Sorry – om detta må vi berätta
29 maj 2013 • 2 min
Utlånen minskar, de fysiska besöken likaså. Kostnaderna för drift, personal och medier ökar. Ökar gör också användningen av e-medier –...
Utlånen minskar, de fysiska besöken likaså. Kostnaderna för drift, personal och medier ökar. Ökar gör också användningen av e-medier – på forskningsbiblioteken är e-medier helt dominerande jämfört med de tryckta – och man kan nu på allvar tala om något av ett genombrott för det digitala biblioteket. Under 2012 ökade också mängden aktiviteter på landets folkbibliotek – den enskilt vanligaste aktiviteten var av läsfrämjande karaktär.
KB:s rapport Bibliotek 2012 redovisar uppgifter om föregående års verksamhet vid landets offentligt finansierade bibliotek.
Folkbibliotekssverige fortsätter att krympa. På fyra år har antalet bemannade enheter – huvudbibliotek och filialer – minskat med 73 enheter. 2012 fanns 1 187 bemannade bibliotek – fortsätter antalet enheter att minska i samma takt kommer det att finnas kring 1 000 bibliotek i Sverige om sju år dvs år 2020. Då kanske vi också kommer att kunna tala om ett genombrott för det meröppna biblioteket: Årets statistik visar nämligen att antalet obemannade övriga utlåningsställen som folkbiblioteken har, fortsätter att öka. Ökade gjorde också antalet bokbussar, med två! Från 80 stycken år 2011 till 82 stycken 2012. Under samma period minskade dock antalet bokbusshållplatser med 71 stycken.
De fysiska besöken fortsätter att minska på biblioteken – det gäller alla bibliotekstyper i rapporten. Sammanlagt har de fysiska besöken på biblioteket minskat med 2 miljoner på ett år – på folkbiblioteken som står för den största delen av minskningen handlar det om 1,4 miljoner färre besök 2012 jämfört med 2011. Sannolikt görs många besök på biblioteket virtuellt.
När det gäller utlånen på folkbiblioteken kan man konstatera att den under en tjugoårsperiod har minskat med 9 miljoner. Från 2011 till 2012 har det totala antalet utlån minskat med 1,7 miljoner. Antalet utlån 2012 uppgick till nästan 68 miljoner. Det är främst utlåningen av skönlitteratur för vuxna som minskar på folkbiblioteken (i den utlåningskategorin ingår vissa tidningar och tidskrifter).
Några av förklaringarna som nämns i KB:s rapport är förändrade inköpsvanor, istället för att låna köper man skönlitteratur via t ex nätbokhandlar eftersom det är mer tillgängligt när det blir längre till biblioteket och filialer läggs ned.
Ett annat samband kopplat till minskad utlåning är att antalet integrerade folk- och skolbibliotek minskar något samtidigt som folkbiblioteksfilialerna läggs ner.
Det kan också förklara att även utlånen av barn- och ungdomsböcker minskar (med en halv miljon 2012 jämfört med 2011). När barnen får längre till biblioteket eller om det försvinner helt lånas det följaktligen mindre.
E-bokslånen fortsätter att öka – totalt sett rapporterades 1 073 169 stycken utlån av e-böcker 2012, en ökning med 65 % jämfört med 2011. Siffran hade blivit ännu högre om det inte vore för det faktum att vissa bibliotek tvingats begränsa e-boklånen av ekonomiska skäl. Sedan 2009 har e-boklånen ökat med 289 %.
Att fler lånar e-böcker kompenserar inte på långa vägar minskningen av utlån av tryckta böcker som dock fortfarande utgör majoriteten av utlånen på folkbiblioteken.
En sak är dock klar: det sjuder av aktivitet på Sveriges folkbibliotek. Under 2012 förekom inte mindre än drygt 108 000 publika aktiviteter på folkbiblioteken – inom ramen för biblioteksverksamheten, det är en klar ökning jämfört med 2011 och antal aktiviteter har stadigt ökat också över tid. Så kallat bokprat är den överlägset största aktiviteten i antal räknat (21 378 st 2012 ), följt av allmän biblioteksinformation/visningar för olika åldersgrupper (13 677 st 2012) samt berättar- och sagostunder för barn (12 564 st 2012). En ofta förekommande aktivitet är olika varianter av läsecirklar – totalt anordnades drygt 8 500 sådana 2012, en tredjedel av dem riktade sig till barn och ungdomar.
Hela KB:s rapport kan laddas ned här
1 kommentarer
Senaste nytt
Prisad gerillaläsning ska locka till böckerna
I Katrineholm har biblioteket dragit ner på digital service och satsar i stället stort på läsfrämjande. Nyligen prisades de för sina insatser och på Världsbokdagen gav sig personalen åter ut på gerillaläsning.
