Splittrad bild av biblioteken
13 jun 2013 • 5 min
För utomstående torde de diskussioner som nu förs och de signaler som biblioteksvärldens olika aktörer sänder, framstå som minst sagt...
För utomstående torde de diskussioner som nu förs och de signaler som biblioteksvärldens olika aktörer sänder, framstå som minst sagt förvirrande och i många stycken paradoxal.
Å ena sidan: På nationell nivå kan man inte nog betona vikten av bemannade (skol)bibliotek och bemanning med utbildad personal.
Å andra sidan: På lokal nivå sprider sig meröppet som ett alternativ och utan att darra på manschetten ett endaste dugg, omfamnar man möjligheten att detta förhoppningsvis är framtiden.
Vad ska folk tro? Ja, det ligger nära till hands att tänka: varför bemannat och utbildat – det går väl lika bra ändå. Tagga lånekortet bara och sen är saken biff.
Mumma för hårt trängda kommunalpolitiker.
I dagarna har ett intressant å-ena-sidan-å-andra-sidan-scenario dykt upp i Nacka kommun. Dykt upp och dykt upp förresten – det här skrev BBL om redan när privatiseringståget i Nacka påbörjade sin resa 2006 och det kan jag säga var inte poppis i delar av kåren: tråkmånsar och bakåtsträvare det var vad vi var för att vi sade som det var.
Men idag har vi alltså å ena sidan: En fd kommunal, numera privat (och uppskattad och välbesökt) bibliotekskedja Dieselverkstaden AB, som går med vinst och den vinsten plockar ägarna ut. Inget konstigt med det. Det är inte olagligt och faktiskt inte så förvånande, det var väl att vänta. Det kallas vinster i välfärden och är numera ganska vanligt inom skol-, vård- och omsorgsområdet där man framgångsrikt, åtminstone med kvantitativa mått mätt, gjort det allmänna och av medborgarna skattefinansierad verksamhet, privat. När jag är som mest strävhårig brukar jag tänka på det hela som en form av expropriation.
I samma Nacka kommun, några tågstationer bort, ligger å andra sidan Fisksätra kommunala bibliotek (omvittnad för sin profil som aktiv och uppskattad aktör i lokalsamhället) som inte har många korvören i årets budget (om den ska vara i balans) för inköp av böcker. Detta sedan kommunen införde det prestationsbaserade system där man får ersättning efter utlån och öppethållande. Ett taskigt utbud av nya böcker och andra media torde drabba utlånen och om dessa blir färre drabbar det sedan i sin tur den prestationsbaserade ersättningen och till slut är hela verksamheten nerhyvlad till en ostkant. Men vad vet man: i det läget kanske Dieselverkstaden AB kan undsätta med ett privat meröppet i Fisksätra…
Den ena gör vinstuttag, den andra kan knappt hålla näsan ovan vattenytan, i samma kommun och med sanktion från både politikerna och, får man anta, de som via valsedeln gett dem sitt förtroende: medborgarna.
Jag oroar mig ändå: Vad ska folk tro? Jag vill nog mena att ett slags likvärdighetsprincip har bidragit till den framgångssaga och det starka varumärke som folkbiblioteken ändå är. Jag tycker inte att alla bibliotek ska vara stöpta i samma form och ha samma profil, jag bryr mig inte om de drivs som kolchoser eller som aktiebolag men jag bryr mig om de ogenomtänkta beslut som gör att likvärdigheten på sikt undergrävs. Se vad det har lett till på skolans område.
Jag tänker också mycket på det för vår värld positiva budskap som SOM-institutet rapporterar år efter år: biblioteken hör till de offentliga institutioner som åtnjuter ett högt förtroende bland allmänheten. Förtroende – det är inget man får som bonus i corn flakespaketen – det är något som skapas över tid för att man visat sig vara reko, pålitlig och levererat med kvalitet och enligt förväntningar. Och det är med folkbiblioteken som med Systembolaget – man kan förvänta sig ett basutbud oavsett om man är i Kalix eller i Tranås. Ett gott och kunnigt bemötande. Noga utvalt. Några kan kanske satsa på ett specialsortiment, andra är kanske tvungna att hålla sig inom snävare ramar – men på ett ungefär vet man vad man kan förvänta sig oberoende av var man befinner sig.
