Tidskrifter och B&B
12 sep 2013 • 3 min
Årets dubbelnummer är här med i sedvanlig ordning tidskriftsrelaterat material, texter om serier samt en hel del om och inför...
Årets dubbelnummer är här med i sedvanlig ordning tidskriftsrelaterat material, texter om serier samt en hel del om och inför årets Bok & Bibliotek. Läs till exempel om Svensk Biblioteksförenings omorientering inför årets mässa där man prövar nytt genom att flytta från E-hallen till den mer centrala C-hallen. Ambitionen är att både i monter och som medarrangör i en rad seminarier bredda bilden av bibliotekens verksamhet, öka kunskapen om bibliotekens samhällsuppdrag och betydelse för informationsförsörjning och dito kompetens samt som värnare av fri tillgång till kunskap och information.
Varje år inför tidskriftsnumret försöker jag få fram siffror som kan avslöja något om läget i Tidskriftssverige. Hur många tidskrifter har till exempel kommit till och hur många har lagts ned. På branschorganisationen Sveriges Tidskrifter, med cirka 370 medlemmar, menar man att detta är lite svårt att få grepp om. Det beror dels på hur man räknar och vem som gör det, dels på vad man definierar som tidskrift. Ska man räkna titlar, kundtidningar, oneshots etc eller endast nystartade periodiska skrifter?
Enligt Posten hade det t ex tillkommit 63 nya posttidningar första halvåret 2013. Samtidigt avfördes 109 ur registret (motsvarande period 2012 avfördes 105). Enligt Kungliga bibliotekets siffror från mitten av augusti hade det tillkommit 51 tidskrifter, varav tre är e-tidskrifter. Till skillnad från Posten, som har ett antal kriterier för vad som får räknas som posttidning och endast räknar de som uppfyller kriterierna, räknar KB även oneshots och tidskrifter som bara utkommer med ett nummer – som exempelvis jultidningar. Som ny titel räknar KB också titlar som inte är nya men som ändrat namn (dvs titel). Förklaringen ligger i att man katalogiserar just titlar och inte tidskrifter.
Läget avseende konsumtionen av tidskrifter har på senare år i alla fall inte förändrats i någon anmärkningsvärd utsträckning. 2012 års siffror i årets Mediabarometer från Nordicom vid Göteborgs universitet, är snarlika 2011 års. 59 procent av svenskarna läser minst en tidskrift en genomsnittlig vecka, motsvarande siffra för böcker är 55 procent. 49 procent läser en vecko- eller månadstidning vilket är en liten minskning. 28 procent läser en special- eller facktidskrift – det segment dit också BBL kan räknas – en genomsnittlig vecka och det är en liten ökning jämfört med 2011.
Sett över tid har tidskriftsläsandet dock gått ned. Ett par år in på 2000-talet uppgav 70 procent att de använde tidskrifter en genomsnittlig vecka. Motsvarande siffror för special- och facktidskrifter låg på 37-39 procent. Även tidskrifterna, så tycks det, har alltså drabbats av den generella trend av minskad läsning, åtminstone kvantitativt. Men inte nödvändigtvis kvalitativt. För årets Mediabarometer ger vid handen att man spenderar lika mycket och till och med lite mer tid med sin tidskrift. Detta gäller särskilt för special- och facktidskrifterna där tiden läsarna tillbringar med sin tidskrift har ökat från 26 min 2001 till 28 min 2012. Vem är då hen som tillbringar 2 minuter (!) mer tid med sin fack- eller specialtidskrift? Enligt Mediabarometern är hen en högutbildad han i åldern 45-64 år och han läser företrädesvis en yrkes-/branschtidskrift eller en vetenskaplig tidskrift.
Så här ser det inte riktigt ut när det gäller vecko-/månadstidningarna. Läsaren en genomsnittlig vecka 2012 var kvinna, lågutbildad och pensionär som företrädesvis läser veckotidningar. Men hon kan också vara högutbildad, 25-44 år, och storkonsument av specialtidskrifter. Den genomsnittliga tiden man lägger på sitt vecko-/månadsmagasin en vanlig vecka är 36 minuter vilket är lika mycket som för ett decennium sedan.
De som läser organisations- och medlemstidskrifter (en genomsnittlig vecka) – genren ditt BBL alltså hör – utgör cirka 5 procent. Där är könsfördelningen helt jämn, de flesta återfinns i åldersspannet 45-79 år och är högutbildade.
Från att ha varit storkonsument till en ganska blygsam sådan, är tidskriften sedan några år på väg tillbaka in i mitt eget liv. Blir inte lika stressad som förr över allt det som förblir oläst utan njuter av de enskilda texter jag läser istället. Njuter av långa tidsödande texter, utan krav på att läsa allt. Vad det säger om mig? Kvinna, 45-64 år som lärt sig att prioritera, kanske…
Senaste nytt

