en skolbibliotekarie på 50 procent som ska bygga upp en skolbiblioteksverksamhet för 500 elever.
Det finns till och med de som söker en skolbibliotekarie på 20 och på 10 procent.
– De har säkert sina skäl, kanske ekonomiska. Men det är skamligt att utlysa en sådan tjänst. Det är ju inte seriöst, säger Olof Sundin.
I de flesta platsannonser söks en person som har utbildning i biblioteks- och informationsvetenskap, men det finns också skolor som kräver lärarlegitimation.
– Kanske försöker de slå två flugor i en smäll. Några kanske tänker sig att man ska lösa det inhouse, vilket jag ser som ett problem. Inget ont om lärare som jobbar med biblioteket, men de har inte den bredare kompetens som en skolbibliotekarie ska besitta och som det står om i lagen.
Läs också ›› Maria Schedvin: ”Bra med ny lag som skolbibliotek – men det räcker inte”
Olof Sundin befarar att det särskilt är arbetet med medie- och informationskunnighet som kommer att stryka på foten om man inte anställer utbildade bibliotekarier.
Få annonser från små friskolor
De flesta platsannonserna gäller kommunala skolor, några är friskolor. Exempelvis Internationella engelska skolan söker skolbibliotekarier på tre orter. Mindre friskolor syns inte så mycket av i platsannonserna. Olof Sundin konstaterar att det finns en systematisk orsak till detta.
– Det blir proportionellt sett dyrare om man är en liten skola. Det är lättare för stora skolor och svårare om man är en liten skola.
Grundproblemet, tycker han, är just finansieringen och att det saknas utbildade bibliotekarier. I en debattartikel i Altinget skriver han, tillsammans med en rad experter på området, att regeringen måste tillföra resurser till utbildningarna. ”Annars riskerar reformen att falla platt.”
– Det handlar också om hur vi ska motivera våra studenter. Det måste finnas rimliga förutsättningar att utföra ett jobb.
Landets elever kommer troligen inte ha likvärdig tillgång till bemannat skolbibliotek när höstterminen startar. Men kanske kan arbetet starta för att nå dit på sikt?
– Ska man se det positivt kan man tänka att man får ta en strid i taget, säger Olof Sundin.
– Ska man se det negativt finns en risk att lagen urvattnas och att det till och med blir riktigt illa om det blir en praxis där man inte ens tänker sig att skolbibliotekarierna ska ha biblioteks- och informationsvetenskaplig utbildning.
Läs också ›› Ont om kommunala satsningar på skolbibliotek
Att det ska finnas en brist på utbildad personal till skolbiblioteken märktes inte av när jag som nyexad bibliotekarie sökte jobb förra året. Trots arbetserfarenhet i folkbibliotek och en masterexamen blev jag inte ens kallad på intervju då även kortare vikariat efterfrågade erfarenhet specifikt i skolbibliotek. Min levda upplevelse skiljer så grovt från den debatt som pågår nu att jag undrar vad för större problem som ligger bakom. Arbetssökande bibliotekarier finns, och att då tillsätta lärare och fritidspedagoger som redan har tillräckligt att göra är ett slag i ansiktet mot alla nyexade och arbetssökande kompetenta bibliotekarier.
Det är klart att det är en välkommen skärpning av skollagens skrivelser om skolbibliotek, men formuleringen om att skolbiblioteken ska vara ”bemannade i sådan utsträckning att ändamålen med skolbibliotek uppnås” är fortfarande för tam. Detta i kombination med kryphålet att det i andra hand går att anställa personer med annan utbildning än biblioteks- och informationsvetenskap gör att det nog kommer dröja många år innan skolbiblioteken bemannas på sådant sätt att de kan göra riktig skillnad i verksamheten.
Det är 100% anekdotiskt, men vad jag ser runt mig just nu är flertalet skolor som väljer att bemanna skolbiblioteken med fritidspedagoger. Kanske är det därför vi ser så få platsannonser för skolbibliotekarier.