Utlånen minskar, de fysiska besöken likaså. Kostnaderna för drift, personal och medier ökar. Ökar gör också användningen av e-medier –...

Utlånen minskar, de fysiska besöken likaså. Kostnaderna för drift, personal och medier ökar. Ökar gör också användningen av e-medier – på forskningsbiblioteken är e-medier helt dominerande jämfört med de tryckta – och man kan nu på allvar tala om något av ett genombrott för det digitala biblioteket. Under 2012 ökade också mängden aktiviteter på landets folkbibliotek – den enskilt vanligaste aktiviteten var av läsfrämjande karaktär.
KB:s rapport Bibliotek 2012 redovisar uppgifter om föregående års verksamhet vid landets offentligt finansierade bibliotek.

 Folkbibliotekssverige fortsätter att krympa. På fyra år har antalet bemannade enheter – huvudbibliotek och filialer – minskat med 73 enheter. 2012 fanns 1 187 bemannade bibliotek – fortsätter antalet enheter att minska i samma takt kommer det att finnas kring 1 000 bibliotek i Sverige om sju år dvs år 2020. Då kanske vi också kommer att kunna tala om ett genombrott för det meröppna biblioteket: Årets statistik visar nämligen att antalet obemannade övriga utlåningsställen som folkbiblioteken har, fortsätter att öka. Ökade gjorde också antalet bokbussar, med två! Från 80 stycken år 2011 till 82 stycken 2012. Under samma period minskade dock antalet bokbusshållplatser med 71 stycken.

De fysiska besöken fortsätter att minska på biblioteken – det gäller alla bibliotekstyper i rapporten. Sammanlagt har de fysiska besöken på biblioteket minskat med 2 miljoner på ett år – på folkbiblioteken som står för den största delen av minskningen handlar det om 1,4 miljoner färre besök 2012 jämfört med 2011. Sannolikt görs många besök på biblioteket virtuellt.

När det gäller utlånen på folkbiblioteken kan man konstatera att den under en tjugoårsperiod har minskat med 9 miljoner. Från 2011 till 2012 har det totala antalet utlån minskat med 1,7 miljoner. Antalet utlån 2012 uppgick till nästan 68 miljoner. Det är främst utlåningen av skönlitteratur för vuxna som minskar på folkbiblioteken (i den utlåningskategorin ingår vissa tidningar och tidskrifter).

Några av förklaringarna som nämns i KB:s rapport är förändrade inköpsvanor, istället för att låna köper man skönlitteratur via t ex nätbokhandlar eftersom det är mer tillgängligt när det blir längre till biblioteket och filialer läggs ned.

Ett annat samband kopplat till minskad utlåning är att antalet integrerade folk- och skolbibliotek minskar något samtidigt som folkbiblioteksfilialerna läggs ner.

Det kan också förklara att även utlånen av barn- och ungdomsböcker minskar (med en halv miljon 2012 jämfört med 2011). När barnen får längre till biblioteket eller om det försvinner helt lånas det följaktligen mindre.

E-bokslånen fortsätter att öka – totalt sett rapporterades 1 073 169 stycken utlån av e-böcker 2012, en ökning med 65 % jämfört med 2011. Siffran hade blivit ännu högre om det inte vore för det faktum att vissa bibliotek tvingats begränsa e-boklånen av ekonomiska skäl. Sedan 2009 har e-boklånen ökat med 289 %.

Att fler lånar e-böcker kompenserar inte på långa vägar minskningen av utlån av tryckta böcker som dock fortfarande utgör majoriteten av utlånen på folkbiblioteken.

En sak är dock klar: det sjuder av aktivitet på Sveriges folkbibliotek. Under 2012 förekom inte mindre än drygt 108 000 publika aktiviteter på folkbiblioteken – inom ramen för biblioteksverksamheten, det är en klar ökning jämfört med 2011 och antal aktiviteter har stadigt ökat också över tid. Så kallat bokprat är den överlägset största aktiviteten i antal räknat (21 378 st 2012 ), följt av allmän biblioteksinformation/visningar för olika åldersgrupper (13 677 st 2012)  samt berättar- och sagostunder för barn (12 564 st 2012). En ofta förekommande aktivitet är olika varianter av läsecirklar – totalt anordnades drygt 8 500 sådana 2012, en tredjedel av dem riktade sig till barn och ungdomar.

Hela KB:s rapport kan laddas ned här