Prisas för uppsats om skolbibliotek – ”Finns stora luckor”
Skolbibliotekarien och studenten Peter Frövik gick bort 2024. Till hans minne har nu ett uppsatspris instiftats. Lovisa Thelander är den första mottagaren.
13 jun 2025 • 2 min

Replik: Dik fördömer det gränslösa våldet i Gaza
Ingen organisation kan kanalisera allt engagemang i alla frågor. Men tillsammans är vi i civilsamhället – trots enskilda ofullkomligheter – en verklig kraft att räkna med, skriver Dik:s förbundsordförande Anna Troberg.
12 jun 2025 • 3 min

Är biblioteken inkluderande på riktigt?
Okunskapen om rasism, hbtqi-fientlighet och hot på bibliotek är stor, anser motionärerna bakom fyra förslag som nyligen behandlades på Svensk biblioteksförenings årsmöte. Mer måste göras, anser de.
12 jun 2025 • 4 min

Nu skiter jag i mitt fackförbund!
Ett fackförbund fegar inte ur och slänger sig med tomma ord, skriver bibliotekarien Soledad Cartagena som lämnar Dik i protest mot agerandet kring Gaza.
11 jun 2025 • 2 min

När kriget kom till Solomiansky-distriktets bibliotek
Mycket där påminner om den ryska statsterrorn. Men på den fullskaliga invasionens 1197:e dag blev kriget mer påtagligt än någonsin på Solomiansky-distriktets bibliotek i västra Kyiv.
10 jun 2025 • 4 min

Färre platser på högskolan trots stort behov
Söktrycket till bibliotekarieutbildningarna i Borås är högre än på många år. Ändå har antalet platser minskat. ”Vi vill inte jobba gratis.”
10 jun 2025 • 2 min

Arbetet med gemensam e-plattform måste börja nu
KB har fått uppdraget att förbereda en gemensam plattform för utlåning av digitala medier. Om det ska lyckas bör folkbiblioteken påbörja arbetet redan nu, uppmanar SKR.
9 jun 2025 • 2 min

Värdet av läsning kan inte reduceras till nytta och mätbarhet
Det är bra med satsningar på skolbibliotek och läsfrämjande, men de kan inte bara handla om att höja elevers skolbetyg. Ett annat skäl till att läsa som sällan får plats i debatten är att det kan vara en livlina, skriver Tommy Bildström, ledamot i Statens kulturråds läsråd.
5 jun 2025 • 3 min

De sätter ord på kriget
Bokutgivningen i Ukraina domineras av den fullskaliga invasionen. Biblioteksbladet har pratat med en barnboksförfattare som skriver för barn om kriget, och med två poeter som har egen erfarenhet av att strida vid fronten.
4 jun 2025 • 6 min

Alternativ konferens vill bli en fest för biblioteken
Trots pausade biblioteksdagar blir det en nationell bibliotekskonferens nästa år. ”Behövligt att ändå samla Bibliotekssverige.”
3 jun 2025 • < 1 min

”Biblioteken kommer att få göra statens arbete”
När Statens servicecenter stänger kontor kommer någon annan att behöva göra statens uppgifter på den orten, varnar Sveriges Kommuner och Regioner. Bland annat biblioteken.
2 jun 2025 • 1 min

Kriget försvårar skrivandet för Ukrainas mest kända författare
Andrej Kurkov är Ukrainas internationellt mest kända samtida författare. Rysslands invasion fick honom att sluta skriva. När han nu börjat igen söker han ögonblicken då det inte känns omoraliskt att ägna sig åt fiktion.
30 maj 2025 • 6 min
0 kommentarer