Sorry – om detta må vi berätta
29 maj 2013 • 2 min
Utlånen minskar, de fysiska besöken likaså. Kostnaderna för drift, personal och medier ökar. Ökar gör också användningen av e-medier –...
Utlånen minskar, de fysiska besöken likaså. Kostnaderna för drift, personal och medier ökar. Ökar gör också användningen av e-medier – på forskningsbiblioteken är e-medier helt dominerande jämfört med de tryckta – och man kan nu på allvar tala om något av ett genombrott för det digitala biblioteket. Under 2012 ökade också mängden aktiviteter på landets folkbibliotek – den enskilt vanligaste aktiviteten var av läsfrämjande karaktär.
KB:s rapport Bibliotek 2012 redovisar uppgifter om föregående års verksamhet vid landets offentligt finansierade bibliotek.
Folkbibliotekssverige fortsätter att krympa. På fyra år har antalet bemannade enheter – huvudbibliotek och filialer – minskat med 73 enheter. 2012 fanns 1 187 bemannade bibliotek – fortsätter antalet enheter att minska i samma takt kommer det att finnas kring 1 000 bibliotek i Sverige om sju år dvs år 2020. Då kanske vi också kommer att kunna tala om ett genombrott för det meröppna biblioteket: Årets statistik visar nämligen att antalet obemannade övriga utlåningsställen som folkbiblioteken har, fortsätter att öka. Ökade gjorde också antalet bokbussar, med två! Från 80 stycken år 2011 till 82 stycken 2012. Under samma period minskade dock antalet bokbusshållplatser med 71 stycken.
De fysiska besöken fortsätter att minska på biblioteken – det gäller alla bibliotekstyper i rapporten. Sammanlagt har de fysiska besöken på biblioteket minskat med 2 miljoner på ett år – på folkbiblioteken som står för den största delen av minskningen handlar det om 1,4 miljoner färre besök 2012 jämfört med 2011. Sannolikt görs många besök på biblioteket virtuellt.
När det gäller utlånen på folkbiblioteken kan man konstatera att den under en tjugoårsperiod har minskat med 9 miljoner. Från 2011 till 2012 har det totala antalet utlån minskat med 1,7 miljoner. Antalet utlån 2012 uppgick till nästan 68 miljoner. Det är främst utlåningen av skönlitteratur för vuxna som minskar på folkbiblioteken (i den utlåningskategorin ingår vissa tidningar och tidskrifter).
Några av förklaringarna som nämns i KB:s rapport är förändrade inköpsvanor, istället för att låna köper man skönlitteratur via t ex nätbokhandlar eftersom det är mer tillgängligt när det blir längre till biblioteket och filialer läggs ned.
Ett annat samband kopplat till minskad utlåning är att antalet integrerade folk- och skolbibliotek minskar något samtidigt som folkbiblioteksfilialerna läggs ner.
Det kan också förklara att även utlånen av barn- och ungdomsböcker minskar (med en halv miljon 2012 jämfört med 2011). När barnen får längre till biblioteket eller om det försvinner helt lånas det följaktligen mindre.
E-bokslånen fortsätter att öka – totalt sett rapporterades 1 073 169 stycken utlån av e-böcker 2012, en ökning med 65 % jämfört med 2011. Siffran hade blivit ännu högre om det inte vore för det faktum att vissa bibliotek tvingats begränsa e-boklånen av ekonomiska skäl. Sedan 2009 har e-boklånen ökat med 289 %.
Att fler lånar e-böcker kompenserar inte på långa vägar minskningen av utlån av tryckta böcker som dock fortfarande utgör majoriteten av utlånen på folkbiblioteken.
En sak är dock klar: det sjuder av aktivitet på Sveriges folkbibliotek. Under 2012 förekom inte mindre än drygt 108 000 publika aktiviteter på folkbiblioteken – inom ramen för biblioteksverksamheten, det är en klar ökning jämfört med 2011 och antal aktiviteter har stadigt ökat också över tid. Så kallat bokprat är den överlägset största aktiviteten i antal räknat (21 378 st 2012 ), följt av allmän biblioteksinformation/visningar för olika åldersgrupper (13 677 st 2012) samt berättar- och sagostunder för barn (12 564 st 2012). En ofta förekommande aktivitet är olika varianter av läsecirklar – totalt anordnades drygt 8 500 sådana 2012, en tredjedel av dem riktade sig till barn och ungdomar.
Hela KB:s rapport kan laddas ned här
1 kommentarer
Senaste nytt

Extra pengar för kompetens inom läsfrämjande
Det treåriga regeringsuppdraget Läsfrämjandelyft för folkbibliotek går mot sitt slut. Nu fördelar Kulturrådet 23 miljoner till 253 kommuner och 19 regioner. Här är kommunerna som får mest – och minst. Hela listan!
6 dec 2023 • 2 min

