Ställningskrig och låsta positioner
24 jan 2012 • 3 min
Det hade inte hunnit gå långt in på nyåret förrän ställningskriget kring e-boken intensifierades ytterligare. Från bibliotekshåll blev reaktionerna kraftiga...
Det hade inte hunnit gå långt in på nyåret förrän ställningskriget kring e-boken intensifierades ytterligare. Från bibliotekshåll blev reaktionerna kraftiga på Författarförbundets utspel där man förespråkar att samma regler ska gälla för lån av e-böcker som för pappersböcker, det vill säga att biblioteken ska få låna ut en e-bok i taget. Först när den utlånade e-boken ”lämnas tillbaka” kan nästa få låna.
I brist på hur man ska hantera det här med e- lutar man sig från Författarförbundets sida mot det handfasta och väl beprövade: en modell som bygger på papper och pärmar. Känns föga modernt och på något sätt helt på tvärs mot den teknik som är förutsättningen för e-mediet: tillgängligheten och det enkla mångfaldigandet. Man kan jämföra med hur det vore om bara en person i taget ett hushåll om fyra skulle kunna surfa på någon av familjens datorer eftersom man bara har ett abonnemang.
Ser man till förlagssidan så är fronten inte på något sätt enad och det finns de som, – utan att för den skull vilja skänka bort e-böcker till biblioteken – erkänner och inser bibliotekens roll som skyltfönster på en e-boksmarknad i växande. Ganska snabbt fick Författarförbundets utspel en replik från ett antal kritiska aktörer (även författare) däribland Anna Vogel, förläggare på Aglatuq där hon bl a dömer ut den av Författarförbundet föreslagna modellen och ifrågasätta Elibs allenarådande roll som distributör och prissättare på e-böcker till biblioteken.
Men det är inte ett litet förlag som Aglatuq, vars uttalade affärsidé är tillgänglighet, som sätter agendan. Den sätts av Elib – som ägs av förlag med betydligt större muskler, Bonniers och Norstedts – och inställningen till biblioteken är minst sagt sval. Man fruktar för – vilket är helt begripligt till vissa delar – att biblioteken underminerar e-bokens kommersiella trovärdighet. Därför görs vissa e-böcker och e-ljudböcker inte tillgängliga för utlåning på bibliotek, därför har visa förlag via Elib infört karenstider på en till tre månader eller ännu längre på vissa titlar.
Samtliga inblandade aktörer i e-boksfrågan har sina egna agendor: förlagen vill sälja, biblioteken vill köpa/betala för att ge tillgång men då, för att citera Svensk Biblioteksförenings Niclas Lindberg, ”till e-bokens fulla potential” och med kontroll över titelurvalet, och författarna vill ha betalt – vilket också är helt begripligt. Alla har åtminstone en sak gemensamt: man vill e-bokens väl och framgång. Positionerna är lika låsta som tonläget är infekterat.
Jag tror precis som Jakob Harnesk, som har en debattartikel om e-böcker på bibliotek i kommande nummer av BBL (nr 1), att kompromisser behövs.
Det finns inte EN lösning för alla typer av e-böcker, alla typer av bibliotek och alla typer av förlag. E-bokfrågan kräver nya sätt att tänka och i den processen är det nog klokt att sluta tänka e-bok=pappersbok, sluta att envist bita sig fast vid att de lösningar som finns och därmed stänga dörren till sådana som ännu inte sett dagens ljus.
E-boksfrågan är inte bara en avtalsfråga mellan två eller flera parter, den är en i hög grad kulturpolitisk fråga. Dit hör inte bara ersättningsfrågor och upphovsrättsliga modeller kring det lilla svenska och till stor del kommersiella utbud som än så länge finns och produceras. En digitalisering av den svenska litteraturskatten som ges möjlighet att nå läsarna på e-boksmarknaden – via biblioteken – torde vara av nationellt intresse och på sikt gynna e-boken, läsandet, intresset för litteratur och alla de som vill e-bokens framgång. 1 miljon har statsmakterna, på förslag av Litteraturutredningen, skjutit till i den potten. En början men ambitionerna borde vara högre än så. Liksom intresset för att ta ett mer samlat grepp om saken.
I Finland har man t ex från statens sida finansierat ett par försöksverksamheter med biblioteken som part för att testa och kartlägga läsarna, upphovsrätt- och innehållsfrågor samt pröva olika tekniker. Där tycks det som om man målmedvetet letar efter en bred lösning som ger en win-win-situation för alla inblandade.
De finska biblioteksföreningarnas delegation gjorde ett uttalande i oktober 2011 där de bl a konstaterar att upphovsrättslagstiftningen idag ”inte beaktar bibliotekens speciella roll när det gäller att organisera, dokumentera och förmedla information” och kräver förnyad lagstiftning; man menar att ett fungerande e-bokssamarbete med biblioteken är det som ger förlagen bäst skydd mot piratism(!).
Senaste nytt

