Omslaget på senaste numret av Biblioteksbladet har väckt reaktioner ”Det är som en modern lynchning”, säger skolbibliotekarie Mattias Järvi.

Han reagerade starkt när han såg en bild av omslaget på sociala medier.

– Jag tänkte, vad är det här, varför väljer man en bild där man reproducerar våld mot svarta kroppar när man ska belysa ett så intressant ämne?

Mattias Järvi jobbar som skolbibliotekarie i Enköping. Han är också grundare av nätverket Fokus afrofobi och har föreläst om mångfaldsfrågor och rasism.

Risken med att publicera bilden på när George Floyd dödas av en polis är att människor blir avtrubbade inför våld mot svarta.

– Jag tror att det blir en avtrubbning, på liknande sätt som när man matas exempelvis sexistiska bilder. Black lives matter handlar om att svarta liv spelar roll och jag tycker att en del av det människovärdet naggas lite i kanten när man visar den här bilden, säger han.

– Det är en lynchning, det var ett mord. Att gestalta ett mord på förstasidan tycker jag faktiskt är osmakligt.

Emma Karlsson, bibliotekarie i Lund, reagerade när hon fick hem tidningen i brevlådan.

– Det var intressanta artiklar, men det var just bilden jag reagerade på. Det är en så jobbig bild. Det som är problematiskt är att man blir så van vid att vissa typer av människor kopplas till våld, man kan se de här kropparna utsättas för våld och man förväntas inte reagera så mycket på en integritetskränkande situation.

Hon säger att bilden och videofilmen, som spreds över världen och ledde till starka reaktioner och stora protester, inte är lika relevant längre. Problemet med att bilden publiceras om och om igen är att det innebär ett fortsatt trauma, speciellt för svarta människor. Det finns också en risk att det leder till att svarta kroppar associeras med utsatthet och våld, menar hon.

– Kanske behöver man inte reproducera den igen, även om den till en början var relevant och startskottet för kraftiga protester? Vi behöver ta diskussionen om antirasism vidare.

En annan som reagerade starkt när hon såg bilden på sociala medier var Maureen Hoppers, kommunikationschef på Riksteatern. Hon har jobbat med mångfaldsfrågor i både statlig förvaltning och i näringslivet.

– Det vänder sig i magen, jag ser en lynchning av en svart man i modern tid där åskådarna är maktlösa att skydda den här människan. Det är fokus på mordet på George Floyd, man hade kunnat fokusera på polisen i stället.

Att publicera den bilden är att normalisera och avhumanisera det som hände, resonerar Maureen Hoppers och konstaterar att det inte finns något tillfälle som bilden borde visas, inte heller för att väcka reaktioner.

– Man är historielös om man tror att det är bra att visa bilder på döda kroppar i utbildningssyfte. Det gör man inte på samma sätt när det gäller Förintelsen, inte när det gäller Serbien och inte när det gäller mord på andra människor, säger hon.

– Det argumentet är så avhumaniserande. Att man måste gå så långt att man måste visa mord och lynchning för att folk ska förstå. Det är det strukturella problemet som svarta möter varje dag.

På måndagseftermiddagen fick Biblioteksbladets senaste nummer ett nytt omslag och under kvällen publicerades en text av Thord Eriksson, chefredaktör och ansvarig utgivare: ”… jag ber förbehållslöst om ursäkt för en publicering som jag i efterhand inser var tanklös, omedveten och inget annat än ett misstag.”