Samlingen arkiveras och blir otillgänglig för allmänheten. ”Det är helt absurt att färre kommer att ha tillgång till svensk historisk statistik”, säger bibliotekarien Hans Ljungberg.

Stora delar av Statistiska centralbyrån ska flytta från Stockholm till Örebro och i samband med flytten läggs myndighetens bibliotek ned.

– Vi har den mest kompletta statistiksamlingen i Sverige och vet exakt vad som finns i samlingarna. Forskare från både Sverige och andra länder, och även allmänhet vänder sig till oss för att få hjälp att hitta material. De kommer inte att få samma service framöver, säger Hans Ljungberg som är en av två anställda bibliotekarier på myndigheten.

SCB:s samlingar består av tre delar som nu ska spridas ut: SCB:s egna publikationer, svenskutgiven statistik som inte är SCB:s och en internationell samling.

SCB:s eget material kommer att sparas enligt arkivlagen och blir kvar inom myndigheten. Även annan svensk statistik ska finnas på myndigheten, men kommer inte att vara tillgänglig för allmänheten.

Vad som händer med den internationella samlingen är ovisst. Den ska inte vara kvar inom myndigheten, men ingen annan aktör har velat ta emot den.

– Samlingarna har tillkommit under lång tid med alltmer utbyggt utbyte med andra länders statistikbyråer. Jag är rädd att värdefulla samlingar nu gallras och försvinner innan man förstått att det rör sig om ett historiskt arv, säger Hans Ljungberg.

Under årens lopp har biblioteksverksamheten dragits in. Mycket har att göra med digitaliseringen, och att biblioteket nu läggs ned beror delvis på att man sett att de fysiska utlånen minskat och behovet av e-resurser ökat.

Hittills har ungefär en femtedel av den svenska statistiken digitaliserats. Men förra året lades digitaliseringsarbetet ned.

– Vi strävar efter att fortsätta att digitalisera historisk statistik. Om det finns tillgängliga resurser, då det är ett bra sätt att tillgängliggöra den, säger Nizar Chakkour, pressansvarig på SCB, som menar att de svenska samlingarna inte kommer att gallras framöver.

Även SCB:s poster i Libris påverkas av nedläggningen eftersom myndigheten inte kommer att registrera mer i Libris och beståndsposterna ska tas bort. Då riskerar materialet att bli otillgängligt, påpekar Hans Ljungberg.

– De flesta av SCB:s poster i Libris visar tryckt material, och om de försvinner så finns det inte längre något lätt sätt att se vad som funnits på SCB, säger han och fortsätter:

– Det börjar med att man stänger in materialet och inte tillhandahåller det för externa besökare. Efter ett tag vet ingen längre om att det ens funnits. Det är som att man ställer upp något på vinden. Det är helt absurt att färre kommer att ha tillgång till svensk historisk statistik framöver.

Sven Hellroth är forskare vid ekonomisk-historiska institutionen vid Stockholms universitet och använder SCB:s bibliotek i sitt jobb. Han kommer nu att få det svårare att bedriva sin forskning.

– Det är helt klart en förlust att biblioteket läggs ner, det är en stor fördel att samlingarna i dag funnits på ett och samma ställe eftersom jag som forskare slipper åka runt till olika arkiv. Dessutom har bibliotekarierna en unik beståndskunskap som nu försvinner. Att poster även tas bort från Libris kommer att göra det oerhört svårt för mig att veta vad som finns tillgängligt, säger han.

Hur många myndighetsbibliotek som lagts ned de senaste åren är svårt att få svar på. Myndigheterna är inte skyldiga att ha bibliotek och därmed är det svårt för exempelvis KB att få en överblick.

Däremot ger flera personer som Biblioteksbladet pratar med en entydig bild: Allt fler myndighetsbibliotek läggs ned.

Katarina Wiberg, forsknings- och utvecklingssekreterare på Svensk biblioteksförening, menar att förändringen skett under de senaste tio åren.

– Myndighetsledningar har ofta en gammaldags bild av vad bibliotek är. Det här blir en lätt genväg för att spara in på resurserna, säger hon.

Myndigheter har heller inte något krav på sig att tänka långsiktigt, vare sig när det gäller samlingar eller informationsförsörjning, någonting som Katarina Wiberg är kritisk till.

– De förstår inte att biblioteket oftast har samlingar som är helt unika och att det inte är säkert att någon annan har plats för dem. En fråga som kommit mer och mer på sistone är vart samlingarna tar vägen? Mycket forskningsmaterial riskerar att slängas om det inte får plats någonstans.

Svensk biblioteksförening och KB släppte i juni en rapport om informationsförsörjning vid 46 myndigheter som bedriver eller finansierar forskning (SCB var inte med i undersökningen).

Studien visar att 41 procent av myndigheterna tyckte att de hade en bristfällig eller mycket bristfällig tillgång till det material de behöver. Bara drygt två myndigheter, fyra procent, var helt nöjda.

Rapporten visar också att den kompetens som bibliotekarier står för är starkt efterfrågad när det gäller bland annat informationsförsörjning.

De senaste 20 åren har publiceringsformerna förändrats och i dag publiceras en stor del av den vetenskapliga informationen digitalt, vilket kan vara en förklaring till att myndigheter har ett minskat behov av fysiska bibliotek även om det varierar mellan ämnesområdena. Det menar Christine Wallén, kontaktperson för specialbiblioteken på KB.

– Att myndighetsbibliotek läggs ned har flera och olika skäl. Det vi vet är att informationsförsörjningen på myndigheter inte är fullgod. Därför behöver man följa upp och se vad som händer med informationsförsörjningen och samlingarna i ett nationellt perspektiv, och det planerar vi på KB att göra, säger hon.

Läs en debattartikel i SvD om SCB:s nedläggning här (länk öppnas i nytt fönster)