Årets dubbelnummer är här med i sedvanlig ordning tidskriftsrelaterat material, texter om serier samt en hel del om och inför...

Årets dubbelnummer är här med i sedvanlig ordning tidskriftsrelaterat material, texter om serier samt en hel del om och inför årets Bok & Bibliotek. Läs till exempel om Svensk Biblioteksförenings omorientering inför årets mässa där man prövar nytt genom att flytta från E-hallen till den mer centrala C-hallen. Ambitionen är att både i monter och som medarrangör i en rad seminarier bredda bilden av bibliotekens verksamhet, öka kunskapen om bibliotekens samhällsuppdrag och betydelse för informationsförsörjning och dito kompetens samt som värnare av fri tillgång till kunskap och information.

Varje år inför tidskriftsnumret försöker jag få fram siffror som kan avslöja något om läget i Tidskriftssverige. Hur många tidskrifter har till exempel kommit till och hur många har lagts ned. På branschorganisationen Sveriges Tidskrifter, med cirka 370 medlemmar, menar man att detta är lite svårt att få grepp om. Det beror dels på hur man räknar och vem som gör det, dels på vad man definierar som tidskrift. Ska man räkna titlar, kundtidningar, oneshots etc eller endast nystartade periodiska skrifter?

Enligt Posten hade det t ex tillkommit 63 nya posttidningar första halvåret 2013. Samtidigt avfördes 109 ur registret (motsvarande period 2012 avfördes 105). Enligt Kungliga bibliotekets siffror från mitten av augusti hade det tillkommit 51 tidskrifter, varav tre är e-tidskrifter. Till skillnad från Posten, som har ett antal kriterier för vad som får räknas som posttidning och endast räknar de som uppfyller kriterierna, räknar KB även oneshots och tidskrifter som bara utkommer med ett nummer – som exempelvis jultidningar. Som ny titel räknar KB också titlar som inte är nya men som ändrat namn (dvs titel). Förklaringen ligger i att man katalogiserar just titlar och inte tidskrifter.

Läget avseende konsumtionen av tidskrifter har på senare år i alla fall inte förändrats i någon anmärkningsvärd utsträckning. 2012 års siffror i årets Mediabarometer från Nordicom vid Göteborgs universitet, är snarlika 2011 års. 59 procent av svenskarna läser minst en tidskrift en genomsnittlig vecka, motsvarande siffra för böcker är 55 procent. 49 procent läser en vecko- eller månadstidning vilket är en liten minskning. 28 procent läser en special- eller facktidskrift – det segment dit också BBL kan räknas – en genomsnittlig vecka och det är en liten ökning jämfört med 2011.

Sett över tid har tidskriftsläsandet dock gått ned. Ett par år in på 2000-talet uppgav 70 procent att de använde tidskrifter en genomsnittlig vecka. Motsvarande siffror för special- och facktidskrifter låg på 37-39 procent. Även tidskrifterna, så tycks det, har alltså drabbats av den generella trend av minskad läsning, åtminstone kvantitativt. Men inte nödvändigtvis kvalitativt. För årets Mediabarometer ger vid handen att man spenderar lika mycket och till och med lite mer tid med sin tidskrift. Detta gäller särskilt för special- och facktidskrifterna där tiden läsarna tillbringar med sin tidskrift har ökat från 26 min 2001 till 28 min 2012. Vem är då hen som tillbringar 2 minuter (!) mer tid med sin fack- eller specialtidskrift? Enligt Mediabarometern är hen en högutbildad han i åldern 45-64 år och han läser företrädesvis en yrkes-/branschtidskrift eller en vetenskaplig tidskrift.

Så här ser det inte riktigt ut när det gäller vecko-/månadstidningarna. Läsaren en genomsnittlig vecka 2012 var kvinna, lågutbildad och pensionär som företrädesvis läser veckotidningar. Men hon kan också vara högutbildad, 25-44 år, och storkonsument av specialtidskrifter. Den genomsnittliga tiden man lägger på sitt vecko-/månadsmagasin en vanlig vecka är 36 minuter vilket är lika mycket som för ett decennium sedan.

De som läser organisations- och medlemstidskrifter (en genomsnittlig vecka) – genren ditt BBL alltså hör – utgör cirka 5 procent. Där är könsfördelningen helt jämn, de flesta återfinns i åldersspannet 45-79 år och är högutbildade.

Från att ha varit storkonsument till en ganska blygsam sådan, är tidskriften sedan några år på väg tillbaka in i mitt eget liv. Blir inte lika stressad som förr över allt det som förblir oläst utan njuter av de enskilda texter jag läser istället. Njuter av långa tidsödande texter, utan krav på att läsa allt. Vad det säger om mig? Kvinna, 45-64 år som lärt sig att prioritera, kanske…