Biblioteken är i en förtroendebransch. För att poletten ska trilla ned vill jag citera en reaktion på Kulturnytts inslag om Nacka, ordagrant, från en vän som inte har några professionella kopplingar till vår värld: ”Jamen va fan, håller biblioteken nu också på och trixar med vinster, finns det inte nån som går fri…”
Förvirrande måste också den diskussion verka som förts branschinternt under våren men som nu börjar få spridning också externt. Jag tänker på den som handlar om bilden av biblioteket och vad som därvidlag ska förtigas alternativt framhållas – i vanlig ordning finns det inte plats för två spår, det är antingen eller som gäller. Det handlar förstås om den olycksaliga biblioteksstatistiken från KB och huruvida vi ska – utgående för de siffror, också uppmätta över tid, som statistiken ger vid handen – tala om ragnarök eller om glädjebudskap av bibliska mått.
Kampen om problemformuleringsprivilegiet står mellan olyckskorparna och apostlarna. Apostlarna menar att vi inte ska tala om de nedåtgående trender som statistiken visar, vi ska inte tala om minskade öppettider, färre utlån, nerläggningar av filialer och stadsdelsbibliotek. Vi ska inte tala om pensionsavgångar som inte ersätts, om färre vikarietimmar och böcker.
Vi ska inte tala om detta för att det skickar fel signaler (till politikerna) och siffror i statistiken är dessutom alltid en tolkningsfråga. Konsekvensen av det sistnämnda blir att den dag siffrorna på dessa vitala områden i verksamheten pekar uppåt – ska vi inte tala om det då heller? Eftersom statistik är en tolkningsfråga…
Det vi kan tala om är att publika aktiviteter ökar på biblioteken liksom lånen av e-böcker, vi kan tala om de attraktiva mötesplatser som biblioteken är, om alla nya fina glashus som byggs och alla satsningar som trots allt görs på biblioteken, vi kan tala om biblioteken som kunskapstempel och en plats för livets goda. Om biblioteken som grädde på moset fast vi alla vet att grädden är det som först ryker från moset i svångremstider.
Olyckskorparna, och dit räknar jag mig själv vilket inte är någon hemlighet, menar att om inte vi talar om och funderar över de nedåtgående trenderna i statistiken, och framför allt vad man kan göra för att vända utvecklingen, vem ska då göra det?
Klyftorna ökar, vi står inför allvarliga problem med barns försämrade språkutveckling, läsförmåga och läsförståelse, färdigheter som är grundläggande för individuell utveckling och ett demokratiskt samhälle. Folkbibliotekens kanske största uppgift idag – jag skulle vilja se det som ett kall – är att nå alla de som inte använder biblioteket. För det är de som kanske behöver er allra mest. Att inte våga/vilja prata om att de nedåtgående trenderna i statistiken spelar någon roll i detta viktiga uppdrag – är ingenting annat än abdikation.
Visst ska vi se livet från den ljusa sidan också, bilden av biblioteket är trots allt intakt, förtroendet högt och som offentlig institution når man fler än någon annan. Glädjebudskapet har nått de redan frälsta. De syns i statistiken. De är många men de har under årens lopp blivit färre. Det behövs ett evangelium (kalla det nationell strategi om ni vill det) för alla de andra.
Eller ska vi fortsätta att dividera om glaset är halvfullt eller halvtomt?
Vad ska folk tro?
Senaste nytt