24 apr 2024 • 3 min
Bibliotek oförberedda på lag om tillgänglighet
Nästa sommar träder en ny lag om tillgängliga medier i kraft. Myndigheten för tillgängliga medier informerar just nu bibliotekspersonal, men bilden är ännu oklar. "Vi vet inte riktigt hur bibliotek och läsare kommer påverkas."
23 apr 2024 • 2 min
SKR-kritik mot regeringen: ”I luftslott läses inga böcker”
Regeringens anslår 430 miljoner per år för att alla skolor ska kunna ha bemannade skolbibliotek. Men kostnaderna är underskattade, enligt företrädare för SKR som hävdar att den verkliga kostnaden blir 2,1 miljarder.
22 apr 2024 • < 1 min
Dags att prata läsfrämjande för universitetsstudenter
Den bristande läsförmågan hos barn har varit högt på agendan och politiker talar om läskris. Nu är det dags att ta upp läsningen även bland universitetsstudenter och i november arrangerar Malmö universitetsbibliotek en konferens på temat.
22 apr 2024 • 2 min
På nätets skuggsida är vetenskapen öppen på riktigt
Alltmer vetenskap är fritt tillgänglig. Det beror inte bara på utvecklingen mot öppen tillgång, utan också på olagliga skuggbibliotek som erbjuder gratis vetenskap. Drivkraften är att sprida det man anser tillhör allmänheten.
18 apr 2024 • 4 min
Stabil ekonomi med förlust – men nu kapas kostnaderna
Oroliga tider – men Svensk biblioteksförenings ekonomi är ändå stabil, visar årsredovisningen för 2023. ”Nu ser vi över kostnaderna brett”, säger ordförande Helene Öberg.
17 apr 2024 • < 1 min
Nya namn föreslås till styrelsen
När ny styrelse ska väljas i Svensk biblioteksförening står två nya namn på valberedningens lista. Och ordförande Helene Öberg föreslås väljas om för ytterligare en tvåårsperiod.
17 apr 2024 • 2 min
Oro för bristande engagemang i föreningen
Endast två motioner har lämnats in inför Svensk biblioteksförenings årsmöte. Något som skulle kunna tyda på ett svagt engagemang. Dessutom handlar motionerna om, ja precis, bristande engagemang i föreningen.
16 apr 2024 • 2 min
”Folkbiblioteken är kärnan i delningsekonomin”
Vilken roll kan folkbiblioteken spela i delningsekonomin? Väldigt stor, svarar forskare som i studien Upscale följt danska och norska bibliotek strävan för ökad hållbarhet.
15 apr 2024 • 4 min
Inträdet i Nato får deras uppdrag att växa
Sveriges medlemskap i Nato innebär mycket nytt för Sjöstridsskolans bibliotek där två av Försvarsmaktens tre bibliotekarier jobbar. Ny information ska hanteras, nya arbetsuppgifter väntar, ny kompetens behövs.
12 apr 2024 • 3 min
Edholm om skolbiblioteken: "Man måste börja nånstans"
Det är upp till lärosätena att åtgärda bristen på skolbibliotekarier. Det är ett besked från skolminister Lotta Edholm när hon besöker Bibliotekshögskolan i Borås. "Det är klart att unga människor får upp ögonen för yrket. Och när söktrycket ökar är det naturligt att utöka antalet platser."
11 apr 2024 • 5 min
Kulturen viktig för hälsan – men bibliotekens roll oklar
Kulturens betydelse för hälsan har bekräftats i många studier. Men effekten av läsande och skrivande är mindre beforskat. Och forskning om bibliotekens betydelse för folkhälsan saknas.
10 apr 2024 • 2 min
De fysiska besöken har gått ned från 67 miljoner 2011 till 66 miljoner 2012. Det är en minskning med två procent. Till viss del kan minskningen förklaras av ombyggnationer av bibliotekslokaler som var stängda hela eller delar av året. Eftersom folkbiblioteken också kan besökas via webben är det lätt att tro att de fysiska besöken kommit att ersättas av fler virtuella besök, men generellt sett finns det inga resultat som indikerar detta. De uppgifter som lämnats om besök på folkbibliotekens webbplatser visar till och med på en liten nedgång på riksnivå. Även antalet aktiva folkbiblioteksanvändare tenderar att minska i förhållande till befolkningens storlek. Under 2012 gjorde 28 procent av befolkningen en registrerad transaktion via sina lånekort. Det är dock många som nyttjar bibliotekens service utan att de registreras som låntagare. Antalet publika aktivitetstillfällen som folkbiblioteken arrangerar har ökat något. De kan till exempel vara frågan om läsfrämjande aktiviteter eller aktiviteter som främjar datoranvändning. Två tredjedelar av de publika aktiviteterna var riktade mot barn och unga.