Omfamna, bemästra och använd AI
Bilderna i nya numret av Biblioteksbladet är AI-genererade. Skulle tidningen även kunna skrivas av en chatbot? "Svaret är nej, men jag ändrar mig kanske om någon lyckas instruera en AI att skriva texter som berör på samma sätt som Annika Nordenskiölds bilder", skriver Thord Eriksson.
30 nov 2023 • 2 min

"Jag trodde aldrig att jag skulle få uppleva en ny konstform i mitt liv"
AI-konstnären Annika Nordenskiöld har skapat bilderna till det nya numret av Biblioteksbladet. "Jag försöker få fram bilder som känns och som har någon sorts mänsklig närvaro."
29 nov 2023 • 2 min

Hotat samarbete lever vidare – åtminstone en tid
Svenska Daisykonsortiet, SDK, lever vidare. Det beslutades på förra veckans årsmöte. Nu tillsätts en arbetsgrupp som ska utreda konsortiets framtid.
29 nov 2023 • 3 min

Gammal data hotas av utrotning
Med språk hämtat från naturvetenskapens larm om utsatta djurarter listar Digital Preservation Coalition hotade ”digitala arter”. Några är på väg att försvinna, andra är redan så gott som borta – och följderna är förödande, varnar organisationen.
28 nov 2023 • 3 min

Följ prisutdelningen på Augustgalan
Augustgalan hölls på måndagskvällen. Se hela prisutdelningen i efterhand här.
27 nov 2023 • < 1 min
Augustpriset: "Det är värdefullt med vårt perspektiv i juryn"
I kväll delas Augustpriserna ut. Salomon Hellman gör sitt andra år som ordförande i den jurygrupp som delar ut priset i barn- och ungdomskategorin. Han är bibliotekarie och inköpsansvarig för barn- och ungdomslitteratur på Stockholms stadsbibliotek.
27 nov 2023 • < 1 min

Sökes: person med koll på åldrade data och gammal utrustning – ”Läget är akut”
Hos Kungliga biblioteket pågår rekryteringen till en nyckelposition inom digitalt bevarande. Men det går trögt. ”Vi behöver hitta kompetenser som finns i andra branscher.”
27 nov 2023 • 3 min

"Biblioteket spelar en huvudroll för att förstå Nordirlands förflutna"
25 år har gått sedan långfredagsavtalet slöts den 10 april 1998. Sedan dess råder fred i Nordirland, men såren finns kvar och minnena av konflikten, The Troubles, finns bevarade på The Linen Hall Library i Belfast.
24 nov 2023 • 6 min

Vill vi ha fler icke-vita bibliotekarier så behöver vi prata om rasism
Bibliotek präglas av systematisk rasism och omedvetna fördomar. Den skeva representation avskräcker synliga minoriteter från yrket, skriver bibliotekarien Surrah al-Himidy.
23 nov 2023 • 3 min

Äldsta hbtqi-fynden på runstenar i ny databas
Inom projektet Queerlit har över 2000 titlar med hbtqi-tema katalogiserats i en särskild databas. De flesta är skapade de senaste 20 åren, men där finns också äldre verk. De allra äldsta är tre runstenar.
21 nov 2023 • 3 min

Öppet brev till kulturministern: "Vi är djupt bekymrade"
En anmälningsplikt går emot bibliotekslagen och skulle vara oförenligt med uppdraget att verka för barnens bästa, skriver fyra bibliotekschefer i Östergötland i ett öppet brev till kulturminister Parisa Liljestrand.
20 nov 2023 • 2 min

Regeringen uppmanas snabba på digitaliseringen av kulturarvet
KB efterlyser nya uppdrag i nästa års forskningsproposition. Och Svensk biblioteksförening lyfter hela bibliotekssektorns roll för att forskningen ska nå ut till allmänheten.
20 nov 2023 • 2 min
0 kommentarer