M-politikers svar på SD-kritik om dragqueens: "Långsökt"
I helgen läser dragqueens sagor på biblioteket i Lomma. Besöket och bibliotekets hbtqi-certifiering har ifrågasatts av Sverigedemokraterna. På biblioteket har kritiken väckt kämpaglöd. ”Nu vill vi ha regnbågsflaggor överallt!”
8 dec 2023 • 3 min

Saknas: Kunskap om AI och källkritik
AI gör det lättare att luras. Vilken beredskap har folkbiblioteken för det? Inte tillräcklig, visar Biblioteksbladets enkät.
8 dec 2023 • 2 min

Replik: Vi måste vara tydliga när vi talar om rasism
Bibliotekarien Einar Ehn-Briem uppskattar att Surrah al-Himidy har modet att ifrågasätta bibliotekssektorns men stör sig ändå på hennes artikel. "För att vi ska kunna diskutera något som uppenbart engagerar så många måste vi veta exakt vad vi menar avviker och eventuellt väljs bort", skriver han i sin replik.
7 dec 2023 • 3 min

Extra pengar för kompetens inom läsfrämjande
Det treåriga regeringsuppdraget Läsfrämjandelyft för folkbibliotek går mot sitt slut. Nu fördelar Kulturrådet 23 miljoner till 253 kommuner och 19 regioner. Här är kommunerna som får mest – och minst. Hela listan!
6 dec 2023 • 2 min

Besvikelse över tystnaden från biblioteken efter den 7 oktober
Hamas brutala attack i Israel den 7 oktober drabbar även den judiska minoriteten i Sverige. På resursbiblioteket för jiddisch finns både en rädsla för den ökade hotbilden och en besvikelse över biblioteksvärldens tystnad.
5 dec 2023 • 4 min

Helene Öberg om vikten av att förstå kraften i AI
Vi vill inte att unga människor ska växa upp utan att förstå digital utveckling. Vi vill inte heller att de växer upp utan läsning. De förstår själva att båda behövs, skriver Helene Öberg, ordförande i Svensk biblioteksförening.
1 dec 2023 • 2 min

Omfamna, bemästra och använd AI
Bilderna i nya numret av Biblioteksbladet är AI-genererade. Skulle tidningen även kunna skrivas av en chatbot? "Svaret är nej, men jag ändrar mig kanske om någon lyckas instruera en AI att skriva texter som berör på samma sätt som Annika Nordenskiölds bilder", skriver Thord Eriksson.
30 nov 2023 • 2 min

"Jag trodde aldrig att jag skulle få uppleva en ny konstform i mitt liv"
AI-konstnären Annika Nordenskiöld har skapat bilderna till det nya numret av Biblioteksbladet. "Jag försöker få fram bilder som känns och som har någon sorts mänsklig närvaro."
29 nov 2023 • 2 min

Hotat samarbete lever vidare – åtminstone en tid
Svenska Daisykonsortiet, SDK, lever vidare. Det beslutades på förra veckans årsmöte. Nu tillsätts en arbetsgrupp som ska utreda konsortiets framtid.
29 nov 2023 • 3 min

Gammal data hotas av utrotning
Med språk hämtat från naturvetenskapens larm om utsatta djurarter listar Digital Preservation Coalition hotade ”digitala arter”. Några är på väg att försvinna, andra är redan så gott som borta – och följderna är förödande, varnar organisationen.
28 nov 2023 • 3 min

Följ prisutdelningen på Augustgalan
Augustgalan hölls på måndagskvällen. Se hela prisutdelningen i efterhand här.
27 nov 2023 • < 1 min
Augustpriset: "Det är värdefullt med vårt perspektiv i juryn"
I kväll delas Augustpriserna ut. Salomon Hellman gör sitt andra år som ordförande i den jurygrupp som delar ut priset i barn- och ungdomskategorin. Han är bibliotekarie och inköpsansvarig för barn- och ungdomslitteratur på Stockholms stadsbibliotek.
27 nov 2023 • < 1 min
0 kommentarer