Besvikelse över tystnaden från biblioteken efter den 7 oktober
Hamas brutala attack i Israel den 7 oktober drabbar även den judiska minoriteten i Sverige. På resursbiblioteket för jiddisch finns både en rädsla för den ökade hotbilden och en besvikelse över biblioteksvärldens tystnad.
5 dec 2023 • 4 min

Helene Öberg om vikten av att förstå kraften i AI
Vi vill inte att unga människor ska växa upp utan att förstå digital utveckling. Vi vill inte heller att de växer upp utan läsning. De förstår själva att båda behövs, skriver Helene Öberg, ordförande i Svensk biblioteksförening.
1 dec 2023 • 2 min

Omfamna, bemästra och använd AI
Bilderna i nya numret av Biblioteksbladet är AI-genererade. Skulle tidningen även kunna skrivas av en chatbot? "Svaret är nej, men jag ändrar mig kanske om någon lyckas instruera en AI att skriva texter som berör på samma sätt som Annika Nordenskiölds bilder", skriver Thord Eriksson.
30 nov 2023 • 2 min

"Jag trodde aldrig att jag skulle få uppleva en ny konstform i mitt liv"
AI-konstnären Annika Nordenskiöld har skapat bilderna till det nya numret av Biblioteksbladet. "Jag försöker få fram bilder som känns och som har någon sorts mänsklig närvaro."
29 nov 2023 • 2 min

Hotat samarbete lever vidare – åtminstone en tid
Svenska Daisykonsortiet, SDK, lever vidare. Det beslutades på förra veckans årsmöte. Nu tillsätts en arbetsgrupp som ska utreda konsortiets framtid.
29 nov 2023 • 3 min

Gammal data hotas av utrotning
Med språk hämtat från naturvetenskapens larm om utsatta djurarter listar Digital Preservation Coalition hotade ”digitala arter”. Några är på väg att försvinna, andra är redan så gott som borta – och följderna är förödande, varnar organisationen.
28 nov 2023 • 3 min

Följ prisutdelningen på Augustgalan
Augustgalan hölls på måndagskvällen. Se hela prisutdelningen i efterhand här.
27 nov 2023 • < 1 min
Augustpriset: "Det är värdefullt med vårt perspektiv i juryn"
I kväll delas Augustpriserna ut. Salomon Hellman gör sitt andra år som ordförande i den jurygrupp som delar ut priset i barn- och ungdomskategorin. Han är bibliotekarie och inköpsansvarig för barn- och ungdomslitteratur på Stockholms stadsbibliotek.
27 nov 2023 • < 1 min

Sökes: person med koll på åldrade data och gammal utrustning – ”Läget är akut”
Hos Kungliga biblioteket pågår rekryteringen till en nyckelposition inom digitalt bevarande. Men det går trögt. ”Vi behöver hitta kompetenser som finns i andra branscher.”
27 nov 2023 • 3 min

"Biblioteket spelar en huvudroll för att förstå Nordirlands förflutna"
25 år har gått sedan långfredagsavtalet slöts den 10 april 1998. Sedan dess råder fred i Nordirland, men såren finns kvar och minnena av konflikten, The Troubles, finns bevarade på The Linen Hall Library i Belfast.
24 nov 2023 • 6 min

Vill vi ha fler icke-vita bibliotekarier så behöver vi prata om rasism
Bibliotek präglas av systematisk rasism och omedvetna fördomar. Den skeva representation avskräcker synliga minoriteter från yrket, skriver bibliotekarien Surrah al-Himidy.
23 nov 2023 • 3 min
De fysiska besöken har gått ned från 67 miljoner 2011 till 66 miljoner 2012. Det är en minskning med två procent. Till viss del kan minskningen förklaras av ombyggnationer av bibliotekslokaler som var stängda hela eller delar av året. Eftersom folkbiblioteken också kan besökas via webben är det lätt att tro att de fysiska besöken kommit att ersättas av fler virtuella besök, men generellt sett finns det inga resultat som indikerar detta. De uppgifter som lämnats om besök på folkbibliotekens webbplatser visar till och med på en liten nedgång på riksnivå. Även antalet aktiva folkbiblioteksanvändare tenderar att minska i förhållande till befolkningens storlek. Under 2012 gjorde 28 procent av befolkningen en registrerad transaktion via sina lånekort. Det är dock många som nyttjar bibliotekens service utan att de registreras som låntagare. Antalet publika aktivitetstillfällen som folkbiblioteken arrangerar har ökat något. De kan till exempel vara frågan om läsfrämjande aktiviteter eller aktiviteter som främjar datoranvändning. Två tredjedelar av de publika aktiviteterna var riktade mot barn och unga.